Internationella Engelska Skolans årsredovisning 2019/2020

Jag har läst Internationella Engelska Skolans årsredovisning 2019/2020. De viger den åt friskolereformens förträfflighet. Det finns några delar i rapporten som behöver diskuteras. Det här med att IES är besjälade av att göra gott för elever och samhälle har vi hört till leda. Vi ska kolla om det verkligen förhåller sig på det sättet.

Det går 26.700 elever på IES skolor och de har en kö på drygt 204.000 elever. Det innebär många tomma bänkar i kommunala skolor och röda siffror i budgeten. Rektorerna i kommunala skolor får ökade krav på effektivisering som en följd av friskolors etableringar. Kommunen har ansvar för alla sina invånare och koncernskolornas expansion får konsekvensen att kommuner varken kan planera sin kapacitet och sin verksamhet.

Om vi tänker att 26.700 elever som idag går i IES skolor genererar 40.000 var i skolpeng per år kan ni själva räkna ut hur mycket pengar som har försvunnit från den kommunala skolan. 26.700 tomma bänkar försvårar planeringen för kommunala huvudmän. Med en kö på drygt 204.000 elever är det klart att de inte vill att kö ska avskaffas som urvalskriterium. De kan maximera sina klasser. En elev ut – en annan in direkt och på så vis skaps stabilitet i ekonomin. IES har höga betyg, samtidigt som vi vet att IES har problem när det kommer till betygssättning. De har omfattande betygsinflation vilket jag, Marcus Larsson, Björn Dahlman och många fler visat i våra granskningar av betygen.

I rapporten lyfter de fram IES i Kista som ett framgångsexempel, det är en av Sveriges bästa skolor. När jag kollar statistiken på IES i Kista för att se om det påståendet stämmer ser jag att 74,3% av eleverna högre betyg i matematik än betyget på NP. Det är orimlig avvikelse. IES växer så det knakar, fram till 2023 ska de öppna 12 nya skolor i Sverige och fler skolor är under förhandling. De ska storsatsa på lågstadiet. Fundera på konsekvensen när 6-9 åringar inte får undervisning på svenska.

IES engelskspråkiga undervisning kommer bidra till att det växer fram en språklig underklass, barn 6-9 år som inte ges möjlighet att utveckla ett svenskt språk med en utökat ordförråd. Lägg då till att 40 % av deras elever har utländsk bakgrund och inte pratar svenska hemma. VD:n skriver om elevernas bakgrund. De glömmer dock att diskutera det faktum att 70 % av föräldrarna till eleverna med utländsk bakgrund har eftergymnasial utb, det som vi vet främst påverkar resultaten.

Att IES skulle hjälpa samhället och ha många elever från socioekonomiskt svaga områden stämmer inte. Den bilden de vill förmedla handlar bara om strategi för att måla över bilden att de har ett lättundervisat elevunderlag. Fler måste syna den bluffen och prata om vad det är som sker. Jag återkommer till detta. I rapporten skriver de om Eskilstuna, och att de hjälper kommunen att lyfta en stadsdel. S-politikern är med i rapporten, och det var ”ljuv musik i hans öron” när IES knackade på dörren. Det här säger allt om hur skickliga IES är på att vilseleda lokalpolitiker. Ökad segregation är inte ljuv musik, det är vårt största och mest akuta samhällsproblem. I Eskilstuna är den kommunala ekonomin i kris på grund av att fler elever börjar i friskolor. Samma sak i Upplands Väsby, Skellefteå, Östersund, Gotland, Ljusdal, Sundsvall, Örnsköldsvik….ska jag fortsätta?
Jag läser alla 290 budgetar i år och bilden som växer fram är tydlig: friskolornas expansion sänker den kommunala ekonomin. Det är fakta. Det står svart på vitt i budgetarna.

IES har stora skolor med många elever. Här ser ni medeltalet på deras skolor. Det innebär stabil ekonomi, stordriftsfördelar gällande administration och låg hyreskostnad per elev. Något kommunen inte kan ha på grund av utbudsansvaret där kommuner måste ha skolor i alla delar av kommunen eftersom ingen elev ska ha orimligt långt till skolan. De har ett snitt på drygt 700 elever per skola, då är det ingen konst att planera sin verksamhet. Det är svårare om du är kommunal huvudman och har skolor med 80-200 elever, kanske med stora avstånd så skolskjuts behövs.

VD skriver om expansionen. Observera att de inte ser NÅGON SOM HELST RISK med ökad etablering i Sverige. Noll risk – bara mer vinst.

I den här femårsöversikten kan man se hur IES växt och det bara fortsätter.

Här kan man se elevutvecklingen. Varje elev genererar vinst eftersom undervisningen är billig på IES. De är extremt skickliga på att sälja in bilden av ett företag som är besjälade av att göra gott och en skola med goda resultat. Det är viktigt att genomskåda detta.

Man värnar det fria skolvalet, alla elever som vill gå i en IES skola ska få plats. De gör (såklart) analysen att kvalitetsarbete kommer lösa skolans problem. Vi som kan något som skolan vet att det som påverkar resultateten är vilka som sitter i klassrummet.

Eftersom de har kö så kan det aldrig bli ett fritt skolval, de som inte är insatta i hur skolans system fungerar väljer inte. IES ökar segregationen mellan skolor i kommunerna. De låter en professor från näringslivet uttala sig om SKA-arbetets förträfflighet, och att alla skolor borde lära sig av IES. Den här argumentationen är så oerhört tröttsam. Oväntat att en forskare anlitad av näringslivet tycker att friskolereformen är bra för Sverige. De lovar minst 8 % justerad rörelsemarginal. Jämför då med Åstrands förslag att sänka skolpengen till friskolor med mellan 8-10%. Då ryker den rörelsemarginalen. IES kommer lösa det genom justering i elevunderlaget om förslaget blir verklighet.

Här kan man se intäkt och kostnad per elev. Mellanskillnaden är vinsten. Eftersom de har ett mer lättundervisat elevunderlag än kommunen kan de göra vinst på varje elev eftersom undervisningen är billigare på IES än i den kommunala skolan.

IES har inte en offentlighetsprincip.
De har inte utbudsansvar
De har inte lika många elever med lågutbildade föräldrar
De har färre nyanlända
De har färre lärare med svenskt lärarleg.
Det skapar billigare undervisning. De får hyresrabatter av kommuner. Kursutvecklingen går bra, de ligger högt. Det är extremt lönsamt att starta en friskola i Sverige och det är lätt att expandera. Det går inte att misslyckas. Det vet IES, det vet Kunskapsskolan, det vet Thoren och Jensen mfl. De har öppet mål.

Vinsten då? Här kan ni läsa om den!

Vinsten ökar, eftersom antalet elever ökar och varje elev genererar vinst eftersom IES har billigare undervisning än vad den kommunala skolan har. Varför ska man investera i IES? – Därför, se här:

Läs särskilt punkt 4. Den gör mig gråtfärdig. ”Stabilare politiska förutsättningar. Med januariöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier har den politiska osäkerheten kring friskolorna minskat” IES vet detta och de utnyttjar mandatperioden att expandera. Sen undrar jag vilka fem partier som ingår i JÖK:en. Jag trodde att det var sossarna, miljöpartiet, liberalerna och centern men jag kanske har missat något. Vi säljer ut vår viktigaste samhällsinstitution och politikerna tittar på. Det är ett hån mot eleverna, marknadsstyrningen förstör samhället på så många sätt. Anna Ekström är ansvarig minister och ansvarig för detta haveri, oavsett överenskommelser.

Vilka äger IES?

Är dessa banker och utländska investerare verkligen besjälade av att göra gott för Sveriges skolelever? Jag tror inte det, jag tror att investerares fokus är att tjäna pengar, det är så det brukar fungera. Det här handlar om företagsekonomi och marknadsprinciper, det handlar inte om utbildning. I Sverige är det öppet mål när du startar en skola, du har inkomst från den första eleven genom skolpengen. DU KAN INTE MISSLYCKAS med att tjäna pengar på svenska elever. Riskerna då? De är i princip obefintliga. IES är säkra på att friskolereformen inte kommer att ändras. De ska fortsätta expandera och locka till sig de lönsamma eleverna. De vet att det bara är att köra på.

IES planerar att expandera stort fram till 2023. De vet att om det blir ett annat opinionsläge och ett annat politiskt landskap efter valet 2022 kommer inte reformer på plats direkt.

Vet ni, det stora problemet är inte att IES gör detta. Detta handlar om traditionell företagslogik. Problemet är att det inte finns ett organiserat motstånd mot marknadsstyrningen. Det räcker inte att vi är ett litet gäng som lägger orimligt stor del av vår fritid på att upplysa om vad som sker. Vi behöver lägga alla andra skolfrågor åt sidan och skapa en stark, bred opinion utanför twitter och sociala medier om vad det är som sker. De flesta i Sverige har ingen aning om vad det är som händer och hur illa det är. Jag vet inte hur vi ska lyckas samla oss men jag vet att vi måste, om vi inte gör det är vi körda inom en snar framtid. Vi måste få stopp på koncernernas expansion. IES och de andra koncernerna ökar skolsegregationen i en rasande takt. Det finns två böcker som förklarar detta. De lönsamma av Marcus Larsson. Läs den om du inte gjort det, den finns att beställa här.

Jag har skrivit en bok som heter ”En tickande bomb, en bok om skolsegregation” där jag förklarar konsekvenserna för eleverna när elever från olika bakgrunder inte möts i skolan. När skolan segregerar istället för att ena och vara en arena där elever med olika socioekonomisk bakgrund möts. Du kan beställa den direkt av mig genom att maila mig din adress till rektor_linnea@hotmail.com och swisha 175 sek ink frakt till 123 566 17 49 så postar jag en bok, eller beställ den här.

Jag är förtvivlad över situationen, vi skapar ett ”vi och dom” samhälle där klyftorna ökar. Vi skapar en skola där elever från olika socioekonomiska bakgrunder möts i allt lägre grad. Vi skapar tillvals och frånvalsskolor. Varför är det bra att svensk skola ägs?
Varför är det bra att flera hundra miljoner av våra gemensamma skattemedel går direkt till utländska riskkapitalister utan att passera gå? Tack Anna och Annie. Bra jobbat. Verkligen bra jobbat.
IES och alla andra koncerner har en inkomstkälla – skolpengen. Skolpengen är skattemedel. Vi har en princip om likvärdig skolpeng mellan kommunala och fristående huvudmän. Det innebär att varje elev genererar samma peng oavsett i vilken skola de går. När IES och koncernerna gör vinst – gör de vinst eftersom de bedriver undervisning och skola till en lägre kostnad per elev. För att kunna göra vinst behöver de har elever som inte behöver extra stöd i skolan. Statistiken visar att IES har:
– Färre elever med utländsk bakgrund än de närliggande kommunala skolorna.
– De har fler föräldrar med eftergymnasial utbildning, även bland elever med utländsk bakgrund
– Föräldrarna kommer från länder med högt HDI

Ett högt HDI betyder att landet eleven härstammar från har ett högt mått av välstånd och hög utbildningsgrad. – IES och andra koncerner profilerar sig med engelsk profil, med högt tempo i undervisningen, de kräver föräldraengagemang. Det lockar till sig elever/föräldrar med kunskap om systemet och föräldrar med hög utbildningsgrad – vilket behövs för att kunna hjälpa eleverna i det höga tempot. Jensen har tempoklasser för att ta ett exempel. Eftersom IES använder undantaget i skollagen gällande undervisning i engelska, behöver de inte ha lärare med svensk legitimation. De har bara 37,2 % lärare med svensk legitimation om du ser till IES på riksnivå. Det gör att de kan pressa lönerna nedåt. Dessa lärare kan inte ta jobb på en kommunal skola eftersom de saknar svensk lärarlegitimation. Vi måste, och här vill jag verkligen be var och en som läser detta att tänka till kring vad konsekvenserna blir när barnen inte lär sig svenska. Barnen vistas i en miljö där svenska är minoritetsspråk och det får konsekvensen att de inte utvecklar, ett utökat ordförråd i svenska. IES säger ofta att de bidrar till ökad integration, att de har 40 % elever med utländsk bakgrund. Det stämmer att de har det, men alla elever med utländsk bakgrund kommer inte från samma land. Elever från länder med lågt HDI, från utvecklingsländer går i högre grad i kommunala skolor. De eleverna är inte lönsamma eftersom de behöver mycket hjälp med språket och studierna generellt. Koncerner med engelskspråkiga skolor bidrar till att skapa en språklig underklass. De skickar ut barn som inte behärskar svenska på en hög akademisk nivå. Eleverna vistas i en miljö där svenska är minoritetsspråk. Vi måste verkligen tänka till ett varv extra här, om detta verkligen är bra för Sverige. Är det verkligen bra att våra barn inte lär sig svenska på en hög akademisk nivå i Sverige? IES etablerar bara stora skolor, deras snitt är ca 700 elever per skola. Det innebär ca 700 elever färre i den kommunala skolan i kommunen skolan ligger i. Det får konsekvensen att det står tomma bänkar i kommunala skolors klassrum. Varje bänk kostar pengar varje månad. Det gör att den kommunala budgeten visar röda siffror och rektor får krav på effektivisering. Varje tom bänk skapar osäkerhet i kommunens långsiktiga planering. IES tar elever från hela kommunen och ca 40 % kommer ej från skolans närområde. IES gör vinst per elev och därför är likvärdig skolpeng orättvist. IES behöver inte samma peng per elev eftersom de bedriver undervisning till en lägre kostnad pga färre behöriga lärare och elever från studiemotiverade hem. När IES etablerar sig, i vad de benämner som socioekonomiskt svaga områden är det inte de resurssvaga eleverna som flyttar på sig, de går kvar i kommunala skolan. Det är det som skett i Kista och i Eskilstuna.
IES har höga resultat sägs det. På IES i Täby fick till exempel alla elever A i musik.
På IES i Kista får drygt 70 % av alla elever högre betyg i matematik än betyget på NP Jag har gått igenom alla IES betygsresultat 2019 och sett omfattande betygsinflation.
Vi måste hjälpas åt att slå hål på IES budskap att de är en seriös skolaktör med höga resultat och ett blandat elevunderlag. Det stämmer helt enkelt inte. Siffrorna ljuger inte. Samma sak med Kunskapsskolan, Jensen, Thoren osv. De driver skola för att göra vinst, det är så marknadsprinciperna fungerar.

Varför är det bra att Svensk skola ägs?
Varför är det bra att segregationen ökar?

I Göteborg finns det ett 20-tal skolor utan nyanlända elever, 18 av dem är fristående.
Av de 10 skolor med högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är 9 stycken fristående.
I Sundsvall har IES 1 & nyanlända elever medan den kommunala höglundaskolan har 9 % nyanlända.

Det är inte en åsikt, det är så det är. Siffrorna talar sitt tydliga språk.
Koncernskolorna ökar segregationen mellan skolor i kommuner och det går snabbt.

Ulla Hamilton, VD på Friskolornas Riksförbund sa för en tid sedan att friskolorna använder sin vinst för att starta nya skolor. Precis, och det är det som är det största problemet – skolkoncernernas expansion.

På återseende

/ Linnea