Sverigedemokraterna och skolan

På tisdagen var det Sverigedemokraternas halvdag i Almedalen. Jimmie Åkesson inledde sin dag med en debattartikel i Aftonbladet där han säger att SD ska bli Sveriges skolparti. I GP säger han att efter nästa val vill han att en sverigedemokrat ska vara skolminister. Här kan ni se hans tal i Almedalen.

Vad är det Sverigedemokraterna ska göra som Sveriges nya skolparti?
I det här inlägget ger jag min syn på vad det är Jimmie egentligen säger om skolan.
SD backade i EU-valet och nu behöver de profilera sig inför nästa val och då gör de som andra partier historiskt har gjort: de siktar in sig på skolan. Mitt stalltips är att SD kommer att misslyckas och anledningen är att de inte är grundade i skolfrågan.

Vilka som äger skolor är ointressant
Jimmie säger att det är ointressant vilka som äger skolor. Han betonar det med eftertryck för att han vet att han lockar borgerliga väljare. Att påtala att man vill bibehålla friskolesystemet som det ser ut idag är ett sätt att locka de väljare som vill behålla friskolesystemet, och samtidigt ha möjlighet att välja bort de barn man inte vill att sina barn ska gå i skolan med. Det här är ett sätt att ta väljare från Moderaterna som säger att de vill reformera systemet.

Om man inte har kunskap om skolsystemet och hur skolsystem och förutsättningar att göra skola påverkar varandra, ja, då kan man säga att skoldebatten inte borde handla om vilka som äger skolor.

Sverigedemokraterna är riktigt usla nationalister. De vill behålla ett system som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Det är inte att vara sverigevän! Det är något som både FOI och Skolverket har larmat om. Det handlar inte bara om vem som äger skolor, det handlar om ägarstrukturer i många led där vi har utländska ägare i form av fonder och riskkapitalister som riskerar att påverka våra skolor där eleverna har skolplikt.

När vi pratar om vilka som äger skolor har det direkt påverkan på våra förutsättningar att bedriva skola och friskolesektorn påverkar möjligheten för kommuner att bedriva skola.
Det här bortser Jimmie helt från eftersom han inte är insatt i hur skolsystemet är konstruerat och den lagstiftning som styr förhållandet mellan friskolor och kommunala skolor.

Han upprepar det trötta påståendet att dåliga skolor ska stängas. Det kan förvisso vara lätt att sympatisera med. Vi har skolplikt i grundskolan vilket gör att alla elever behöver ha en skola att gå till. Det blir ytterst märkligt att då säga att vissa skolor ska stängas. Vad ska Jimmie göra med de elever som går där? Ska de bussas till en annan skola? Jimmie säger alltså att han vill bussa runt elever till olika skolor.

Jag ställer mig frågande till att Jimmie vet hur man gör för att justera för elevernas förutsättningar när man tar ställning till om en skola är bra eller inte. Man kan alltså inte titta på skolors resultat och utifrån det slå fast att det är en bra eller dålig skola.

Det han gör är att han upprepar trötta talepunkter utan att veta vad han pratar om.

Det behövs disciplin i skolan
Jimmie upprepar det felaktiga påståendet att Sverige är sämst på trygghet och studiero. Det är ett påstående som grundar i en översättningsmiss. Det stämmer alltså inte att Sverige skulle vara sämst på trygghet och studiero.

Vad menar han när han säger att vi ska upprätta trygghet och studiero, att vi ska ha disciplin i skolan och att skolan ska resa sig? Återigen levererar han talepunkt efter talepunkt. Om det hade varit enkelt att skapa trygghet och studiero hade vi inte haft några problem. Han vill stänga skolor där det är ”stökigt”
Det kan man tycka, men var ska eleverna ta vägen? Vad är definitionen på ”stök”?

Det man måste förstå är att om man stoppar in femhundra elever i ett och samma hus, ja då kommer det att smälla ibland. Det betyder inte att en skola är dålig. Allt handlar om hur vi som skola hanterar elever som bryter mot ordningsreglerna.

Det finns problem i Sverige med trygghet och studiero. Det man inte får glömma är att skollagens konsekvenstrappa i grunden är bra, men den används inte i tillräckligt stor utsträckning. Vi som arbetar i skolan måste börja använda alla verktyg som vi har i verktygslådan. Det kan vara konsekvenser som upplevs som en konsekvens, polis och orosanmälan, och att rektorer backar upp sina medarbetare när de agerar för att upprätthålla studiero.

Jimmies prat om att ”veta hut” och hårda tag kommer inte hjälpa de skolor som har problem eftersom de inte grundar sig i beprövad erfarenhet och de studier som finns på detta område. Jimmie kommer få folk i stugorna att nicka instämmande, men hans förslag kommer inte lösa några problem för oss som varje dag arbetar i Sveriges skolor.

Att stoppa våldet i skolan och hantera de elever som missköter sig borde vara alla politikers prioritet. Det som är ett brott utanför skolan ska hanteras som ett brott i skolan. En misshandel är en misshandel och en spade är en spade.

Jag tror dock inte att Jimmies talepunkter är lösningen på ett komplext problem.

Elever ska gå om en årskurs
Han kom med ett annat märkligt förslag, att elever som inte klarar kunskapskraven eller inte talar svenska ska gå om en årskurs. Om Jimmie läst skollagen så hade han vetat att rektor får besluta om uppskjuten skolplikt i maximalt två år under grundskolan. Han hade vetat att föräldrar kan ansöka om uppskjuten skolplikt för att fullgöra förskoleklassåret i förskolan om eleven har stora svårigheter och skulle gynnas av att gå ett år till i förskolan.
Denna insats sker varje år på många av Sveriges skolor.

Det är tämligen meningslöst att gå ett år till som en generell insats. Arbetet med att bygga elevernas språk kämpar vi med varje dag och det är minsy sagt ett mödosamt arbete.

Slutligen
Jimmie levererade en imponerande kavalkad av talepunkter.
Tyvärr föll han platt eftersom han inte läst skollagen, forskning, rapporter och Skolverkets förklaring till sin översättningsmiss innan han höll sitt tal. Hade han läst på hade han inte behövt skämma ut sig.

Hans tal var trots att det var okunnigt och bitvis väldigt pinsamt en framgång.
Han kommer få folk i stugorna att nicka instämmande och han kommer locka till sig borgerliga väljare som vill behålla nuvarande system. Det är uppenbart att han har blivit kontaktad av friskolelobbyn där de har fått honom att tro att skolornas associationsform inte spelar någon roll. Det stämmer givetvis inte. Hans tal visade att lobbyism fungerar och den man lobbar emot är okunnig på skolans område.

Jag ser fram emot den strid som väntar för att få skoldebatten att fortsätta handla om det som gör skillnad för eleverna, nämligen hur skolsystemet är konstruerat. Både in – och utvändigt.

På återseende
/Linnea

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)