Forskarna var tydliga i Agendas hearing om skolan.
– Skolvalet leder till ökad skolsegregation.
– För den enskilda individen kan det hjälpa att lämna och byta till en annan skola.
– De starka lämnar och de svaga eleverna är kvar och då blir skolan mer segregerad.
– Vårt system är unikt i att man har fri etableringsrätt och vinstuttag.
Svensk skola blir allt mer segregerad. Det är numera ett faktum och inte en åsikt. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar skolresultaten i allt högre utsträckning. Om det och mycket mer handlade kvällens hearing om skolan. Vi var många som satt bänkade för att höra vad våra folkvalda politiker vill göra åt problemet med skolsegregationen, de sjunkande elevresultaten och betygsinflationen.
Ramen för skolan måste fungera för att innehållet för elever och lärare ska förbättras. Ett av de största problemen är att skolans ramverk, alltså lagstiftningen går stick i stäv med skollagens intentioner om att skolan ska vara likvärdig varhelst den anordnas och att skolan ska kompensera för elevernas olika förutsättningar. Idag skulle vi få svaret på vad politikerna vill göra åt det.
Hur adresserade politikerna problemen?
Det diskuterades förslag som inte finns vid ett flertal tillfällen. Forskarnas redogörelser om betyg avfärdades med personliga anekdoter och alla var överens om att vi ska ha höga förväntningar på eleverna.
Daniel Riazat problematiserade att skolpengens konstruktion dränerar kommunerna på resurser, Annika Hirvonen problematiserade kundrelationen mellan elev/förälder och skola och Lina Axelsson kihlblom förklarade varför kommunala skolor har ett större uppdrag
Övriga politiker borde ha pressats mer om dessa viktiga frågor. Nu slapp de undan vilket är synd.
Politikerna pratar om höga förväntningar på eleverna. Jag har höga förväntningar på våra skolpolitiska talespersoner i riksdagen och på vår skolminister. Ikväll infriades inte mina förväntningar. Det är den politiska retoriken som omöjliggör viktiga skolreformer. Det är ett svek mot Sveriges elever, lärare och rektorer.
Politikerna pratar om att eleverna ska få mycket kunskaper, samtidigt som vi har skolpolitiker som saknar adekvat kunskap om skolan. De uttalar sig i frågor de inte har tillräcklig kunskap om.
Talepunkter istället för fokus på sakförhållanden.
Skolan är och kommer tyvärr att förbli ett slagträ i den politiska debatten. Det är olidligt att bevittna för mig som arbetar i skolan. Skolministern brukar säga att – Sverige kan bättre.
Jag tänker att våra folkvalda skolpolitiker borde kunna bättre. Talepunkter om miljarder som inte går till eleverna, om att det är kaos i klassrummen, att skolor ska stänga får företräde framför sakliga resonemang kring vad det gör med svensk skola när vi har ett incitament för lönsamhet. Betygsinflationen vill alla stoppa men vi fick inte ett seriöst samtal om problemet med att betyg både är myndighetsutövning och ett konkurrensmedel. Fokus i debatten blev inte de förslag som ligger på bordet. Fokus blev förslag som inte finns och aldrig kommer att tas fram.
Gabriel Heller-Sahlgren har på uppdrag av Svenskt Näringsliv skrivit en rapport där han kommit fram till att kommunernas kostnader för skolan har minskat sedan friskolorna etablerat sig. Det är anmärkningsvärt att en företrädare för Svenskt näringsliv och friskolornas intresseorganisationer får fritt spelrum i en hearing om skolan på bästa sändningstid. Det är anmärkningsvärt eftersom han har fel i sina slutsatser.
Hur kan jag påstå att han har fel?
Budgetarna säger något annat än vad Heller-Sahlgren påstår.
Jag har sedan 2019 läst drygt 1100 budgetar och i år har jag gått igenom alla 290 kommunala resursfördelningsmodeller. I handlingarna står det svart på vitt vad kommunernas utbudsansvar kostar.
Jag vet hur varje kommun i Sverige fördelar sina pengar.
Jag vet hur mycket utbudsansvaret kostar i varje kommun.
Jag vet hur mycket retroaktiv skolpeng varje kommun betalar ut till friskolorna.
Jag är nog den enda i Sverige som vet det, eftersom jag antagligen är den enda i Sverige som lägger min fritid på att genomlysa 580 kommunala budgetar och resursfördelningsmodeller i år. Jag kan säga att Heller-Sahlgren har fel eftersom jag läst alla handlingar i sin helhet och inte bara tittat på aggregerade siffror i ett system.
Det kan ligga något i det forskarna säger, säger en av politikerna.
Det är alltså där vi har hamnat i skolpolitiken, att det kan ligga något i det Sveriges skolforskare säger. Det är inte Sverige som ska kunna bättre.
Det är Sveriges skolpolitiker som måste börja ta ansvar och lösa skolans verkliga problem. Kvällens hearing väckte fler frågor än svar. Det är ett underbetyg till de politiker som deltog.
Bättre kan ni!
Det samlade betyget för skolpolitikerna i Agendas hearing blir E. Det hade blivit F om inte Lina, Annika och Daniel räddat upp situationen. Jag hoppades på M och L representanter i den här utfrågningen men de gav inte svar på hur skolans verkliga problem ska lösas. Tyvärr!
På återseende
/Linnea
rektor_linneas blogg 