Två företrädare för Svenskt Näringsliv har begått debattartikel i Svenska Dagbladet. De menar att friskolorna kommer att bli diskriminerade om förslagen i utredningen och vinstbegränsning blir verklighet.
Några av de förslag som utredningen lägger fram är:
– Förbud mot vinstutdelning och andra värdeöverföringar, som ska gälla upp till fem år efter uppstart eller ägarbyte.
– Värdeöverföringsförbud vid kvalitetsbrister.
– Ingen vinstutdelning om man tar emot riktade statsbidrag.
– Krav på ekonomisk särredovisning på enhetsnivå.
Det här är en förutsägbar text. Men hur förhåller det sig, egentligen?
Om det handlar det här blogginlägget.
Vi tar det från början
För det första är inte friskolor diskriminerade. Företag eller föreningar kan inte bli diskriminerade. Det är bara människor som kan bli det. Alla som har följt skoldebatten de senaste tio åren vet att friskolor är ekonomiskt överkompenserade såsom lagstiftningen är konstruerad idag. Friskolor har friheter som kommunala skolor inte har. En fristående huvudman kan välja var de ska etablera sin skola, om den ska ha en profil och vilka regler för intag som de vill ha. De får administrera sin egen kö och det finns många sätt att selektera elevunderlaget. De omfattas inte offentlighetsprincipen vilket gör att journalister och sådana som mig inte kan ta reda på hur de sköter sina köer och sin ekonomi. Vi kan inte följa pengarna. Friskolor får ersättning för kommunen snitt på skolbibliotek trots att knappt hälften av friskolorna har skolbibliotek. De får ersättning för kommunens snittkostnad per elev och genom att bedriva undervisning till lägre kostnad per elev jämfört med kommunen så har de ett garanterat överskott. När kommunen har underskott på grund av att elever har börjat i friskolor så måste kommunen betala friskolestraff till alla friskolor i kommunen, baserat på den summa per elev som kommunen har i underskott.
Fördelarna som friskolorna har är väldigt omfattande. Om man ska prata om diskriminering, vilket i sig är ett direkt felaktigt begrepp i sammanhanget, så är det kommunerna som är diskriminerade. De måste betala för en verksamhet, den fristående, som de har noll insyn eller bestämmanderätt över.
Men om vi fokuserar på fyra av förslagen i utredningen, som de lyfter fram i artikeln så förhåller det sig på följande sätt.
1. Förbud mot vinstutdelning och andra värdeöverföringar, som ska gälla upp till fem år efter uppstart eller ägarbyte
Om en fristående huvudman köper en befintlig skola idag så följer tillståndet med. Man behöver alltså inte genomgå en ny prövning av Skolinspektionen. Det är ungefär som att köpa en bil där körkortet ingår. När man köper en skola så kan man göra vinst direkt eftersom det finns en verksamhet med elever och personal. Det gör att det är lönsamt att köpa och sälja skolor. Med det här förslaget vill man bygga in en tröghet i systemet. Det betyder att man inte ska kunna köpa en skola och sedan göra vinst direkt och göra koncernbidrag, det som kallas för värdeöverföringar. Det betyder att man skickar skolpeng mellan olika bolag. Skolpeng kan gå till ett företag som sysslar med något helt annat än skola.
2. Värdeöverföringsförbud vid kvalitetsbrister
Det här förslaget syftar till att man inte ska kunna använda koncernbidrag när verksamheten har stora kvalitetsbrister. Artikelförfattarna har en poäng när de ifrågasätter vad som är kvalitetsbrister. Det finns inget bra nationellt uppföljningssystem vad gäller kvalitet i Sverige. Det man kommer behöva gå på är Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Det här är ett viktigt förslag eftersom vi ser gång på gång hur friskolor medvetet fuskar och i åratal har stora brister. Vi kan ta Thorén, nuvarande Edukatus som exempel. Raja Thorén skickade koncernbidrag för att driva runt ett innebandylag, och bygga en idrottsarena samtidigt som elever inte fick sin lagstadgade undervisningstid. Skolorna fick ersättning för utbildning de inte bedrev. Academedia är ett annat exempel på skolkoncern som håller på med institunaliserat fusk. De har ny tiotals miljoner i viteshot eftersom de inte ger eleverna rätt undervisningstid. De har flera gånger fått kritik för att de fuskar med betygssättning. Det här förslaget är fullt rimligt. Det är bra att man inte kan skicka runt pengar mellan olika bolag när eleverna inte får det de har rätt till. Artikelförfattarna säger att man ska komma åt friskolor som missköter sig, men de nämner inte vilka de menar. Menar de Academedia, Internationella Engelska Skolan och Dibber, eller vilka menar de?
3. Ingen vinstutdelning om man tar emot riktade statsbidrag
Det här är även det ett rimligt förslag. När staten betalar ut riktade statsbidrag är det givetvis tänkt att statsbidraget som de betalar ut ska gå till elevernas utbildning. Eftersom friskolorna får göra vad de vill med sin ersättning så behövs det krav på att man inte får dela ut pengar om man tar emot statsbidrag, eftersom de pengar som ska gå till elevernas utbildning riskerar att skickas till andra länder, användas för koncernbidrag eller delas ut till riskkapitalister som sitter med en paraplydrink på Caymanöarna. All vinstutdelning är skolpeng och den tillhör eleverna. Det är därför bra att friskolor tvingas använda skolpengen till eleverna. Det är inte statens uppgift att fylla fickorna på skololigarker.
4. Krav på ekonomisk särredovisning på enhetsnivå.
Så som lagstiftningen är utformad idag så är det kommunerna som ersätter friskolor för sin genomsnittliga kostnad per elev. Det är skolpengens grundbelopp. Inom alla friskolor så tillfaller skolpengen huvudmannnen som sedan fördelar skolpeng till sina skolor, utifrån den resursfördelningsmodell som man har inom företaget. En del av skolpengen som kommunen, i säg Linköping, betalar ut för att eleverna i friskolorna i Linköping ska få den utbildning som skollagen slår fast går till huvudkontoret. Det ligger ofta i Stockholm.
En del av skattemedlen som Linköpingsborna betalat till kommunen går alltså till något annat än eleverna i Linköping. Huvudkontoret kan använda den skolpeng de får från alla skolor i företaget till att expandera, eller så delar de ut vinst, eller så kan de göra ett koncernbidrag. Det kan vara ett annat företag i koncernen som får skolpeng, för att göra något som vi inte kan kontrollera, eftersom friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen.
Det här vill alltså utredningen ändra på. De vill att vi ska kunna följa pengarna och att man inte ska kunna redovisa ett företag som en helhet. De vill att kommuninvånarna ska kunna följa vad deras inbetalade skatt används det. Det är ett fullt rimligt krav.
Sedan var det detta om utredningen förslag är förenligt med EU-rätten eller inte. Det kan inte jag avgöra. Om det visar sig att den inte är det så finns det två alternativ.
1. Förbjud aktiebolag att verka inom skolväsendet
2. Skapa en ny associationsform som alla friskolor övergår till och som är konstruerad utifrån vad som bäst gynnar Sveriges elever.
Sedan var det där med marginalen. Friskolelobbyn älskar att slänga sig med att friskolor har en marginal på 3-4 procent. Alla som följer friskolorna vet att det inte stämmer. Ett generellt mått på vinstutdelning är ett värdelöst mått. Om man tittar på rörelseresultatet så är det ofta mellan 12-18 procent. Academedia slog på stora trumman förra året och kombinerade vinstutdelning med aktieinlösen vilket möjliggjorde att de kunde dela ut över 70 procent av överskottet. Det är alltså skolpeng de fått från kommunen och staten i form av statsbidrag som de valde att inte lägga på eleverna.
Jag bryr mig egentligen inte om vinstuttag. Det stora problemet är incitamentsstrukturen.
Den här utredningen försöker slå knut på sig själva. Jag tror att det vore mycket bättre att skapa en helt ny associationsform där vi börjar om från början och skapar en ägandeform utan några skadliga incitament. Men då kommer friskolor att lägga ner, hotar friskolelobbyn med. Så kan det vara, men då är de ju inte seriösa om de driver skolor för att tjäna pengar så då har de ändå inget i skolan att göra.
Utredningen handlar inte om att diskriminera företag. Företag kan ju inte diskrimineras. Förslagen handlar om att skapa en lite mer rimlig incitamentsstruktur i skolväsendet.
Om inte friskolesektorn steppar upp och välkomnar offentlighetsprincip och ett regelverk som gör sektorn mer seriös så kommer det i förlängningen leda till att aktiebolag förbjuds rakt av. Så som friskolelobbyn håller på nu så gräver de sin egen grav.
På återseende!
/Linnea
Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.
Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer cirka tre avsnitt per månad.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)
Barnet och boken, perspektiv på ungas läsning (antologi)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 