Ny utredning: skärpta villkor för friskolesektorn

Sossarnas mantra om vinstjakt har nått ända in i regeringskansliet. Nu är det dock Liberalerna som har kopierat retoriken. Idag var det Johan Pehrssons tur att frusta om att börsklippare ska ut ur skolan med huvudet före. En ny utredning har presenterats.
Den sjätte i ordningen på skolans område om jag räknat rätt.

Alla skolor, oavsett om det är kommunala eller friskolor finansieras med skatter. Det är du och jag som gemensamt betalar för att alla barn i Sverige ska få en grundläggande utbildning och en biljett till fria livsval. Med dagens lagstiftning går det inte att följa vad friskolor gör med skolpengen. Den kan gå till barnens utbildning, men den kan också gå till innebandyhallar och våffelstugor.

Det är faktiskt stört att vi har ett skolsystem där vi inte kan följa vad friskolorna använder skolpengen till. De omfattas som bekant inte av offentlighetsprincipen.

Nu ska det vara slut på snabba klipp enligt utbildningsministern. Utredaren lägger därför förslag om att man inte ska få ta ut vinst när man startar eller köper en skola, eller om skolorna har stora brister. Man ska inte heller få statsbidrag om man inte sköter sig. Det är nog ett förslag som går hem i stugorna. Ingen tycker att skojare ska få mjölka skolor på pengar.

Ett annat förslag är tillfälliga begränsningar av värdeöverföring. På svenska betyder det att man inte ska kunna skicka pengar från en skola som har brister till någon annan verksamhet. Man kan dock skicka runt pengar till andra delar av koncernen, bara inte från den skola som har Skolinspektionen hack i häl. Tandlöst var ordet.

Det finns även förslag om att Skolinspektionen, ni vet den där tandlösa myndigheten som bara kontrollerar att pappren är i ordning, ska kunna tvångsförvalta friskolor. Frågan är varför man ens får bedriva verksamhet om den är undermålig. Skolinspektionen måste börja ta tillfället i akt och stänga friskolor som missköter sig i stället för att dra ut på processen och samtidigt äventyra elevers utbildning.

Sedan var det detta med tillfälliga förbjud mot att ta ut vinster. Det kan tyckas rimligt att man inte ska få ta ut vinster om man inte ger eleverna rätt undervisningstid, eller om man bedriver så undermålig verksamhet att eleverna inte lär sig det de ska på lektionerna. Problemet är att man fortfarande kommer kunna kombinera vinstuttag och inlösen av aktier. Så gör Academedia och därför kunde de dela ut 78 procent av överskottet. Genom koncernbidrag kan man lätt runda ett vinstförbud. Den här halvmesyren kommer det ta en kvart för en bolagsjurist att hitta ett sätt att runda.

Jag har några invändningar mot förslagen.
1. Skolkoncerner har ofta pappren i ordning vilket gör att de inte kommer att drabbas av förslagen. Det är de mindre skolorna som kommer att få på moppen.

2. Förslagen innebär en marginell förändring av skolsystemet samtidigt som man behåller den skadliga incitamentsstrukturen, alltså att man kan bedriva skola till lägre kostnad genom att ha färre utbildade lärare och skolor utan slöjdsalar.

3. Utredaren föreslår att vi ska bygga upp en enorm byråkrati för att Skolinspektionen ska granska mer. I stället för att lösa problemen i skolsystemet en gång för alla så väljer man att försöka springa i kapp skojarna med en böteslapp i högsta hugg.

Man kan sammanfatta utredningen med att små friskolor kommer få problem, för skolkoncernerna kommer det att vara buisness as usual och resurserna som borde gå till skolan, ja, de kommer att gå till byråkrati. Det blev en tummetott av den utlovade helrenoveringen av friskolesystemet.

Jag har ett mycket bättre förslag. Skapa en ny ägandeform bara för friskolor. Det skulle ge regeringen en ypperlig chans att lösa problemen i skolsystemet en gång för alla. Med en ny ägandeform skulle man på förhand bestämma hur, och hur mycket vinst man skulle få ta ut. Man skulle kunna bestämma att vi inte har utländskt ägande i friskolor och att offentlighetsprincipen ska råda. Regeringen skulle kunna bestämma sig för vad alla friskolor ska ha, till exempel salar för praktiska ämnen, matbespisning och lika många legitimerade lärare som de kommunala skolorna. Det hade löst problemen på riktigt.

De förslag som presenterades får regeringen att se ut som att de godhetsposerar.
Jag är inte imponerad.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)