Klockan klämtar för friskolorna?

Det är namnet på en debattskrift av Annika Westh som har publicerats på Ohlininstitutets hemsida.
Det är bra att skoldebatten är intensiv och bitvis hård. De flesta har en åsikt om hur skolan ska styras och finansieras oavsett vilken kunskap eller erfarenhet man har av skolan.

Jag har några invändningar i rapporten vilket jag har framfört till författaren. Vederbörande har dock valt att inte rätta till sakfel som finns i rapporten utan hon kallar dem för ”min åsikt” och ”olika uppfattningar”
Jag tillskrivs även åsikter jag inte har vilket jag har påtalat men inte heller detta är korrigerat. Eftersom jag har invändningar mot sakfelen i rapporten och hur jag omskrivs har jag fått möjligheten att skriva en replik – och Annika Westh har skrivit en kontrareplik.

I det här inlägget kommer jag att gå igenom några av sakfelen som finns i rapporten. De är för många för att rätta till alla, men jag bjuder på ett axplock!

Sidan 8: Skolinspektionen har i en granskning sett att enskilda huvudmän på ett ej tillåtet sätt efterfrågar information de inte får fråga om. Länk.

Sidan 10: Författaren blandar ihop intäkt och utgift, uppdrag och ansvar, huvudmannaansvar och myndighetsansvar.

Intäkt
Kommunala och enskilda huvudmän har samma intäkt per elev, kommunen räknar ut en genomsnittskostnad per elev och ersätter enskilda huvudmän med den skolpengen. Ingen elev har en skolpeng, de genererar en skolpeng till huvudmannen som sedan fördelar resurser till sina skolenheter via sin interna resursfördelningsmodell.

Utgift/kostnad
Kommunala och enskilda huvudmän har olika utgifter/kostnader. I snitt kostar det 10.000 kronor mer per år att undervisa en grundskoleelev i den kommunala skolan eftersom kommunala skolor har fler behöriga lärare, högre lärarlöner och ett mer resurskrävande elevunderlag beroende på bland annat socioekonomi.

Uppdrag
Alla huvudmän har samma uppdrag att bedriva undervisning utifrån de nationella styrdokumenten.

Ansvar
Enskilda och kommunala huvudmän har olika ansvar i att säkerställa att alla elever har en skolplacering. Det är kommunala huvudmän som har ansvaret att säkerställa att alla elever har en skolplacering. Det ska finnas skolor i alla geografiska delar av en kommun eftersom ingen elev ska ha orimligt långt till sin skola.

Huvudmannaansvar
Huvudmannaansvar är samma sak som utbudsansvar. Det är alltså ansvaret att tillhandahålla skolplacering i alla geografiska delar av en kommun samt för alla elever. Det skapar merkostnader för kommunerna.

Myndighetsansvar
Alla huvudmän har ansvar att fördela resurser utifrån elevernas behov. Det är inte kostnadsdrivande för kommunerna. På sidan 11 skriver hon att kommuner redan får 10.000 mer per elev. Det är rent felaktigt. Kommunen har en högre kostnad på 10.000 kr per elev, vilket delvis ersätts med strukturersättning som är ett myndighetsansvar. Det är inte en intäkt kommunala huvudmän har. Kostnad och intäkt är inte samma sak. Myndighetsansvar är inte samma sak som huvudmannaansvar.

Sidan 12
Faktum är att Skolinspektionen inte avslår ansökningar om etablering och expansion även om kommuner skriver i yttrandet att det får negativa ekonomiska konsekvenser över tid.
Se här: Det spelar ingen roll vad kommunerna skriver i sina yttranden, Skolinspektionen ger tillstånd ändå. Jag har många exempel på det från nämndhandlingarna. Marcus Larsson på tankesmedjan balans har skrivit om de exempel jag ger här:

Exempel
Sollentuna kommun: https://drive.google.com/file/d/1vJsgHnaUs5s02TOL0R_hu2l7pGxQChue/view
Tibro kommunhttps://drive.google.com/file/d/1E8Y2oi2YKzyng0AA8VS2D3SLR9JogTau/view
Värmdö kommunhttps://opengov.360online.com/Meetings/varmdo/Meetings/Details/577053?agendaItemId=209928

Det är anmärkningsvärt att man får släppa en rapport på ett ansett institut som Ohlininstitutet utan en enda källa. Hade hon fokuserat på faktiska sakförhållanden och hållit sig till dem hade det kunnat bli en intressant skrift.

Att jag skulle vara friskolemotståndare är befängt. Friskolorna är inte ett problem, det är däremot lagstiftningen som skapar valfrihet på låtsas och villkor mellan huvudmännen som inte är likvärdiga. Det är därför lagstiftningen gällande finansiering och skolval måste reformeras.

Jag har skrivit en del om detta. Bland annat detta inlägg om att friskolorna inte är ett problem.
Ett annat inlägg om valfrihet handlar om hur vi kan öka valfriheten genom ett gemensamt skolval.

Jag har fortfarande en förhoppning om att det kommer gå att ha konstruktiva samtal om skolans problem och nödvändiga lösningar i valrörelsen. Skolan är för viktig för att reduceras till ett slagträ i debatten.
Om jag ska vara helt ärlig så kunde jag inte bry mig mindre om partipolitik. Jag står utanför det käbblet. Jag vill bidra till att skapa goda förutsättningar för alla elever och lärare/skolpersonal men för att det ska bli goda förutsättningar måste lagstiftningen reformeras. Jag bryr mig inte om vilket parti som tar på sig ledartröjan i skolfrågan, huvudsaken är att problemen får en lösning. Nu har vi en lagstiftning som går stick i stäv med skollagens intentioner.
Så kan vi inte ha det.

På återseende!

/ Linnea