Ska vi ha valfrihet på riktigt eller valfrihet på låtsas?

Tour d´Afrique: Valfrihet

Nu ska vi prata lite om valfrihet och varför valfrihet på riktigt är bättre än valfrihet på låtsas. I folkmun brukar vi säga att vi har fritt skolval i Sverige. Det har vi inte. Ingen i Sverige får välja skola. Det föräldrar/elever gör är att önska skolplacering för sina barn sen är det huvudmannen som placerar utifrån önskemål och kapacitet. Vi har fritt önskemål om skolplacering.

Huvudmännen, alltså kommunala och enskilda har olika regelverk när det gäller skolvalsprocessen. Enskilda huvudmän får ha kö. Kommunala huvudmän får inte ha kö och anledningen är att kommunala huvudmän har ett öppenhetsrekvisit som är en del av utbudsansvaret. Det betyder att de måste ta emot alla elever i kommunen eftersom eleverna har skolplikt. Därför kan man inte ha kö som urvalskriterium.

Den faktor som främst driver på segregationen är bostadssegregationen. Det fria skolvalet (fritt önskemål om skolplacering) har påverkat utvecklingen i fel riktning enligt till exempel IFAU. De som använder det fria skolvalet och köerna är främst föräldrar med lång utbildning. De elever som skolpendlar, alltså de som inte går i den närliggande skolan är främst elever från akademiska hem. Det bidrar till uppdelning av elever utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det fria skolvalet står för ca 25-30 % av skolsegregationens ökning. Friskolelobbyn och de som har som jobb att tycka saker för ofta fram att föräldrarnas rätt att välja är viktig och att den ska bevaras. Det håller jag med om.

Min fråga blir då – varför kämpar samma personer så hårt för att valfrihet på låtsas ska bevaras

Eftersom att friskolor har kö skapar det segregation eftersom kö förutsätter att du som föräldrar har kunskap om skolsystemet, att du är förutseende, att du tar ansvar och ställer ditt barn i rätt kö vid rätt tillfälle. Kö som urvalskriterium är valfrihet på låtsas eftersom inte alla omfattas av den i realiteten. De som flyttar in i en kommun har inte samma chans att få en skolplacering på den skola man anser vara mest lämplig för sitt barn, samma sak med nyanlända. Om vi ska ha valfrihet för föräldrar på riktigt ska vi ha en rättssäker, förutsägbar och en likvärdig skolvalsprocess där alla föräldrar önskar skolplacering samtidigt, alltså inom samma tidsfönster och utifrån samma principer.

En tankefigur som ofta framförs är att friskolor skapar valfrihet. När friskolor öppnar och expanderar skapas mer valfrihet för föräldrar. Vi ska resonera lite om det.

Vi kan ta en kommun som ett exempel. Detta citat du snart kommer att läsa är från Trelleborgs budget 2022. De skriver i ett stycke i budgeten att de välkomnar initiativ som ökar valfriheten. När två fristående förskolor öppnar och ev IES ökar valfriheten. Under året kommer den tredje friskolan att starta i Trelleborg. – När det gäller förskolor finns ett utbud av både nya, moderna kommunala förskolor och ett antal fristående förskolor i olika storlekar. Vi tror på att barn, elever och vårdnadshavare är kapabla att välja och välkomnar initiativ som ökar valfriheten. De skriver i sin budget:

– Hösten 2022 startar Kunskapsförskolan en ny förskola inom Köpingeområdet, och Norlandia startar en ny förskola inom Högalid 63. Med hänsyn till den överkapacitet som annars skulle uppstå i samband med dessa etableringar, avvecklas förskolorna Änghög och Prästkragen samt Pilekvisten och Klövern. Hösten 2022 startar även Internationella Engelska Skolan (IES) en ny grundskola inom Köpingeområdet. Samtidigt finns, enligt bildningsnämndens lokalrevision, ett behov av att avveckla Östra skolan.

Valfriheten ökar för de föräldrar som vill att deras barn ska gå i friskolor.
Valfriheten minskar för de föräldrar som vill att deras barn ska gå kvar i sin kommunala skola, med sin klass, med sina lärare och en skolledning de är trygg med.

Vems valfrihet är viktigast?
Är det de 15 % av föräldrarna som vill att deras barn ska gå i friskolor, eller är det de 85 % av föräldrarna som vill att deras barn ska gå i kommunala skolor?

Det är en fråga som behöver ett svar.
Vi behöver på definiera för vem ska vi ha valfrihet och vi behöver vara ärliga med att samtidigt som valfriheten ökar för de som väljer friskolor minskar valfriheten för de som vill ha sina barn i en kommunal skola. Detta är valfrihet på låtsas.

Detta sker inte bara i Trelleborg. Det sker i Sigtuna, Solna och Sundsvall och i många fler kommuner.

Mer valfrihet för en liten del av föräldrarna.
Mindre valfrihet för en majoritet av föräldrarna.

När jag påpekar att det är valfrihet på låtsas får jag höra att jag är valfrihetsmotståndare, kommunist, att jag vill använda barn som integrationsverktyg. Det är tröttsamt att bli ålagd åsikter jag inte har, men jag är van vid det här laget.

Ska vi ha valfrihet på riktigt eller ska vi ha valfrihet på låtsas?
Jag vill ha valfrihet på riktigt. Därför anser jag att alla föräldrar ska önska skolplacering samtidigt och utifrån samma urvalskriterier. Kö skapar en illusion av valfrihet, men någon annanstans i systemet är det någon annan som betalar med att inte få tillgång till valfriheten. Jag vill att alla elever ska få gå i den skola som passar dem bäst. Därför måste vi skapa ett effektivt resursfördelningssystem som möjliggör att både kommunala och enskilda huvudmän kan finnas utan att kommunala huvudmän dräneras på resurser. Därför måste skolpengen differentieras så att kommunerna får ersättning för sitt utbudsansvar. Då kommer inte kommunala skolor behöva lägga ner eller slås ihop i samma utsträckning. Då kan vi skapa valfrihet på riktigt och möjligheter för de elever som vill gå kvar i sin kommunala skola att göra det. Det kommer ge bättre förutsättningar för en mer likvärdig skola där alla elever faktiskt får den utbildning de har rätt till. Skolan kommer inte bli likvärdig, men den kommer att bli lite mer likvärdig. Vi kommer få mer valfrihet på riktigt, och mindre valfrihet på låtsas.

De som är emot de förslag som Åstrand lagt fram får gärna förklara varför de vill fortsätta ha valfrihet på låtsas.

En negativ spiral
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.
Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

återseende
/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s