Lucka 10: Friskolorna och kostnaderna för offentlighetsprincipen

Friskolelobbyn går på hårt nu för att försöka stoppa offentlighetsprincipen för friskolor.
De gör det med bitvis djupt oärlig argumentation. Ett sådant argument rör kostnaden för införandet.

Jag skrev en kort analys i Fokus om skolkoncernernas motstånd mot offentlighetsprincipen. Läs gärna texten här.

För det första: EU rätten. Så här skriver man i betänkandet.
Vi bedömer att förslaget att enskilda huvudmän för skolor, förskolor, fritidshem samt utförare av privat anordnad komvux och utbildning i folkhögskolor som motsvarar sfi ska jämställas med myndigheter i offentlighets- och sekretesslagen och tillämpa offentlighetsprincipen är förenligt med EU:s allmänna dataskyddsförordning och dataskyddslagen.

Sedan har vi definitionen av små, medelstora och stora huvudmän.
Vi börjar med små huvudmän.
Små huvudmän definierar vi som huvudmän med maximalt 28 inskrivna barn i sin verksamhet. Sammanlagt finns det 898 huvudmän som därmed kan betecknas som små och de utgör 52 procent av alla enskilda huvudmän som endast bedriver förskola. Av dessa ingick endast 45 huvudmän i en koncern. Den typiska lilla huvudmannen är en ekonomisk förening med en förskoleenhet och 20 inskrivna barn. Huvudmannen har fem anställda förskollärare eller barnskötare, men ingen administrativ personal. Huvudmannen ingår som regel inte i en koncern.

Sedan går vi till medelstora huvudmän.
En medelstor huvudman definierar vi som en huvudman som befinner sig mellan små och stora, dvs. de som har mellan 29 och 399 inskrivna barn. Sammanlagt finns det 820 huvudmän som därmed kan betecknas som medelstora och de utgör 47 procent av alla enskilda huvudmän som endast bedriver förskola. Av dessa ingick 174 huvudmän i en koncern. Den typiska medelstora huvudmannen är antingen ett aktiebolag med omkring 75 barn, 1–2 förskoleenheter och 17 anställda som pedagogisk personal, eller en ekonomisk eller ideell förening med omkring 40 inskrivna barn, 1 förskoleenhet och omkring 11 anställda som pedagogisk personal. Vi kan anta att en betydande andel av dessa huvudmän saknar särskilt avdelad administrativ personal. Huvudmannen ingår som regel inte i en koncern.

Slutligen en stor huduvman.
En stor huvudman definierar vi som en huvudman med minst 400 inskrivna barn. Sammanlagt finns det 15 huvudmän som därmed kan betecknas som stora och de utgör knappt en procent av alla enskilda huvudmän som endast bedriver förskola. Av dessa ingick alla utom en huvudman i en koncern. Den typiska stora huvudmannen är ett aktiebolag med 15 förskolor och drygt 900 barn. Sammanlagt har huvudmannen knappt 200 anställda som pedagogisk personal. Dessutom har huvudmannen egen administrativ personal på respektive förskola eller centralt i bolaget. Den typiska huvudmannen ingår i en större koncern.

De har bett en konsult räkna på kostnaden för offentlighetsprincipen för enskilda huvudmän. Almega Utbildning och företrädare för skolkoncerner pratar om drygt 7 procent men den siffran verkar bara finnas i deras fantasi. I utredningen så pratar man om en kostnad på cirka 1-2 procent beroende på storlek på huvudmannen. De enda som kan drabbas lite hårdare är huvudmän med en förskola, men de kommer ju inte översköljas av förfrågningar direkt.

Så här skriver konsulten.
Konsulten har i sin rapport kommit fram till att personalkostnader hos en enskild skolenhet i en stor skola med fler än 400 elever uppgår till mellan 80 500–119 500 kronor, varav 2 respektive 3 procent utgörs av rektors arbetstid om 20 000–29 900 kronor, 10 respektive 15 procent utgörs av administratör om 58 200–87 300 kronor. Utöver det tillkommer personalkostnader hos den centrala förvaltningen med 3 900 kronor per år, varav 2 300 kronor avser kostnad för kommunjurist och 1 600 kronor för arkivarie.

Så här beräknar utredaren:

Kunskapsskolan slår på stort
Kunskapsskolan skriver i sitt remissvar på utredningen att de beräknar att offentlighetsprincipen kommer att kosta dem 23 miljoner kronor. Det skulle innebära 38 tjänster om årslönen är 600 000 kronor. Koncernen omsätter ca 1,6 miljarder kronor. Det skulle alltså innebära att de tror att de kommer lämna ut 1140 handlingar per dag, om alla 38 arbetar heltid. Det tar max 15 min att lämna ut en handling i en skola inklusive sekretessprövning.
(om det inte är en tjock lunta med utredning på en elev där det mesta ska maskas)
Det skulle bli drygt 267 000 handlingar per år. Det är vad hela polismyndigheten lämnar ut – under ett år. Kunskapsskolan har 37 skolor och 14 000 elever.

Vad ska de med 38 tjänster till, som bara arbetar med att administrera offentlighetsprincipen? De flesta handlingar lämnar rektorer eller skoladministratörerna ut. Det tar inte många minuter om man är noga med sin administration.

Internationella Engelska Skolan tar i från tårna
Det förvånar nog ingen att IES avstyrker förslagen om offentlighetsprincipen för friskolor. De avstyrker även lättnadsregler men tillstyrker insynsprincip om de utformas utifrån vad IES själva vill. De menar att man inte kan ha olika regler för stora – respektive små friskolehuvudmän.

De menar på fullaste allvar att de skulle få en kostnadsökning på 32 miljoner / år. Det skulle innebära att de skulle kunna anställa 54 personer som skulle lämna ut flera hundratusen handlingar per år. Alla förstår ju att den faktiska kostnaden är i paritet med kaffepengar.

Överdrifter och påhitt
Som vanligt så överdriver företrädarna för skolkoncernerna.
Ingen tror att Kunskapsskolan kommer behöva lämna ut 267 000 handlingar, vilket skulle vara 19 handlingar per elev. Personal, betyg och elevunderlag ligger ju redan offentligt.

Om enskilda skolor har kostnader så blir de kompenserade, och det som sker centralt är samma lika för kommun och fristående huvudman. Kommunala skolor har ju ett nämndavdrag, det vill säga en del av skolpengen går till central förvaltning och så gör även friskolor. Demokrati måste få kosta och alla behöver bidra!

Summan av kardemumman, gå inte på deras tugg om att de kommer få en massa merkostnader som inte är finansierade. På återseende!

/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)