Nu renoverar regeringen friskolereformen

Idag, den 7:e juli presenterade Lotta Edholm direktiven för friskoleutredningen.
Jag har redan hunnit uttala mig i SvD och den artikeln hittar du här.

Direktiven innehåller bland annat vinstutdelningsstopp – och/eller begränsning, de benämner det som vinststopp.
Utredningen ska även föreslå sanktioner och en utvidgad ägar- och ledningsprövning.
Regeringen vill ta bort, som de säger incitament som inte är hög kvalité i utbildningen. Det ska till exempel gå att stoppa vinstutdelning vid kvalitetsbrister och det ska inte gå att ta ut vinst de första åren eller vid köp av verksamhet. Man vill även reglera att man bara ska kunna ha utbildningsverksamhet i företaget, att man ska kunna följa pengarna och att det ska införas sanktionsavgifter. Regeringen vill öka kontrollen för att få ordning i friskolesektorn. Det ska finnas möjlighet till statlig tvångsförvaltning av enskilda huvudmän som inte sköter sig.
Här kan ni läsa tilläggsdirektivet i sin helhet.

En av de punkter som togs upp i förbifarten var den om etableringsrätten och att kommuner ska tvingas yttra sig. I dag har de möjlighet att yttra sig.

Mina kommentarer
Jag förstår att regeringen lägger fram dessa förslag till tilläggsdirektiv. För den som inte är insatt i skolsystemets konstruktion låter det handlingskraftigt. Jag har några frågor.

1. Aktiebolagslagen.
   De skolkoncerner vi har idag är främst aktiebolag och det är svårt för regeringen att införa kontroll och sanktioner på skolans område när företag inom skolväsendet inte har vinstbegränsning. Aktiebolagslagen är inte skriven utifrån skolkontext.
   Kan man förbjuda koncernbidrag, vinstutdelning och olika bolagskonstruktioner och ändå behålla aktiebolagen i skolan? Det är en fråga jag skulle vilja ha svar på.
   Åsa Plesner skrev på Twitter om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Jag är inte någon expert på aktiebolagslagen men det hade kunnat vara en väg framåt, att alla AB som driver skola måste vara ett AB med särskild vinstutdelningsbegränsning. I direktiven kan jag dock inte se att det ligger som förslag, alltså att man bara får ha AB med särskild vinstutdelningsbegränsning.
   
   En annan fråga är detta med utdelning och att den ska gå till skolverksamhet. Jag skulle vilja ha svar på om staten kan bestämma vad vinstutdelningen ska användas till. Om jag får 50 000 i vinstutdelning, måste jag då, med de föreslagna reglerna investera dem i en skola eller kan jag göra en resa för pengarna?
   
2. Förslagen som presenteras i direktiven leder till ökad kontroll, och ökad kontroll leder till ökad byråkrati. Det i sin tur gör att vi måste lägga mer resurser på kontroll, resurser som jag anser behövs i klassrummen. Oavsett hur gärna politiker vill så går det inte att kontrollera bort incitamentsstrukturer som är skadliga för skolväsendet i sin helhet.
   Jag förstår att man vill komma till rätta med skojarna i skolsystemet men kontroll är inte svaret.
   Jag hade önskat att politikerna hade vågat riva plåstret. Ja, det kan göra ont, det kan ta tid och det kan bli fula ärr men såren läker och ärren bleknar med tiden.
   
3. Incitamentsstrukturen finns kvar även om alla förslag blir verklighet.
   Vi får ökad kontroll, och kanske ett fåtal skojare färre men problemet med att skolan är en marknad kvarstår. Det är problemet.
   
   Det finns en konstig syn inom borgerligheten att marknad är en förutsättning för att ha önskemål om skola eller att ha friskolor överhuvudtaget.
   Det är i grunden ett felaktigt antagande.
   Det går utmärkt att ha en hållbar och långsiktig friskolereform utan skadliga incitament. Det är inte en naturlag att skolan ska vara marknadsutsatt. Det går att organisera skolan utifrån principerna om bildning och utbildning.
   
4. Regeringen vill att kommuner ska tvingas yttra sig vid etablering och expansion av friskolor. Idag erbjuds de att yttra sig. Den föreslagna förändringen blir tämligen tandlös om inte Skolinspektionen får verktyg och mandat att neka tillstånd.
   
   Regeringen vill ha mer kontroll. Vi kommer få ökad byråkrati.
   Regeringen vill inte att oseriösa aktörer ska kunna plocka ut vinst, flytta resurser mellan bolag och lägga resurser på annat än skolverksamhet. Det är en bra utgångspunkt men för att lösa det problemet finns det en bättre lösning.
   Antingen förbjuder man aktiebolag i skolan, eller så måste alla aktiebolag inom skolans värld vara aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, den form av AB som Åsa Plesner skrev om på Twitter. Inget av de förslagen finns med i direktivet.
   

Jag är i grunden förespråkare för marknadsekonomi men jag anser att skolan är en särskilt samhällsviktig verksamhet och att den därför inte ska vara marknadsutsatt. För mig är skolan undantagen många av de grundläggande principer jag står för i andra frågor. Jag förespråkar etableringsrätt men inte att den är helt och hållet fri eftersom vi måste ta hänsyn till elevkullarnas utveckling. Jag vill att vi ska skapa ett skolsystem där vi riktar så mycket resurser som det bara går till klassrummen. Det går inte i nuvarande system.
Därför måste skolsystemet reformeras i grunden.

Jag har en dröm om att få liberal skolpolitik på plats. Jag vill att skolan ska avmarknadiseras och att resurserna ska riktas till klassrummen i stället för till ökad byråkrati och kontroll. Jag vill ha en hållbar och långsiktig friskolereform där incitamenten är utbildning och bildning. Det är inte möjligt inom nuvarande system. Det finns för många, för skolsystemet skadliga incitament för att det ska gå att reglera fram en hållbar friskolereform.

Riv plåstret nu regeringen!

På återseende
/Linnea

Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter 2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)