Centerpartiets nya skolpolitik

För mig har Centerpartiets skolpolitik under lång tid förknippats med talepunkter om valfrihet och att alla skolor ska vara bra skolor. Man har under många år ”velat skruva” i befintligt system för att komma tillrätta med uppenbara brister. Det var då.

Nu är nu och Centerpartiet har tagit fram en analys för skolan som resulterat i en reformagenda. Det är reformerna jag skriver om i detta inlägg.
De inleder med att beskriva skolan som en utslagningsmaskin. Det är befriande att läsa att de faktiskt vågar säga som det är. Vad vill då göra åt saken? Alla förstår ju att vi inte kan fortsätta med utslagningen av 20 000 elever varje år. Det handlar om skolsystemet och det handlar om hur vi organiserar skolan. Slutligen handlar det om finansiering och resurstilldelning.

Vi börjar med förslagen!

Eleven i fokus med en elevlag
Elevperspektivet behöver stärkas så att elevens rättigheter och skyldighetet blir tydligare kopplat till skolplikten. Därför behövs en elevlag som, likt patientlagen och patientsäkerhetslagen, tydliggör elevens rätt till undervisning, inflytande, stöd och en trygg skolmiljö. Reformgruppen menar att det saknas ett elevperspektiv i skollagen. Skolinspektionen som granskar skolor riktar in sig på planer och dokumentation men när stödet som eleven behöver helt eller delvis uteblir så är det eleven som får ta konsekvensen av det.

Förslaget är därför att införa en elevlag som ska syfta till att inom grund- och gymnasieskolan stärka och tydliggöra elevers rätt till utbildning av god kvalitet som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Om en huvudman bryter mot elevlagen måste det få konsekvenser. Elevlagen ska även fastställa vilka skyldigheter och vilket ansvar eleven har för sin egen skolgång och gentemot andra i skolan. I sammanhanget handlar det framförallt om att bidra till en trygg och säker skolmiljö samt upprätthålla studiero. Elevlagen ska främja och förtydliga elevernas rätt till en trygg och säker skolmiljö, likvärdig utbildning av hög kvalitet, tidigt stöd och anpassning samt delaktighet, inflytande och organisering.

Stärk skolplikten och gör stödinsatser obligatoriska
De gör en korrekt analys i att rätt stöd i rätt tid är avgörande för elevens kunskapsutveckling. Att en elev får stöd kan inte vara valbart. Inget barn får lämnas efter. De vill därför reformera skolplikten så att stödinsatser och anpassningar blir obligatoriska.

Så här beskriver de förslaget: Elever har olika behov men alla har samma rätt till en god utbildning. Skolan ska arbeta kompensatoriskt och ge varje elev det stöd eleven behöver för att utvecklas så långt som möjligt. En av grundorsakerna till att så många elever inte klarar skolan är att de inte får den stöttning de behöver eller att vårdnadshavare tackar nej till stödet när det väl erbjuds. Rätt stöd i rätt tid är avgörande för elevens kunskapsutveckling och minskar dessutom behovet av större insatser senare under skolgången. Elever bör från skolstart screenas för att skolan ska kunna upptäcka vad eleven behöver extra stöttning inom. Detta ska följas upp, likt en obligatorisk insatstrappa, utifrån elevens behov och förutsättningar. Återkommande screeningar ska sedan avgöra om stödet behöver öka, minska eller sättas in på nytt. Det ska ske i dialog med vårdnadshavare men det ska inte krävas medgivande för att dessa insatser ska sättas in. Insatserna ska vara obligatoriska för både skola och elev.

De vill även reformera skolplikten för att göra det möjligt för obligatoriska extra anpassningar och stödinsatser. Insatserna ska bygga på evidens och ta sin utgångspunkt i regelbundna kartläggningar av elevernas kunskaper och förmågor i svenska, engelska och matematik.

Kommunalt veto mot vinstdrivande skolor
Nu kommer vi till det riktigt intressanta, nämligen den fria etableringsrätten för friskolor. Här har Centerpartiet historiskt varit en ivrig förespråkare för fri etablering. Nu har de tänkt en vända till och nu vill de se ett kommunalt veto mot etablering av vinstdrivande skolor så att etableringar sker utifrån kommunens långsiktiga förutsättningar och behov.
Varje krona som det offentliga lägger på skolan måste gå till att minska utslagningen och stärka varje elev. Den sista meningen kan nog de flesta skriva under på. Så hur vill man att detta ska gå till?

Man beskriver helt korrekt att det finns ett stort problem med nuvarande friskolesystem, nämligen att kommunen rår inte över beslutet när en friskola vill etablera sig eller utöka sin verksamhet i kommunen. Detta trots att kommunen har ett plats- och utbildningsansvar över alla elever. Det leder till en överetablering av skolplatser och att resurserna inte
går till eleverna. När pengar helt i onödan går till tomma platser istället för nödvändiga stödinsatser spär det på utslagningen.

De är föredömliga i att ge exempel. Läs detta: Om elevunderlaget är beräknat till exempelvis 500 platser och kommunen planerat sin verksamhet utifrån det får det uppenbara konsekvenser om en vinstdrivande skola med 200 skolplatser väljer att etablera sig i kommunen. Den vinstdrivande skolan suger ut resurser från den kommunala
skolverksamheten utan att den kommunala verksamhetens kostnader går att
minska i samma utsträckning då kommunen fortfarande har ett lagstadgat
ansvar att erbjuda skola till alla. Även om antalet elever minskar behövs fortfarande en rektor, lärare, lokaler, matbespisning osv. Detta innebär att den kommunala skolan tvingas skära ner på andra saker vilket påverkar kvalitén negativt. Större klasser, minskat särskilt stöd och försämrad tillgång till skolverksamhet utanför centralorten är vanligt i sammanhanget. Sammantaget riskerar detta att leda till en större utslagning. Alternativt måste kommunen öka sina kostnader per elev för att få sin verksamhet att gå runt vilket gör att mer pengar måste skickas till den fristående skolan även om denna inte haft ökade kostnader. Det är inte en rimlig ordning.

Centerpartiet menar att ett kommunalt veto mot friskolor löser framförallt två problem. För det första underlättar det samordningen av platser i kommunen vilket minskar risken för
överetablering och skenande kostnader. För det andra stärker det den lokala förankringen och flyttar beslutsfattandet närmare den enskilda medborgaren. Vid etableringen av en skola med färre än 100 elever, till exempel en byskola, är problemet med överetablering och lokal förankring inte lika tydligt. Dessutom är småskolor ofta viktiga att ta över när kommunen drar sig ifrån att driva dem. Detta gör att skolor med färre än 100 elever inte bör vara föremål för ett veto. Skolinspektionen ska däremot även framgent granska en liten
skolas ansökan till etablering.

Slopa den skarpa godkäntgränsen
Centerpartiet vill reformera betygssystemet i grunden så att även de med betyget F i svenska, engelska eller matematik kan söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram med sina övriga betyg. Dessutom vill vi införa ytterligare betygssteg under betyget E så att insatser belönas även för den som ännu inte uppnått ett E. All ansträngning ska löna sig. Vi vill ta bort den skarpa godkäntgränsen så att alla elever kan söka sig vidare
till gymnasiets yrkesprogram utifrån sina betyg.

Bättre lärare och mer tid för varje elev
Många lärare saknar i dag de förutsättningar som krävs för att ge varje elev en chans att lyckas i skolan. Det beror bland annat på mycket omfattande administration, att klasserna är för stora och att många lärare saknar behörighet. Det är inte rimligt. Vi vill renodla lärarens roll, öka behörighetsgraden och se till att läraren får mer tid för varje elev.
För att göra detta möjligt vill vi:

• Minska klasstorlekarna.
• Stärka lärarnas mandat.
• Göra mentorskapet frivilligt och ta bort kravet på två årliga
  utvecklingssamtal.
• Reglera planeringstiden.
• Ge mer pengar till skolor som anställer behöriga lärare.

Min analys
Det finns flera bra förslag i Centerpartiets reformprogram för skolan. Det viktigaste förslaget är det om kommunalt veto när friskolor vill etablera sig. Det är bra att de har definierat elevantalet vid undantaget för skolor med färre än 100 elever. Ett medskick är att alltid prata om ägare och inte huvudmän eftersom huvudmän kan klustras på olika sätt för att komma runt ny lagstiftning. Det är välkommet med ett veto eftersom det skulle göra att elever i kommunala skolor får bättre förutsättningar att lämna grundskolan med fullständiga betyg. För att detta ska få maximal effekt måste man också se över systemet med skolpeng per elev. Det behövs många reformer parallellt för att få ordning på skolsystemet.

Förslagen om att förbättra lärarnas förutsättningar är jättebra. Vi hör ofta att läraryrkets attraktivitet ska öka genom högre löner. Den som tror det kommer att bli besviken.
Det behövs regleringar av klasstorlek vilket partiet föreslår, men de har inte med det viktigaste: reglering av undervisningstiden. Det är bra att man vill reglera planeringstiden, förstärka mandat och ge mer pengar till behöriga lärare men man måste också återinföra usken. Målstyrningen av skolan har nått vägs ände. Jag hade hoppats att partiet lade fram förslag att helt överge målstyrningen och införa en strikt regelstyrning i hela skolan, det vill säga både in – och utvändigt. Det är helt nödvändigt om vi vill återupprätta Sverige som en kunskapsnation. Nu är skolan en kun(d)skapsinrättning. Det tror jag är dåligt för elever och alla som arbetar i skolan.

Förslaget om att ge mer pengar till behöriga lärare är intressant. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi har skrivit på X om att man borde införa en extra avgift för varje obehörig lärare som anställs och det ska skapa en fond för vidareutbildning. En annan lösning är att göra avdrag på skolpengen för varje obehörig lärare som arbetar på skolan. Det skulle bli kännbart för huvudmännen.

Slutligen vill jag kommentera förslaget om elevlag och förstärkt skolplikt. Jag tror inte att någon har invändningar mot problembeskrivningen. Det är ett faktum att elever inte får tillräckligt stöd i skolan. Jag tror dock inte att dessa förslag kommer lösa problemet.
Det handlar inte om att skolan inte vill hjälpa elever med stora svårigheter utan problemet är att det saknas resurser i form av personal med rätt kompetens och ändamålsenliga lokaler. Det kommer inte en elevlag lösa eftersom det inte går att trolla fram lokaler. Speciallärare har inte heller kompetens främst för elever med beteendemässiga svårigheter. De läser en utbildning med inriktning matematik, svenska eller elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Staten behöver ta ett helhetsgrepp i den här frågan och finansiera stödstrukturer på alla skolor. Nu hänger det på en enskild kommunal budget och så länge vi har den ordningen kommer inte eleverna att få stöd, oavsett förslag om elevlag. Skolinspektionen kan granska hur mycket de vill men finns det inte stödstrukturer och resurser så kommer vi att stå och stampa.

Slutligen. Det är bra förslag om vetorätt mot friskolors etablering, mer reglering för lärare och avskaffande av F. Nu har betygsutredningen lämnat sina förslag så F:et kommer att ryka.
Jag tror dock inte att förslagen om elevlag och förstärkt skolplikt kommer ge elever mer stöd jämfört med idag. Det behövs ett statligt helhetsgrepp i den frågan.

Bra jobbat Centerpartiet. Nu har vi förslag att diskutera, stöta och blöta och förhoppningsvis även debattera.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)