Stiftelsen Viktor Rydberg tog över den kommunala Fisksätraskolan med buller och bång. De skulle ha ett blandat elevunderlag där hälften av eleverna skulle antas utifrån närhetsprincipen och hälften utifrån kötid. Stiftelsen Viktor Rydberg skulle med etableringen bidra till att bryta segregationen och erbjuda eleverna i Fisksätra en skola med hög kvalité.
Nu är det februari 2022 och Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor har skickat ett brev till Nacka kommun där de ställer krav på att få mer resurser om de ska fortsätta driva skolan i Fisksätra.
Skolan ska ha ca 540 platser när den är fullt utbyggt men jag vet inte exakt hur många elever som går där nu. Skolan är bara ett halvår gammal så det är inte säkert att den är full.
Nacka kommun är en välmående kommun med hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning i sina skolor. Det är den faktor som främst påverkar skolresultaten.
När Fisksätraskolan var kommunal hade de läsåret 2018/2019 24 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Samma år hade Nacka kommuns kommunala skolor ett snitt på 76 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och Nackas enskilda huvudmän hade ett snitt på 79 procent.
Läsåret 2019/2020 hade andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning hos Nackas enskilda huvudmän ökat till 81 procent medan kommunens skolor låg kvar på 76 procent.
Orminge är ett annat socioekonomiskt svagt område i Nacka kommun. På Ormingeskolan var det 50 procent av föräldrarna som hade eftergymnasial utbildning, dvs dubbelt så många som på Fisksätraskolan.
Utifrån andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning kan vi dra slutsatsen att Fisksätraskolan har ett elevunderlag som kräver mycket akademiskt stöd för att klara grundskolan med godkända betyg.
Nacka kommuns budget
I budgeten för 2022 skriver utbildningsnämnden om sin resursfördelning till skolan.
Om man tittar på elva kommuner i Nackas närhet så ser det ut på följande sätt när det gäller resurstilldelningen till skolan:
– Nackas ersättningsnivåer ligger i mittskiktet bland jämförelsekommunerna i flera fall, men
det varierar beroende på vilken check man jämför. I jämförelsen mellan de elva
kommunerna ligger Nackas ersättning (inklusive strukturtillägg) bland de högsta när det
gäller grundskola årskurs 7, förskola 3–5 år och grundskola årskurs 1. När det gäller
ersättning till pedagogisk omsorg ligger däremot Nackas ersättning bland de lägsta.
Exempel på skolpengen inklusive fritidshem och strukturersättning:
Förskoleklass inklusive fritidshem: 106.878 kr
Årskurs 1-3: 119.555 kr
Årskurs 4-6: 81 411 kr
Årskurs 7-9: 101.582 kr
Utöver det får friskolor schablon för administration och momsersättning.
Nacka har en resursfördelningsmodell för strukturersättning, alltså ersättning utifrån socioekonomiska faktorer. De använder en regressionsmodell från SCB. Kommuner gör olika när det gäller strukturersättningen. Stockholm omfördelar 19,3 procent av skolpengen utifrån socioekonomiska faktorer i år. Nacka har valt regressionsmodellen från SCB istället för en fast omfördelning av skolpengen. Det gör den krångligare att förstå men samtidigt är den valda modellen fullt rimlig utifrån Nackas befolkningsunderlag. Nackas modell utgår från de senaste fem årens studieresultat och det skapar ett index där 100 är medel. De som ligger på ett index över 100 får mer resurser än de skolor som har ett index under 100. Det finns två variabler när det gäller elever som inte klarat grundskolan.
- eleven uppnår inte behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram
- eleven har fått icke-godkänt i minst två ämnen
I Nackas resursfördelningsmodell kan man läsa vidare – Som beroende variabel används en variabel som beskriver om eleven anses ha uppnått målen eller inte. Denna variabel är en kombination av resultatvariablerna ovan. Om eleven uppfyller något av villkoren 1 eller 2 så anses eleven inte ha klarat målen. Den beroende variabeln är vald för att de elever som inte uppnått behörighet eller har fått icke-godkänt i minst två ämnen antas vara de elever som har större behov av stöd och stimulans. Modellen har tillämpats på elever som går i skolan i er kommun, för att få en uppfattning om deras förväntade risk att inte nå målen. Utifrån de skattade regressionskoefficienterna samt uppgifter om den socioekonomiska bakgrunden för en elev så erhålls en skattad sannolikhet för att en elev inte ska uppnå målen.
Modellen innebär alltså att man med variablarna ej behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram och att eleven har fått icke godkänt i två ämnen räknar ut ett index per skola. I modellen ligger faktorerna föräldrarnas utbildningsnivå, kön, antal år i Sverige, om det finns försörjningsstöd och hur man bor. Det skapar ett index per skola som genererar ett socioekonomiskt tillägg med ett medel på 100 som index. Fisksätraskolan hade antagligen ett högt index när den var kommunal vilket genererade med Nacka kommuns mått en hög ersättning.
Det är bland annat den här handlingen Stiftelsen Viktor Rydbergs representanter borde ha läst innan de bestämde sig för att ta över Fisksätraskolan.
Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor skrev ett brev till Nacka kommun
Här har ni delar av brevet:
– Stiftelsen var införstådd med att det skulle kräva stora insatser, men utgick från att Nacka
kommuns resurstilldelning var adekvat. Vi kände oss mycket välkomnade av kommunen och
vid möten med representanter för Nacka fick vi uppfattningen att ersättningen i form av
skolpeng, strukturbidrag och tilläggsbelopp var dimensionerade för uppdraget.
– Men det uppdraget medför kostnader som måste täckas av de kommunala ersättningarna. Någon annan finansieringskälla står inte till buds. Det har dock blivit uppenbart för oss att den kommunala ersättningen inte på långa vägar är dimensionerade för uppdraget.
– Vi hade, vid inledande samtal med kommunföreträdare, fått bilden att Nackas ersättningar var
mycket större än vad som verkligen är fallet, att många elever skulle omfattas av dubbel eller
1,5 skolpeng. Det är dock bara några få barn i förskoleklass, där skolpengen är låg, som
omfattas av detta. För tre av eleverna får vi tilläggsbelopp, på 10 600 kr per elev i månaden. För vart och ett av dessa barn krävs nära en och en halv heltidstjänst med nästan uteslutande utbildad personal. Den extra kostnaden (bara för stödpersoner) för dessa barn är alltså närmare 60 000 i
månaden per barn, en månadskostnad på 180 000. För att täcka dessa kostnader får vi 31 800 från Nacka, innebärande en förlust på 2,4 miljoner per år.
Vad vi önskar från Nacka:
· Ett strukturtillägg som utgår ifrån de resurser som krävs, i paritet med vad Stockholm betalar för motsvarande socioekonomiska områden. Vi utgår från att Nackas politiker har tagit del av rapporter som visar på skolans avgörande roll för att på sikt vända den mycket oroande brottsutvecklingen och vill arbeta långsiktigt.
· Tilläggsbelopp som utgår från de resurser som krävs i det individuella fallet.
· Fritidsverksamhet: För att eleverna ska ha möjlighet att tillägna sig det svenska språket i den utsträckning att de har goda förutsättningar för vidare skolgång, vill vi att de ska stanna kvar efter skolan. Vi önskar att familjens ekonomi inte ska utgöra ett hinder för detta. Skolan tar inte ut avgift för fritidsklubben i mellanstadiet. Stiftelsen har räknat med att, som vanligt vid nyetablering, generera förlust de första åren, till dess att skolan är full och verksamheten kan drivas med en sund ekonomi. Under rådande förhållanden ser vi inte att det är möjligt. Det är naturligtvis otänkbart att fortsätta en sådan verksamhet.
Mina reflektioner
Jag finner det anmärkningsvärt att Stiftelsen Viktor Rydberg har startat en skola utan att ta reda på vilken resurstilldelning de kommer att få. ”Vi fick uppfattningen” efter ett möte låter som ett vagt underlag att starta skola på. Det är anmärkningsvärt eftersom den skola de ska ta över bara hade 24 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det kan inte ha varit en överraskning för dem att elevunderlaget skulle vara väldigt krävande. Om jag skulle öppna en skola skulle jag begära ut kommunens resursfördelningsmodell, budget och plan för de kommande åren och gå igenom tabellerna. Alla handlingar är offentliga, det är bara att maila registratorn. Då hade de förstått vad de gav sig in på.
Nu valde de att gå på informationen de ”uppfattade” på ett möte.
I brevet beskriver de elevunderlaget och det låter i brevet som att de har ett exceptionellt elevunderlag. Det elevunderlag de beskriver är vilken random förortsskola som helst. Fisksätraskolan har ”samma” underlag som jag har på min skola.
– Bara ett fåtal elever med svenska som modersmål.
– Inget eller väldigt lite akademiskt studiestöd hemifrån.
– Svag svenska och ett generellt underskott på svenska språket.
– Många elever med beteendeproblem.
– Sociala problem, såsom trångboddhet, fattigdom och utanförskap.
– Svårt med föräldrakontakter pga språkförbistringar och svårigheter när elever behöver utredas och behov av tolk vid majoriteten av samtalen.
De skriver i brevet att de har tvingats anlita en skolpsykolog på 30 procent för utredningar och handledning av personal. Skolor ska ha tillgång till psykolog, skolsköterska, kurator och specialpedagog/speciallärare. Det är alltså inget straff för stiftelsen att ha en psykolog på deltid. De jämför med Sthlm och menar att de borde få samma resurstilldelning som skolor i Sthlms utsatta områden får. Det är dock att jämföra äpplen och päron.
Sthlm har en annan resursfördelningsmodell än vad Nacka har, de har en annan sammansättning i befolkningen och de har en mycket större skolsegregation än vad Nacka kommun har. Det är därför inte försvarbart att tillämpa Stockholms resursfördelningsmodell och resursfördelning på Nacka kommun. Det är dessutom så att Nacka ligger högt resursmässigt om man jämför med elva jämförbara kommuner.
Stiftelsen vill ha ersättning för sitt faktiska uppdrag och problem. Det vill alla skolor i Sverige men det är ett önsketänkande eftersom behoven alltid kommer vara större än de tillgängliga resurserna. Viktor Rydberg får göra som alla andra förortsskolor, de får göra sitt bästa utifrån de resurser de har. Jag förstår att det skaver för dem eftersom de antagligen inte kommer kunna visa upp att ”de vände en problemskola”
De kommer inte göra något överskott att använda för expansion. Den enda lösningen för dem är att byta ut elevunderlaget. Frågan är bara – hur ska de få eleverna från Saltsjöbaden att åka till Fisksätra? Det är inte särskilt troligt att de kommer lyckas byta ut sitt elevunderlag. Då återstår bara att fortsätta kämpa på – eller lägga ner och skicka notan till kommunen. Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor har friheten att lägga ner sin verksamhet när de vill, till skillnad från kommunen som har ansvar för att erbjuda skolplacering till alla elever i kommunen.
Kommunen är skyldig att ha skolplatser för alla elever i kommunen
Jag tror inte att Nacka kommun kommer att ändra sin resursfördelningsmodell för en enskild skola. Det skulle få långtgående konsekvenser för kommunen eftersom de då måste öka anslagen till sina egna skolor – och andra friskolor. Det har de inte råd med.
Friskolor är enskilda och de kan välja att lägga ner sin verksamhet när de vill. Kommunen/staten kan inte tvinga en enskild huvudman att fortsätta driva verksamheten vidare om de själva inte vill det.
Det är ett intressant fall detta eftersom Stiftelsen inte anser att det är lönsamt eller ens möjligt att driva verksamheten vidare och då återstår bara två alternativ.
1 – att kämpa på och göra sitt bästa
2 – eller att lägga ner.
Jag tror att de kommer välja alternativ 2.
Då står kommunen där med ansvaret för elevernas skolgång. Kommunerna har ansvar för alla invånare i kommunen. I Sverige har vi skolplikt så om Viktor Rydberg lägger ner i Fisksätra måste kommunen skyndsamt ordna skolplacering åt alla barn. Därför har Nacka kommun tomma skolplatser och de tomma skolplatserna driver upp den genomsnittliga kostnaden per elev och därmed skolpengen. Det är bland annat därför det är kostnadsdrivande för kommunerna att ha ansvaret för alla elevers skolgång. Att hålla platser kostar ju lika mycket oavsett vem som håller platserna, men det är bara en aspekt. Eftersom inget barn ska ha för långt till sin skola måste kommunerna ha skolor i alla geografiska delar av kommunen. Det är främst det som är kostnadsdrivande eftersom kravet på att ha skolor i alla geografiska delar av kommunen får konsekvensen att vissa skolor alltid kommer att vara överfulla och andra alltid halvtomma. Detta eftersom alla invånare i en kommun inte bor på samma geografiska plats.
Med nuvarande lagstiftning om skolpengen har kommunerna det lagstadgade ansvaret för alla barns skolgång men ersättning för kommunernas ansvar skickas till friskolesektorn. De får ersättning för ett uppdrag de enligt lag inte har. Det skapar garanterat överskott för enskilda huvudmän. Jag tycker att det är ett ineffektivt sätt att fördela resurser till skolan.
Det går dessutom stick i stäv med skollagens krav att fördela resurser utifrån elevernas behov.
Sammanfattningsvis
Nacka kommun ligger högt vad gäller resurstilldelning till skolan om man jämför med elva jämförbara kommuner. Viktor Rydberg i Fisksätra fick en kalldusch när de tog över den kommunala Fisksätraskolan samtidigt som de beskriver ett random elevunderlag i en förortsskola. De verkar ha trott att de skulle få andra elever. Nu vill de har mer pengar av Nacka kommun. Det är problematiskt att de kräver detta eftersom det vittnar om att de inte har förståelse för hur kommunernas resursfördelningsmodeller fungerar och den lagstiftning som finns på området. Nacka kommun kan inte bara tilldela mer resurser till en skola.
Om de väljer att lägga ner får kommunen ta kostnaden, och administrationen att skaka fram 540 skolplatser på några veckor (eller hur många platser motsvarande antal elever på skolan). Förutom det rent ekonomiska drabbar det elever och föräldrar som vill ha sina barn på Viktor Rydberg i Fisksätra. Klasser kommer att spridas och elever kommer att tappa sina kompisar.
Kommunen står alltid med risken, även för enskilda huvudmän.
Är det då rimligt att de får 0 kronor i ersättning för det ansvaret samtidigt som friskolesektorn får ersättning för ett ansvar de inte har?
Fundera på det!
En negativ spiral
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.
Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.
Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!
På återseende
/Linnea
rektor_linneas blogg 