Det här är ett inlägg som jag har funderat länge på. Det handlar om Internationella Engelska Skolan och deras marknadsföring som i flera avseenden är missvisande. Jag kommer i det här inlägget plocka sönder några av de ”sanningar” som de är duktiga på att förmedla. Internationella Engelska Skolan gör inget fel, problemet är att vår lagstiftning tillåter det här affärsupplägget. Vår skolmarknad är oreglerad vilket har lett fram till den här situationen. Jag använder IES som exempel för att påvisa ett systemfel.
Internationella Engelska Skolan brukar omnämna sig själva som Sveriges bästa skolor, de har cirka 28.000 elever och över 200.000 elever i kö.
En fråga vi måste ställa oss då är, är det ett mått på hög kvalité?
Har en skola hög kvalité bara för att många elever går där?
”Vi har hög andel elever med utländsk bakgrund”
IES brukar säga att de har 41 % elever med utländsk bakgrund, mot 26 % som är snittet i kommunala skolor. Det stämmer, men då måste man komma ihåg att alla elever med utländsk bakgrund inte kommer från samma land. Om vi tittar på vilka elever med utländsk bakgrund som går i friskolor generellt ser vi följande:
– Bland barn födda i Nordamerika går 26 % i en friskola medan det är 6 % av eleverna födda i Afrika som går i friskola.
– Bland barn födda i Afghanistan är det 2 % som går i friskola medan det är 28 % av eleverna från USA som går i friskolor.
– Det är 27 % av eleverna från Storbritannien som går i friskola och 25 % av eleverna från Tyskland.
Jag gör antagandet att en del av dessa elever säkert går på IES.
Av de 41 % av eleverna med utländsk bakgrund på IES är det 70 % av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning.
2019 hade 10/29 IES skolor inte en enda nyanländ elev. Det är bara 4 IES skolor som har 5-6 % nyanlända elever.
(Siffrorna är från skolverkets statistik och skolvärdens granskning av vilka som går i friskolor)
I Sundsvall till exempel har IES 1 % nyanlända elever medan en närliggande kommunal skola har 9 % nyanlända. Så här ser det ut på många koncernskolor. I Göteborg finns det ett 20-tal skolor som helt saknar nyanlända elever, 18 av dem är friskolor. Av de 10 skolor med högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är 9 skolor fristående.
Marcus Larsson la upp en bild på statistik på twitter när det var en diskussion om att IES i Järfälla hade vänt resultaten. Det visade sig att, ja de har vänt resultaten på skolan men det de främst hade gjort var att byta ut elevunderlaget. Titta här så ser du hur andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning ökade på IES i Järfälla. Vi vet sedan länge att den faktor som främst påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund.
I kommunala skolor är det i snitt 35 % av föräldrarna till elever med utländsk bakgrund som har eftergymnasial utbildning.
IES har alltså ett elevunderlag som är mer lättundervisat eftersom eleverna härstammar från länder med högt mått av välstånd och en hög utbildningsgrad, till skillnad från de kommunala skolorna som har en hög andel elever från länder med låg utbildningsgrad och lågt mått av välstånd.
”Vi har bra trygghet och studiero”
Detta är ett av de vanligaste argumenten för att IES har hög kvalité i sin utbildning.
Stämmer det att IES har bättre trygghet i studiero i jämförelse med kommunala skolor i samma kommun? Björn Dahlman ville ta reda på det, han jämförde skolenkäten som alla skolor gör och fick fram följande resultat.
De röda fälten är de skolor där IES inte har fått bättre resultat än jämförbara kommunala skolor.
IES har alltså inte bättre trygghet och studiero än vad andra skolor har. Man kan säkert säga en del om den här sammanställningen – men den säger något om detta med hur det står till på IES.
”Vi har bättre skolresultat i jämförelse med andra skolor”
IES har bra betygsresultat – och hög avvikelse vad gäller nationella prov – betyg.
I somras granskade jag alla IES betyg i årskurs nio i slöjd, bild, musik och hem och konsumentkunskap och jag såg omfattande betygsinflation. Detta är inget nytt, Marcus Larsson twittrade för något år sedan en bild från skolverkets statistik där alla elever på IES i Täby fått A i musik. Alla elever. 2019 hade siffran sjunkit från 20 i snitt till 19,7. Fortfarande högt alltså.
En faktor som påverkar en skolas resultat är fördelningen av flickor och pojkar. på IES är det fler flickor än pojkar på 18 av skolorna.
Om vi tar IES i Kista som exempel så säger ofta företrädare för IES att det är en av Sveriges bästa skolor. När jag tittar på avvikelsen NP-betyg på IES i Kista så ser jag följande:
Det är nästan 75 % av eleverna som får högre betyg i matematik än betyget på NP, i svenska som andraspråk är avvikelsen också hög, 43,5%.
På 21 av IES skolor får 100 % av flickorna betyget A-E i bild, inget F alltså.
Det är inte konstigt att IES har höga betyg när de. 1: har hög avvikelse mellan betyg och NP, 2: har ett lättundervisat elevunderlag. När jag säger lättundervisat elevunderlag betyder att de har hög andel elever där föräldrarna har eftergymnasial utbildning, de har få nyanlända elever och de har fler flickor än pojkar. Det i kombination med betygsinflation skapar en bild av ”en skola med höga resultat”
Hemma i norrland har vi ett uttryck för detta, nämligen ”det är ingen konst att skita när arslet är fullt”
IES i Järfälla ”vände resultaten”
Jomenvisst, det gjorde de, men inte genom bättre kvalité och bättre undervisning utan genom att byta ut elevunderlaget.
Undervisningen sker på engelska och lärarna är obehöriga i Sverige
IES har kommit på en smart affärsidé, nämligen att undervisa på engelska. Det gör att de lockar till sig studiemotiverade elever och familjer och de fråntas skollagens behörighetskrav för lärarna. Det innebär att de inte behöver ha lärare med svensk lärarlegitimation.
IES har bara 37,2% lärare med svensk lärarlegitimation. Resten av lärarna är från andra länder och därmed obehöriga. De blir inte behöriga bara för att detta undantag finns i skollagen. Om dina barn går på IES undervisas de alltså till största delen av obehöriga lärare.
Det här är en av de saker som upprör mig allra mest med skolmarknaden, att vi tillåter att 28.000 elever, i Sverige undervisas av obehöriga lärare och på ett annat språk. IES bidrar i hög utsträckning till att en språklig underklass växer fram. Elever som studerar på IES kommer inte behärska svenska på en hög akademisk nivå. Det får konsekvenser sedan när de går till gymnasiet och sedan till högre studier.
Hur är det möjligt att det kan vara tillåtet? Jag fattar det inte.
Varför har vi övergivit svenska språket?
Det får ännu värre konsekvenser för de 41 % av deras elever som redan har svenska som andraspråk, de lär sig vardagssvenska på sin höjd. Detta är extremt allvarligt, vi förstör elevernas förutsättningar för en lyckad skolgång och de får svårt att klara av högre studier.
Lärarna på IES kan inte arbeta på någon annan skola – eftersom de saknar svensk lärarlegitimation. Det gör att de kan pressa lönerna och erbjuda sämre arbetsvillkor. Jag funderar ofta kring detta, om vi tar en lärare från UK, som flyttar till Stockholm i tre år för att arbeta på IES. Varför skulle den läraren ta ansvar för Sveriges framtid? Det får konsekvenser för demokratin, för uppdraget att fostra demokratiska medborgare när lärarna inte har sin lärarutbildning från Sverige. De undervisar om ett samhällssystem de inte har utbildning i. Det är ett svek mot kommande generationer att vi tillåter detta. Vi måste fundera på om det är klokt att överlåta uppdraget att fostra demokratiska medborgare till marknaden som inte drivs av att skapa utbildning av hög kvalité för eleverna, utan av vinst. Det är så företag fungerar – aktiebolagslagen säger att de ska göra vinst.
IES och kommunerna
Kommunerna tävlar om att få IES till sig, de bjuder in IES även om det inte behövs en till skola i kommunen, som är fallet i Härryda. IES bygger stora skolor, deras snitt är ca 720 elever vilket innebär 720 tomma stolar i de kommunala skolorna. Om vi gör ett litet räkneexempel.
IES etablerar sig i kommun A
Skolan de bygger får hyressubvention av kommunen eftersom det är så viktigt för valfriheten att IES etablerar sig. Skattebetalarnas pengar går till att finansiera hyressubvention till en riskkapitalbolag som gör flera hundra miljoner i vinst som de skickar till sina ägare i bland annat Kuwait.
IES bygger en skola för 650 elever. Grundbeloppet per elev i kommunens skolor är 45.000 per år och elev.
IES har då rätt till 45.000 kr X 650 elever vilket blir 29.250.000 kr per år.
Det slutar 650 elever från kommunens skolor. IES tar cirka 40 % av sina elever från skolor som ej ligger i närområdet vilket gör att alla kommunala skolor drabbas.
Skola B är en kommunal skola som förlorar 12 elever som går till IES, 12 elever X 45.000 kronor är 540.000 kronor per år. Då måste den rektorn spara in 540.000 eftersom intäkterna har minskat. Det går inte att slå ihop klasserna eftersom det är en elev per klass som slutat. Det går inte att minska lokalkostnaden och kostnaden för läromedel och skolmat är försumbar för 12 elever. Då tar rektor bort två elevassistenter vilket får konsekvensen att budgeten är i balans men två elever med autism och ADHD förlorar sin elevassistent. Föräldrarnas klagomål på att klasserna blivit stökiga kommer som ett brev på posten. Klasslärarna säger efter några veckor att situationen är ohållbar, de kan inte hjälpa dessa elever eftersom de har 23 elever i klassrummet och de är ensamma. Innan läsåret är slut har ytterligare 12 elever slutat och rektorn blir tillsagd att ta bort två tjänster till. Det sitter kvar 22 elever i klassrummet även nästa läsår, så rektor tar bort personal på fritidshemmet vilket får konsekvensen att elevantalet per person skjuter i höjden och de som arbetar kvar får högre arbetsbelastning.
Rektorn sitter fast i en ond cirkel som är omöjlig att bryta – på grund av att IES (eller någon annan koncern) kom till kommunen.
Så skapas vinsten
IES skapar sin vinst genom att locka till sig ett lättundervisat elevunderlag. I Sverige går det inte att misslyckas som skolkoncern eftersom du är garanterad intäkt från dag 1. En elev in = en skolpeng in på kontot. Kommunala huvudmän har det som kallas för utbudsansvar vilket i korthet innebär att kommunala huvudmän måste bereda skolplacering åt alla sina invånare, i alla delar av kommunen eftersom ingen elev ska ha orimligt långt till skolan. Det gör att kommunala huvudmän måste ha tomma skolbänkar i väntan på elever som flyttar in, flyttar inom kommunen- eller i händelse av att fristående skolor lägger ner sin verksamhet. IES har inte det ansvaret – men de får betalt för det ansvaret de inte har eftersom vi har en princip om likvärdig skolpeng. Det gör att de får samma skolpeng per elev som den kommunala huvudmannen ger till sina egna skolor.
Eftersom IES har färre nyanlända elever än vad de kommunala skolorna har, de har fler flickor och de har en högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning kan de bedriva undervisning till lägre kostnad per elev. En del av skolpengen per elev blir alltså ren vinst till IES ägare.
Eftersom de använder undantaget i skollagen om undervisning på engelska – och därmed frångår kravet på behöriga lärare blir lönekostnaderna lägre. Deras lärare har i snitt lägre lön än sina behöriga kollegor på kommunala skolor. Det gör att en del av skolpengen som skulle ha gått till löner blir ren vinst till ägarna, i bland annat Kuwait. Eftersom IES profilerar sig som en skola med trygghet och studiero, disciplin, hög studietakt och undervisning på engelska lockar de till sig studiemotiverade elever. De behöver inte lika mycket stöd av speciallärare och specialpedagoger. Det gör att den del av skolpengen som skulle ha gått till specialpedagogiskt stöd istället blir ren vinst till ägarna, i bland annat Kuwait.
Problemet är inte vinsten i sig, och hur många hundra miljoner de gör i vinst. Problemet är hur vinsten blir till – IES vinst blir hög eftersom de har lönsamma elever.
IES har kö, i dagsläget har de ca 200.000 elever i kö till sina skolor. Det gör att om en elev slutar på en fredag kan en ny elev börja måndagen efter. På så sätt skapas kontinuitet i ekonomin och de vet alltid hur många elever de har. Hos kommunala huvudmän är det tvärtom, om en elev slutar på fredagen kan det dröja två månader innan en ny elev börjar och då hinner det skapas ett underskott i budgeten för rektorn på den kommunala skolan. Det utbudsansvar som kommunen har är kostnadsdrivande och den skapar en osund konkurrens.
Jag brukar säga att konkurrens är bra om man ska hoppa höjdhopp, men inte om man ska utbilda barn. Systemet är sådant att det inte råder likvärdig konkurrens på skolmarknaden eftersom:
– enskilda huvudmän får betalt för ett uppdrag de inte har (likvärdig skolpeng)
– enskilda huvudmän har kö vilket inte kommunala skolor har
– enskilda huvudmän får hyressubvention av kommunerna
– enskilda huvudmän kan planera och maximera sin kapacitet vilket kommunala huvudmän inte kan eftersom de har utbudsansvar.
Lösningen
För att få en broms i systemet måste vi införa skolpengsreducering för enskilda huvudmän. Björn Åstrands förslag som rör skolpeng och skolval måste införas. Vi måste hjälpas åt och se till att de blir verklighet.
Vi måste bromsa skolkoncernas expansion och kommunala politiker måste börja förstå vad konsekvensen för den egna verksamheten blir när man bjuder in företag som IES.
De måste sluta gå på myten att IES skulle vara bättre än kommunala skolor, det är de inte. De har ett lättare elevunderlag och därför blir resultaten högre men de har inte bättre kvalité.
IES har problem med betygsinflation, det är orimliga skillnader mellan NP och betyg på bland annat IES i Kista men även på andra skolor inom koncernen. De har högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning och fler flickor om man jämför med kommunala skolor. Då är det klart att resultaten blir bra.
De har låg andel lärare med svensk legitimation och det största problemet – de undervisar på engelska. Vi skapar en språklig underklass när vi tillåter detta.
Avslutningsvis
Jag hoppas att det här inlägget har fått läsarna att tänka till kring den bild IES förmedlar om sina skolor. De har höga resultat – men de har också orimliga avvikelser mellan betyg och NP och de har ett lättundervisat elevunderlag. De gör stor vinst – genom sin affärsmodell. IES gör inget fel, våra lagar och regelverk tillåter detta. Det är det som är problemet.
IES har fått kommunpolitiker att tro att det är bra för kommunen att de etablerar sig – när det i själva verket är precis tvärt om.
De undervisar på engelska vilket får konsekvensen att vi skapar en språklig underklass bland eleverna när de inte får lära sig svenska på en hög akademisk nivå. Vi måste fundera på vad detta gör med samhället på lång sikt.
Ett annat problem är att skolpengen ofta avgörs i domstol – eftersom IES och andra koncerner överklagar kommunens skolpeng när de misstänker att kommunen gjort satsningar i sin egen verksamhet. Det i sig är ett stort problem, skolans finansiering ska skötas av politiker, inte domstolar.
Alla siffror i inlägget är från SCB / Skolverkets officiella statistik eller från IES årsredovisning.
På återseende
/ Linnea
rektor_linneas blogg 