Friskolorna är inte ett problem

– Det är däremot marknadsstyrningen av skolan. Friskolor (alltså skolenheterna) och marknadsstyrning är inte synonymer.
Jag har jobbat ungefär lika länge hos enskilda huvudmän som hos kommunala huvudmän. Jag har inte några problem med friskolor. Problemet för mig är helt och hållet lagstiftningen och de följdproblem nuvarande lagstiftning skapar.
I det här inlägget ska jag försöka problematisera det här med att bunta ihop skoldebatten till ”friskoledebatten” Friskolor och marknadsstyrning av skolan är inte synonymer. De verkar i samma system men de är inte en och samma sak.
Ibland hör jag att det pågår en debatt om friskolornas vara eller icke vara. Jag undrar var den debatten är? Jag har missat den. Det pågår inte heller en debatt om att avskaffa valfriheten eller det som brukar benämnas som det fria skolvalet. De enda som pratar om att avskaffa det fria skolvalet, stänga friskolor och återgå till 80-talets skola är friskolelobbyns företrädare. Det är intressant i sig men det får blir ett annat blogginlägg.

Det är ett uppskruvat tonläge i debatten emellanåt vilket jag tycker är bra eftersom skolan ska vara något som engagerar. Det är vår gemensamma framtid vi diskuterar. Skolan är samhällets absolut viktigaste fundament och vi måste göra allt vi kan för att göra skolan mer likvärdig.
Jag välkomnar hård och intensiv debatt och kritiken om ”tonen” är överdriven eftersom skolan engagerar och det finns en enorm förtvivlan oss som jobbar i skolan över att skolan är väg att förloras. För egen del har jag inget emot kritik, tvärtom. Jag välkomnar den eftersom det får mig att tänka till men jag är trött på att tillskrivas åsikter jag inte har.
Jag har blivit tillskriven åsikter jag inte har vid många tillfällen de senaste åren. Topp fem är:
1. Valfrihetshatare
2. Valfrihetsmotståndare
3. Friskolehatare
4. Friskolemotståndare
5. Kommunist

Det är tröttsamt att den här retoriken fortsätter att komma från friskolelobbyn även om jag inte är ett dugg förvånad. När det inte finns några argument kvar som baserar sig på fakta finns bara personliga påhopp kvar. Jag är också trött på att det insinueras att jag är olämplig som rektor för att jag driver frågan om en mer likvärdig skola. Anledningen till att jag lägger all min fritid på att få tillstånd förändrad lagstiftning är för att jag bryr mig som eleverna som går i skolan – och alla som arbetar i skolan som nu har en förskräcklig arbetsmiljö som en direkt konsekvens av marknadsstyrningen. Min mamma och pappa har uppfostrat mig till att alltid ta tag i saker själv om man vill att något ska förändras. Jag kan inte sitta och sura och klaga på att andra inte gör något om jag inte först har gjort allt jag kan.

Jag vill diskutera skolans verkliga problem, dvs marknadsstyrningen av skolan som skapar en massa problem för skolan som helhet. Det är sakfrågorna vi måste diskutera och det är skolans verkliga problem som vi måste lösa. Vi måste prata om skolan som helhet eftersom alla elever i skolan har samma rättigheter. Då kan vi inte reducera frågan till enskilda skolor eller enskilda händelser.

Friskolorna
Huvudmän som inte är statlig, regional eller kommunal är enskild huvudman och de skolor de driver är friskolor. Det finns stora friskolor, små friskolor, friskolor som drivs av aktiebolagsdrivna skolkoncerner, friskolor som drivs som aktiebolag men som inte är en del av en skolkoncern, det finns idédrivna friskolor och stiftelser. De finns på landsbygd, i små, medelstora och stora städer.
Därför blir det också problematiskt när vi buntar ihop alla dessa till friskolor. De är friskolor men det är skillnad om en skola tillhör av aktiebolagsdriven skolkoncern med ägare gud vet vart, eller om det är en ekonomisk förening som har en skola på landsbygden. Problemet med marknadsstyrningen är att skolkoncernernas bröd blir byskolornas död. Skolkoncernerna är det enskilt största hotet mot mindre kommunala – och ideella friskolor/små aktiebolag.

Jag har själv varit slarvig när jag pratat och skrivit om skolan. Jag ska bättra mig och vara tydlig med vad jag menar när jag säger ”friskolor”.
Egentligen är frågan om enskilda skolor bara intressant som exempel på konsekvens av marknadsstyrningen, inte för att säga något som skolan.

Marknadsstyrningen av skolan
Marknadsstyrningen av skolan är inte samma sak som friskolor. Marknadsstyrning handlar enligt mitt sätt att se på saken som styrning av skolan utifrån marknadsprinciper. Det har inte med enskilda huvudmäns skolenheter – friskolorna att göra.

Friskolorna är inte ett problem. Det är inte ett problem att föräldrar väljer skola.
Marknadsstyrningen av skolan är ett problem. Det är därför vi ska diskutera lagstiftningen och hur vi kan ersätta marknadsstyrningen med en lagstiftning som skapar incitament för en mer likvärdig skola.

De principer vi styr skolan utifrån är marknadsprinciper även om skolan inte är en fungerande marknad. Läs gärna en artikel jag skrivit om varför skolmarknaden inte är en riktig marknad här.
Principer för styrningen utgörs av lagstiftningen och det är lagstiftningen på skolans område som jag kritiserar när jag skriver och pratar om skolan. Det är lagstiftningen som skapar problem för hela skolsektorn i Sverige. Det är därför jag blir trött på att bli omtalad som friskolekritiker. Det är inte friskolor jag kritiserar. Det är lagstiftningen jag kritiserar.

Skolsegregationen är delvis en konsekvens av gällande lagstiftning, likaså betygsinflation och kundbegreppets intågande i skolvärlden. Underfinansieringen av den kommunala skolan och skolkoncernernas expansion är en direkt konsekvens av lagstiftningen om skolpengen. Därför måste marknadsstyrningen av skolan avskaffas och ersättas med lagstiftning som ger incitament för att minska skolsegregationen, sätta korrekta betyg och en skolpengskonstruktion som inte överkompenserar enskilda huvudmän.

”Det fria skolvalet”
Jag skriver det kursivt eftersom vi inte har något fritt skolval i Sverige, men det är den term som gemene man använder. Det föräldrar och elever gör är att önska skolplacering och sedan blir de placerad utifrån sina önskemål och bland annat skolornas kapacitet. Det fria skolvalet är en del av marknadsstyrningen eftersom det regleras i lagstiftningen. När marknadsstyrningen av skolan ersätts med lagstiftning som ger incitament för en mer likvärdig skola kommer inte valfriheten för elever och föräldrar försvinna. Den kommer inte att begränsas och staten kommer inte bestämma vilken elev som ska gå på vilken skola. När marknadsstyrningen av skolan avskaffas kommer vi äntligen få ”ett fritt skolval” (som egentligen är önskemål om skola) eftersom skolvalet då kommer att bli gemensamt. Alla elever/föräldrar kommer att önska skolplacering under samma tidsfönster och utifrån samma kriterier och processen kommer att administreras av skolverkets regionala kontor. Det innebär att valfriheten värnas och utvecklas. Det innebär att alla föräldrar och elever oavsett socioekonomisk bakgrund och familjesituation får samma reella möjlighet att önska skolplacering. Det innebär att de segregerande köerna avskaffas och att alla föräldrar får samma valfrihet. Konkurrensverket skrev i sitt remissvar på Björn Åstrands utredning att det är bra att en part som ej är huvudman för skolorna administrerar skolvalet.
Problemet med nuvarande lagstiftning om skolval är att det inte är likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen. Vi har en lagstiftning om skolval som ökar skolsegregationen snarare än minskar den. Jag har en i grunden liberal syn på skolan, nämligen att det inte får förekomma att någon elevs val försämrar för någon annan elev, någon annanstans i systemet. Utbildningen ska vara likvärdig varhelst den anordnas och det är ett uppdrag som inte går att uppnå när skolan styrs utifrån marknadsprinciper. Jag anser att vi inte kan försvara en styrning av skolan där några skolor är ”bra” på andra skolors bekostnad. Att gå i grundskola är varje barns rättighet men det är också varje barns plikt. Vi tvingar barnen att gå i skolan och då måste vi styra skolan utifrån principen om likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen så att inte den enes bröd blir den andres död. Det är inte liberalt.

Frågan om skolvalsprocessen handlar inte om ”friskolorna” eller om ”föräldrarnas val
Frågan om skolvalsprocessen handlar om marknadsstyrningen, alltså lagstiftningen på skolans
område. Läs gärna min artikel om problemet med dagens falska valfrihet här.

”Skolpeng”
Det mest akuta problemet med marknadsstyrningen av skolan är lagstiftningen som rör skolpeng. Inte heller skolpengen har med friskolorna att göra. Det är inte friskolornas fel att vi har en skolpengskonstruktion som skapar en underfinansierad kommunal sektor och en överfinansierad friskolesektor. De verkar i ett system som förfördelar dem vilket i sig skapar stora problem för skolan som helhet.

Jag har skrivit spaltmeter om skolpengen så jag kommer inte redogöra i detalj för skolpengens konstruktion här.
Läs min essä om skolpengen här och här. Jag har även skrivit en kulturdebatt i Svenska Dagbladet om skolpengen.

Problemet med skolpengens konstruktion är att friskolesektorn överkompenseras eftersom de ersätts med skolpeng per elev. Kommuner har utbudsansvar, alltså huvudmannaansvar och det skapar kostnader eftersom alla invånare inte bor på samma geografiska plats men kommunen måste erbjuda skola åt alla elever på rimligt avstånd från hemmet. Det skapar ekonomiska förutsättningar mellan huvudmännen som inte är likvärdiga. Lagstiftningen om skolpeng skapar fördelar för friskolor på kommunala skolornas bekostnad. Det går emot skollagens intention att utbildningen ska vara likvärdig varhelst den anordnas. Likabehandlingsprincipen i lagstiftningen är i praktiken en olikabehandlingsprincip eftersom konsekvensen blir att huvudmännen får olika ekonomiska förutsättningar trots att de har samma lagkrav att leva upp till. Det är inte friskolornas fel men det skapar konkurrens på olika villkor mellan huvudmännen. Skolpengen som den är utformad idag innebär att varje extra elev per klass genererar ökade intäkter för den enskilde huvudmannen. Det skapar även incitament att locka till sig elever som inte behöver extra stöd för att klara skolan. Skolpengen med dess nuvarande lagstiftning har möjliggjort, eller faktiskt uppmuntrat skolkoncernernas expansion. Det är på grund av hur skolpengen är utformad som skolkoncernerna kan göra överskott på varje elev och därmed skapa förutsättningar för expansion. Det är ett problem eftersom det dränerar den kommunala skolan på resurser. Skolpengen har gett friskolorna incitament att ha låg andel behöriga lärare eftersom obehöriga lärare är billigt att anställa, om de dessutom har i snitt fem elever mer per klass än vad kommunala skolor har får de extra intäkter på varje lärare. Skolpengen skapar incitament att attrahera elever från akademiska hem eftersom elever som är billiga att undervisa skapar lägre undervisningskostnad och då kan mer pengar läggas på expansion. Detta sammantaget skapar problem för hela den kommunala sektorn eftersom den kommunala skolan svälts ut medan skolkoncerner expanderar explosionsartat. De enes bröd blir den andres död. En elevs val i systemet får konsekvensen att andra elever, någon annanstans i systemet blir berövade på sin utbildning. Hur kan någon förespråka en lagstiftning som får den konsekvensen? Det är av den här anledningen som marknadsstyrningen måste avskaffas och en lagstiftning om skolpeng där huvudmännen ersätts efter ansvar och uppdrag införs.

Att anställa hög andel obehöriga lärare är givetvis friskolornas fel, de hade kunnat välja att anställa behöriga lärare. Det är dock lagstiftningen om skolpeng som skapar incitamentet som leder fram till detta beteende hos huvudmännen.

När marknadsstyrningen avskaffas och ersätts med lagstiftning rörande skolpeng som innebär att skolpengen differentieras kommer en del av incitamenten för låg lärartäthet, stora klasser och lönsamma elever att minska. Skolkoncernernas expansion kommer att minska men de kommer inte att stänga några skolor.

När det gäller skolpengen är inte friskolorna problemet. Marknadsstyrningen är problemet eftersom en styrprincip är en skolpengslagstiftning som skapar en underfinansierad kommunal sektor och en överkompenserad fristående sektor.

Slutsatser
Jag tror att det vore bra om vi slutade prata om friskolorna som problemet och istället började prata om marknadsstyrningen av skolan som det stora problemet. Det är lagstiftningen som måste ändras. Vi måste ha en skolpeng som sätts utifrån uppdrag och ansvar, en skolpeng som ger likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunala och enskilda huvudmän. Likvärdigt är inte samma sak som lika. Vi måste ha en lagstiftning rörande skolval som säkerställer valfrihet för alla föräldrar och elever och inte som idag där föräldrar med lång utbildning i praktiken premieras. Vi måste ha en skolvalsprocess där den enes val av skola inte skapar problem för någon annan elev, någon annanstans i systemet. Vi måste skapa en styrning av skolan där det som i Finland inte finns stora skillnader i resultat mellan skolor. Jag träffade Finlands undervisningsminister i höstas, och hon poängterade att i Finland är alla föräldrar trygga med att den närmaste skolan är en av världens bästa skolor. I Sverige har vi en enorm möjlighetsstress och vi har till skillnad från Finland skapat ett skolsystem där varje förälder ska avgöra sitt barns framtid genom sitt val av skola. I Finland är skolan ett gemensamt samhällsansvar. Det måste skolan bli i Sverige också.

När vi avskaffar marknadsstyrningen och ersätter den med lagstiftning som ger likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen kommer skolkoncerner inte expandera i samma takt. De kommer gnälla över minskat överskott. Det är en smäll vi får ta eftersom skolans uppdrag är att erbjuda likvärdig utveckling varhelst den anordnas. Skolans syfte är inte att skapa överfinansiering för en huvudmannatyp. Jag bryr mig inte om vinsterna, men skolpengen skapar överskott som används för expansion och det är ett problem.

Marknadsprinciperna
Ett stort problem är marknadsmekanismerna, kundmentaliteten och kundbeteendet hos föräldrar och elever. Det är ett reellt problem och det skapar incitament för betygsinflation eftersom betyg både är ett konkurrensmedel mellan skolor samtidigt som det är myndighetsutövning.
Om vi avskaffar marknadsstyrningen och ersätter den med en bättre lagstiftning kommer vi fortfarande ha problem med kundbeteende och vi kommer ha problem med konkurrens mellan skolor. Jag tror dock att en förändrad lagstiftning på områdena skolval och skolpeng kommer att dämpa marknadsprinciperna. Det kommer att vara ett viktigt första steg för att fasa ut marknaden från skolans område. Att fasa ut marknaden från skolans område innebär inte att friskolorna fasas ut. De kommer att finnas kvar men de kommer få likvärdiga förutsättningar som de kommunala huvudmännen har. De kommer ha kvar en del av sina friheter, som till exempel profiler och pedagogiska inriktningar men de kommer inte ges möjlighet att svälta ut den kommunala skolan. Varje elev har samma rätt till utbildning och då kan vi inte ha ett skolsystem där den enes bröd blir den andres död, eller översatt till skolan – den enes val skapar problem för en elev någon annanstans i systemet. Det innebär att vi fasar ut marknadsprinciperna och inför lagstiftning som är likvärdig och som stödjer skollagens skrivning om att utbildningen ska vara likvärdig varhelst den anordnas.

Aktiebolagen
Jag blir allt mer övertygad om att aktiebolagen måste fasas ut från skolan. Den stora frågan är hur det ska gå till i praktiken. Hur kan vi göra det utan att skapa kaos som Andrev Walden skrev så klokt i DN igår.
Det kommer snart en utredning från Lärarnas Riksförbund kring detta. Den frågan lär vi återkomma till.

Skoldebatten
Jag tror att det vore bra om vi slutade prata om friskolorna som en enhet. Det vi gör när vi buntar ihop dem är att vi spelar friskolelobbyn i händerna. När vi säger – friskolor gör…kan de svara – inte alla friskolor, 1/3 av friskolorna har, ni är friskolemotståndare….osv
Föräldrar kontrar med anekdoter om sin egen eller sina barns skolgång. Det blir en diskussion som riskerar att hamna långt bort från grundproblemet, nämligen marknadsstyrningen. Då börjar diskussion handla om friskolorna istället för marknadsstyrningens konsekvenser för skolan som helhet. Det är en debatt/diskussion vi aldrig kan vinna. Friskolelobbyn kan fortsätta säga att – 400.000 barn har valt en friskola så länge vi pratar om friskolorna.
Inte kan väl 400.000 barn ha gjort fel val?
Om vi fokuserar på marknadsstyrningen kan de inte kontra med det, eftersom det inte är det vi pratar om. När vi pratar om friskolorna kan de kontra med myten om ”de dåliga kommunala skolorna” eftersom det är skolorna vi pratar om. Det kan de inte komma undan med lika lätt om vi pratar om marknadsstyrningen.

Vi måste styra om styrningen av skolan i grunden. Jag är väl insatt i många fler problem än de jag nämner i detta inlägg.
Vi behöver:
– Ett nytt betygssystem
– Nya styrdokument
– Vi måste få bort kundbeteendet/kundtänket
– Vi måste få bort kontrollapparaten vilket vi kommer kunna göra när marknadsprinciper inte styr skolan.
– NPM måste bort som styrprincip

En sak i taget. För min del så kommer jag börja med att försöka få väck marknadsstyrningen av skolan. Sedan tar vi resten, ett steg i taget.
Det har tagit 30 år att montera ner svensk skola så en sak är säker. Det kommer att ta ett par år att bygga upp skolan igen.

En negativ spiral
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.
Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

Min andra bok, En tickande bomb, en bok om skolsegregation kan du köpa här.

På återseende

/ Linnea







En reaktion till “Friskolorna är inte ett problem

Lämna ett svar till Mats Werner Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s