Jag har läst avslagsmaskinen

Avslagsmaskinen är en bok om försäkringskassan i synnerhet och sjukförsäkringssystemet i allmänhet. Niklas Altermark har under tre års tid undersökt avslagsbeslut på ansökningar om sjukpenning. Genom intervjuer med handläggare på försäkringskassan och människor som blir utförsäkrade växer en skrämmande bild fram. Jag tycker om att Niklas låter bilden växa fram för läsaren, det behövs inte några bombastiska slutsatser, berättelserna från de utförsäkrade räcker. Det är befriande med en forskare som tar moralisk ställning – för de utförsäkrade.
Niklas skriver i boken, och det har framgått i alla intervjuer sedan boken släpptes att hans utgångspunkt är att människan är en sårbar varelse och att vi som kollektiv måste bära sårbarheten tillsammans. Problemet med sjukförsäkringssystemet handlar inte bara om de som är sjuka – och utförsäkrade. Sjukförsäkringen berör alla i Sverige – eftersom vi alla kan bli sjuka när som helst.

Jag har aldrig behövt ha med försäkringskassan att göra eftersom jag aldrig varit sjukskriven och det är just därför jag – och alla andra som ännu inte blivit allvarligt sjuka måste bry oss om hur systemet (inte) fungerar. Det är vi som är friska som måste driva den här kampen – de som är sjuka behöver ta hand om sig själva och bli friska.

Det blir tydligt i boken vad som är problemet, det är egentligen inte lagstiftningen även om den behöver ändras. Ett av de stora problemen är styrningen på myndigheten. När Strandhäll 2015 sa att sjuktalen ska sänkas till 9.0 hände något på myndigheten, inte för att lagstiftningen ändrades utan för att det kom en styrsignal att sjuktalen skulle sjunka. Försäkringskassan har varit framgångsrika i att följa styrsignalen från regeringen. Avslagen på ansökan om sjukpenning ökade och sjuktalen minskade. Då kunde Strandhäll säga att ”vi har blivit friskare” när det som egentligen hänt var att fler blev utförsäkrade. Det är lite som med betygssättning och den omfattande betygsinflationen – vi har för dåliga resultat på skolan. Då kan man tillsätta resurser för att eleverna faktiskt ska öka sin kunskapsnivå – eller så kan man helt enkelt höja betygen och inte bry sig om att skillnaden mellan NP och betyg ökar. Eleverna har inte lärt sig mer men förväntningarna uppifrån har infriats och ”alla” blir glada.

Jag har snart arbetat som chef i 9 år, jag har haft mellan 45-60 medarbetare direkt underställd mig på mina olika arbetsplatser och det har inneburit en del möten med försäkringskassan, företagshälsa och HR. Jag känner igen mig i de berättelser Niklas återger i boken. Detta med att medarbetare blir tillsagda av myndigheten att söka ett annat jobb, att jag som arbetsgivarrepresentant ska anpassa arbetsmiljön för att ta bort alla krav, all stress och alla ansträngande moment. Lycka till att göra det i en förskola eller skola. Jag har ofta fått frågan ”kan hen inte arbeta administrativt?”
Att arbeta som administratör är ett krävande och svårt arbete – du ska ha många processer i huvudet samtidigt, du ska klara av mycket stress och du ska hantera många relationer. Det är orimligt att arbetsgivare förväntas ”ta bort alla arbetsuppgifter” när det personen behöver är att få vara hemma i lugn och ro och bli frisk.

Det här återkommer i boken, kravet att ”söka ett vanligt förekommande arbete på arbetsmarknaden”
Jag tänker, vad är det för jobb? Det kan inte myndigheten svara på eftersom det inte är deras ansvar att hjälpa folk att söka jobb.
Alla vi som arbetar vet att det inte finns några arbeten där man inte behöver sitta, stå, kunna gå, arbeten där man inte behöver tänka eller ens arbeta alls. Det säger sig självt.
Försäkringskassan skriver i sina beslut att såna jobb finns – men alla utanför försäkringskassan vet att det inte förhåller sig på det sättet.

Niklas berättar också om fattigdomen som blir följden av ett avslag. Alla som varit sjuka – eller varit nära en sjuk vet att en förutsättning för att bli frisk är att ha trygghet runt om kring sig. Att förlora sin inkomst är förödande och flera av de berättelser som återges säger just detta: hade jag fått ersättning hade jag blivit friskare snabbare, då hade jag kunnat fokusera på det och inte på att försöka överleva och ha mat på bordet. Det är fruktansvärt att sjukförsäkringen som ska vara just en försäkring vid sjukdom tvingar människor att sälja hus och hem, sälja sina tillhörigheter, flytta och rycka upp barn och familj ur sin trygghet. Allt detta när det är självklart att personen är för sjuk för att arbeta och således borde få sjukpenning.

Jag tänker också på läkarna, deras yrkeskompetens nedvärderas i försäkringskassans bedömningar. Om en läkare skriver i ett intyg att en person inte kan arbeta på grund av sjukdom betyder det att personen inte kan arbeta. Om så inte vore fallet skulle inte läkaren sjukskriva. Försäkringskassan måste sluta underkänna Sveriges läkarkår. Försäkringskassan kräver objektiva fynd såsom blodprov eller röntgenplåtar för att bevilja sjukpenning trots att lagstiftningen inte kräver det. Det är faktiskt häpnadsväckande att myndigheten skapat en egen praxis som inte har stöd i lagstiftningen. Även kriteriediagnoser innebär sjukdom.

Jag tror och hoppas att ”Avslagsmaskinen” blir en gamechanger för sjukförsäkringssystemet och att den leder fram till förbättringar. Det går inte att sätta ett mål på hur många sjukdagar vi ska ha.
Jag förstår att det är ett svårt arbete att vara handläggare på försäkringskassan, fast helt ärligt så har de också ett ansvar. De har människors framtid i sina händer och då kan man inte avslå en ansökan om sjukpenning för en person som uppenbarligen är för sjuk för att arbeta. Det finns inget försvar för att det sker i så hög grad som idag. Alla som arbetar på försäkringskassan har ett moraliskt ansvar. Om de började följa lagstiftningen och slutade kräva objektiva fynd skulle en liten lättnad ske. Det kan de börja med redan imorgon när det är måndag och ny arbetsvecka.

Läs Avslagsmaskinen, och fundera på vilket samhälle vi vill ha.
Nästa gång någon stapplar in på vårscentralen, knappt förmögen att stå upp på grund av utmattning kan det vara du. Då behöver samhället ställa upp och hjälpa till så du kan bli frisk.

På återseende

/ Linnea


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s