Per Kornhall är en av Sveriges främsta experter på skolans område. Han har tidigare i höst kommit ut med boken Till skolans försvar. Det är en välskriven bok som med all önskvärd tydlighet förklarar vad som är trasigt i skolsystemet, hur det kom sig att det blev så här – och slutligen ger Per Kornhall förslag på vad som krävs för att laga skolsystemet.
I boken går Per Kornhall igenom hur det kom sig att Sverige tog efter diktatorn Pinochets tankar om hur skolan bör organiseras. Vi får följa med till USA och den inverkan Kissinger haft på Sverige och vårt skolsystem. Även om det inte är något nytt är det hårresande att påminnas om bakgrunden till att Sverige valde att konkurrensutsätta skolväsendet. Det är aktiva val som drivit igenom 90-talets reformer. Det finns några aspekter som för samman Sveriges Bildt-ledda regering och Pinochets diktatur, nämligen att skolreformerna genomfördes utan utredning och konsekvensbeskrivning. Detta trots att Sveriges grundlagar stipulerar att myndigheter och övriga ska ha möjlighet att uttala sig i frågor gällande sådant regeringen har tänkt besluta om. Trots att grundlagen säger att man ska genomföra utredningar innan systemförändrande reformer genomförs tillsattes inte någon utredning. Det blev således inte något remissförfarande och inte heller någon insyn. Friskolereformen är helt och hållet ideologisk reform som skulle röstas igenom till vilket pris som helst. Dåvarande direkt för Skolverket bekräftar detta, att det inte tillsattes någon utredning eftersom regeringen inte ville ha kritik.
Det är bara Sverige och Pinochets Chile som har skapat ett skolsystem som uppfyller Friedmans drömmar om nyliberal styrning av skolan. Precis som Kornhall skriver finns det fler länder som inspirerats av idéerna men det var bara Sverige och Chile som gick hela vägen och införde dem. Skillnaden mellan Sverige Chile är att i Chile hade inte folket något val eftersom en demokratiskt vald president avsattes och en militärdiktatur infördes, som sedan införde en skolmarknad oavsett vad folket ville. I Sverige hade folket inte heller något val eftersom reformer aldrig utreddes eller skickades ut på remiss, men vi är en demokrati vilket ger möjligheten att byta ut regeringen.
Per Kornhall beskriver hur dåvarande politiker och myndighetschefer resonerade och det blir tydligt att de inte hade tänkt sig att skolkoncerner skulle ta över svenskt skolväsende. Syftet med friskolereformen var att rektorer och föräldrar skulle ges möjligheten att driva skolor på framförallt landsbygden. Idag, 30 år senare är det tydligt att det inte blev som det var tänkt i början på 90-talet. Det betyder att syftet med friskolereformen är utraderat och då undrar jag varför så många politiker vill behålla systemet. Per Kornhall resonerar om detta och han menar att en förklaring är att det är täta band mellan politiker, lobbyister och näringslivet. I boken får vi några exempel på före detta tjänstemän i regeringskansliet som på 90-talet var med och utformade friskolereformen som idag tjänar stora pengar på den.
Det handlar bland annat om Peje Emilsson som äger PA-byrån Kreab och skolkoncernen Kunskapsskolan, Anders Hultin som arbetade för Moderaterna och som nu äger skolkoncernen Watmakoncernen.
Ulla Hamilton som är VD på Friskolornas riksförbund sitter i Stockholms kommunfullmäktige, en f.d. ordförande för Sveriges kommuner och regioner är idag ordförande för Friskolornas Riksförbund. Så fortsätter det. Kornhall menar att detta är en av anledningen till att det är så svårt att få igenom reformer för ett mer likvärdigt och rimligt skolsystem.
I boken beskriver Kornhall hur skolsystemet har likriktats i och med att skolkoncernerna tar över en allt större del av skolmarknaden. Det finns inte någon innovation i friskolesektorn eftersom de har ett fåtal varumärken. Ett exempel som tas upp i boken är Academedia som likriktat sin skolverksamhet i några få profiler. I dagsläget finns det mycket mer frihet och innovation inom den kommunala sektorn eftersom lärare och rektorer har högre grad av frihet i hur de utformar sin verksamhet. Även detta är ett exempel på hur det ursprungliga syftet med friskolereformen är utraderat.
Ett av de främsta argumentet för att förändra skolsystemet i grunden är det som handlar om segregationen som ökar i snabb takt. Kornhall berättar om en reflektion som Richard Elmore gjorde efter ett besök i Sverige i samband med en granskning av OECD 2015. Han berättade att det han fann allra mest nedslående var några intervjuer med föräldrar på friskolor som uttryckte glädje över att deras barn inte behövde gå i samma skola som andra typer av barn. Kornhall menar att vi har tillåtit ett skolsystem, uppbyggt på upplysningstidens medborgartankar förfalla till att i (städerna) handla om rätten att välja bort andra barn är en förfärlig utveckling. (S. 182)
Kornhall menar att – när vi ska hoppa skola är vår egen tillfredställelse det centrala, oavsett hur det drabbar andra.
Det går stick i stäv med skollagens skrivningar om att utbildningen ska vara likvärdig varhelst den anordnas, och att skolan ska kompensera för det hemmet inte kan ge.
I ett avsnitt i boken diskuterar Kornhall detta med ”bra” och ”dåliga” skolor, och han frågar sig vilka barn det är som ska gå i de skattefinansierade ”dåliga skolorna”?
Det är en rimlig fråga att ställa – och det är en fråga som pockar på svar.
De som försvarar skolmarknaden kommer undan för lätt. De behöver förklara varför det är bra att vi har ett skolsystem med incitament för lönsamhet och varför det är bra att vi har ett skolsystem som ökar segregationen i samhället?
Läs Per Kornhalls bok – Till skolans försvar.
Den är riktigt bra!
På återseende
/Linnea
rektor_linneas blogg 