Lobbyisterna visar sin okunnighet – igen!

Sammanslutningen ”Valfrihetens vänner” med Gunnar Hökmark i spetsen har slagit på stora trumman och visat sig okunniga – igen!

Idag (26/3-26) släppte de rapporten ”Grundskolor med långvarigt låga respektive höga kunskapsresultat 2016–2025”

De har gjort ett försök att med statistik säga att friskolor är bättre än kommunala skolor. Det får man givetvis tycka. Nu är det ju inte fakta utan en åsikt. Det finns några viktiga saker att säga om denna tunna skrift.

Rapporten visar inte var de säger att den ska visa.
De inleder rapporten med att säga att de har använt exakt samma metod som Skolinspektionen gjorde i sin rapport från 2019 där de undersökte skolors resultat. Skolinspektionen kom fram till Sveriges 28 sämsta skolor är kommunala. Problemet med den rapporten var att de inte har kompenserat för elevunderlaget vilket gjorde att rapporten visade vilka elever som går på skolorna, inte hur skolorna presterar. Nu har Valfrihetens vänner använt exakt samma metod och visat att friskolor har hög andel elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning och att kommunala skolor i högre utsträckning har låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Den faktor som främst påverkar skolresultaten.
Oavsett var i skolsystemet eleven befinner sig är det högre andel elever med starka hemresurser i friskolor.

De vill alltså visa att friskolor är bättre än kommunala skolor och för att göra det jämför de betyg.
Problemet är bara att betyg inte säger något om skolors kvalitet. Betyg säger bara vad eleven har för bokstäver i betygsdokumentet när de lämnar grundskolan. Det är alltså ett mått som inte kan användas isolerat för att påvisa en skolas kvalitet.

Om vi har tre exempel som visar varför Valfrihetens vänner är okunniga lobbyister.

De lyfter fram Internationella Engelska Skolan i Sundsvall som en skola med hög kvalitet. När jag tittar på hur elevunderlaget har förändrats ser jag följande.
Läsåret 2009/2010 hade IES 56 procent elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning och 25 procent av eleverna hade utländsk bakgrund
Läsåret 2020/2021 hade siffran på eftergymnasialt utbildade föräldrar stigit till 82 procent och andelen elever med utländsk bakgrund hade sjunkit till 15 procent. Nu är det förvisso inte elevernas etnicitet som påverkar skolresultaten utan föräldrarnas utbildningsnivå. Det säger dock en del när de byter ut elever med utländsk bakgrund, till elever med svensk bakgrund.

En annan av IES skolor som lyfts fram är Järfälla. IES tog över en kommunal skola och det tog bara några år så hade de bytt ut elevunderlaget även där.

Läsåret 2009/2010 hade 57 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning och 53 procent av eleverna hade utländsk bakgrund. Tio år senare hade 81 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning och bara 31 procent av eleverna hade utländsk bakgrund.

Ett annat exempel är Jensen i Göteborg.

Läsåret 2025/2026 hade 49 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning och 55 procent av eleverna hade utländsk bakgrund. Fem läsår senare hade elevunderlaget bytts ut.
2020/2021 hade 81 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning och bara 20 procent av eleverna hade utländsk bakgrund.

Men det roligaste av allt är ändå att de har placerat Jönsbergska Idrottsskolan Norrköping som den mest framgångsrika skolan i Sverige. Det är 99,6 procent av eleverna som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det är ett roligt exempel eftersom det är den här skolan som gav alla elever A i slöjd.

Slutsats
Man kan inte säga något om vilka skolor som är bra enbart baserat på betyg. Man behöver rensa för elevunderlaget och man behöver titta brett på frågan. Kommunala skolor har ett större uppdrag än fristående skolor. Jag får ofta frågan hur skolkoncerner gör för att byta ut elevunderlaget och ett sätt är att rikta reklamen åt den elevgrupp man vill locka till sig. Friskolor kan enkelt begära ut listor från kommunerna på vilka elever som går på de mest eftertraktade skolorna och sedan rikta reklam direkt till dem. Man kan även hänvisa elever man inte vill locka till sig till kommunala skolor med försäkran om att eleverna får bättre stöd i kommunala skolor. Man kan även trixa med köerna och antagningsreglerna. Friskolor omfattas inte av offentlighetsprincipen vilket gör att det inte går att kontrollera hur det är.

Skolinspektionens rapport visar att de 28 kommunala skolor som de skrev var de sämsta i själva verket är några av Sveriges bästa – när man rensat för elevunderlaget.
Det ”glömde” Valfrihetens vänner att berätta.

Man kan skratta åt lobbyisternas taffliga försök att verka seriösa. Problemet är att politikerna lyssnar på lobbyister eftersom de är lika okunniga. Även rena felaktigheter kan paketeras på ett sådant sätt att det låter rimligt.

Det blir F för denna rapport. Valfrihetens vänner försvarar inte föräldrar och elevers rätt att önska skola. De försvarar aktieägarnas rätt att fortsätta segregera svensk skola.
Problemet är inte att vi har friskolor utan att vi har ett skolsystem med incitament som gör att Fatima och Ali får sämre förutsättningar i skolan på grund av den helt idiotiska finansieringen och skolönskemålet som är djupt orättvist.

När man ska bedöma om skolsystemet fungerar eller inte måste man titta på hur friskolesystemets konstruktion påverkar hela skolan. En tårtbit säger inget om helheten.
Alla barn har rätt till samma livschanser och därför måste skolsystemet bli mer likvärdigt.

Arbetet för ett rimligare skolsystem och minskade resultatskillnader fortsätter!

Vi ses i valrörelsen!

Jag är i Almedalen hela veckan. Boka in mig på spännande samtal om skolan.
I maj är jag på Järvaveckan. Hojta om du vill ha med mig i något sammanhang.


/Linnea


Jag släpper snart en ny bok om hur vi ska laga skolsystemet, minska resultatskillnaderna, öka tryggheten och börja ta oss an de frågor som är tabu att prata om i förorten. Det är min personliga berättelse. Den heter Vad jag pratar om när jag pratar om skolan.
Förbeställ den här.


Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer cirka tre avsnitt per månad.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)
Barnet och boken, perspektiv på ungas läsning (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)