Idag presenterades ett delbetänkande från produktivitetskommissionen. Titeln är Goda möjligheter till ökat välstånd. En sak blir väldigt tydlig man läser avsnittet som rör utbildning (från sidan 385 och framåt) att skoltwitter har haft rätt hela tiden. Jag ska försöka sammanfatta vad de skriver i betänkandet.
Likvärdig skola
Man skriver att – Det finns starka effektivitets- och fördelningspolitiska argument
för att tillhandahålla en likvärdig skola som utjämnar ungas livschanser. En jämnare fördelning av människors humankapital ökar förutsättningarna för en jämnare lönefördelning och minskar behovet av snedvridande och produktivitetshämmande omfördelning via skatter och transfereringar.
Att förespråka en mer likvärdig skola jämfört med vad vi har idag handlar alltså inte om att vara emot friskolor eller valfrihet. Det handlar om att varje elev ska ha goda chanser att lämna grundskola med fullständiga betyg. Det öppnar dörren till att göra fria livsval.
Man skriver bland annat att – Generellt finns ett stabilt positivt samband mellan en persons utbildning och dennes inkomst samt andra utfall som människor tenderar att värdera högt. Arbetslösheten är lägre och den förväntade livslängden längre för personer med högre utbildning jämfört med de som har kortare utbildning.
Hur skolan lyckas med sitt uppdrag får konsekvenser för elevernas liv. Det är därför viktigt att alla elever lyckas i grundskolan. I betänkandet skriver man att – En jämlikhet i kunskaper och färdigheter är en förutsättning för att en jämlikhet i löner inte också ska resultera i hög arbetslöshet. Skolan och utbildningssystemet måste därför i så stor utsträckning som möjligt ge alla elever och studenter möjlighet att nå sin fulla potential, oavsett om det handlar om högpresterande elever och studenter som behöver ges möjlighet till fördjupning och spets, eller elever och studenter som behöver stöd för att klara de mest basala kraven i utbildningen.
Kunskapsresultat
I betänkandet har man tittat på kunskapsresultaten och hur de har utvecklats.
Man skriver att – Mellan år 1995 och 2010 föll Sveriges resultat i många internationella
kunskapsmätningar. Därefter skedde en återhämtning. En stor del av förändringen i resultat kan förklaras av en förändrad elevsammansättning, där exempelvis andelen elever med utländsk bakgrund har ökat. Det är tydligt att elever som invandrat i ung ålder klarar sig
bättre i den svenska skolan än elever som invandrat senare (Mood och Jonsson, 2023). De senaste mätningarna indikerar återigen ett kunskapstapp. Till följd av att andra länder också presterar sämre är dock Sveriges relativa position bättre än den var 2012. Svenska elever som helhet presterar något bättre än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden som ingår i den s.k. PISA undersökningen. Jämfört med OECD-snittet har Sverige något färre
lågpresterande elever i matematik, medan andelen högpresterande ligger nära snittet.
Man beskriver också det vi redan vet, nämligen att generellt sätt så presterar flickor bättre än pojkar, förutom i TIMSS.
Det här är ett viktigt stycke. Vi ska inte sätta oss ner och tänka: det är så här det är.
Att vi inte lyckas skapa en kompensatorisk skola kommer skapa stora problem på sikt om vi inte gör något åt det.
Läs det här stycket noga.
– Även om en försämring eller stagnation i svenska elevers skolresultat delvis kan förklaras av ett förändrat elevunderlag snarare än av en försämrad kvalitet inom skolan betyder det inte att utvecklingen är oproblematisk. Eftersom dagens elever utgör den framtida arbetskraften är det viktigt att skolan ger fler elever förutsättningar att lära sig mer. Insikten om att elevsammansättningen påverkar skolans förmåga att klara sitt uppdrag är dock viktig för förståelsen av vilka reformförslag som är rimliga. Den samlade bilden av svensk skola är att den fungerar relativt väl, men att det finns förbättringspotential. Skolans uppdrag har blivit svårare. Dels till följd av pandemin, dels till följd av en ändrad elevsammansättning.
Skolsegregationen
Skolsegregationen har ökat över tid. Främst beror detta på en ökad boendesegregation, men också friskolesystemet har bidragit till utvecklingen. Lärartätheten är högre i skolor med svaga elevförutsättningar, vilket tyder på en kompensatorisk resursfördelning. Skolor med
svagare elevförutsättningar har dock generellt sett lärare med lägre kompetens och en högre personalomsättning.
Här är en av de saker som bland annat jag har tjatat om i många år. En stor bov när det kommer till skolsegregationen är boendesegregationen. Vi får dock inte glömma friskolesystemets påverkan. Skolsystemets konstruktion har förvärrat läget. Det handlar inte om f r i s k o l o r n a utan om hur systemet är utformat med fritt skolönskemål, fri etableringsrätt, finansieringssystemet med mera.
Betygssystemet
Vi är smärtsamt medvetna om att betygssystemet är vidöppet för korruption. Vi vet att det förekommer rent fusk med betygen och att betyg inte nödvändigtvis avspeglar elevernas kunskaper. Slutsatsen man drar i betänkandet är att – En betygssättning som inte är likvärdig utgör ett allvarligt problem, eftersom det snedvrider selektionen både till arbetsmarknad och till högre utbildning. Om en elev med sämre förutsättningar men högre betyg än en annan elev kommer in på en viss utbildning riskerar utbildningens kvalitet att bli lidande. Betygsinflation och möjligheten för skolor att sätta högre betyg än vad som motiveras av faktisk kunskapsnivå riskerar också att leda till att elever väljer skolor av fel anledning, vilket kan påverka deras lärande negativt. Det är i grunden också en fråga om rättssäkerhet för berörda elever. Betygsättning är i praktiken myndighetsutövning med potentiellt livsavgörande betydelse för individerna, inte minst utifrån ett privatekonomiskt perspektiv. Produktivitetskommissionens slutsats är att bedömningen av elever måste bli mer likvärdig. Därför behöver rättningen av de nationella proven bli mer rättvisande och betygen i högre grad motsvara faktisk kunskapsnivå.
Man beskriver också att problemet inte är så enkelt att det bara är fristående skolor som sätter för generösa betyg. Det sker även i kommunala skolor, eftersom alla skolor befinner sig på en marknad. Det är alltså systemets konstruktion och incitament som behöver förändras.
Skolpengen
Betänkandet tar upp det som många rapporter och granskningar har visat, att bidrag på lika villkor mellan kommunala och enskilda huvudmän får konsekvensen att den kommunala skolan får svårt att utföra sitt uppdrag.
Man skriver att – Flera rapporter har identifierat brister i den nuvarande ekonomiska styrningen av grund- och gymnasieskolan (Riksrevisionen, 2022c). Bland annat har det att göra med att skolor med enskilda huvudmän ersätts på samma grunder som skolor med en kommunal huvudman, trots att ansvaret för skolorna skiljer sig åt. Skolpengen ersätter
skolor på marginalen, men skolpengen avspeglar inte de ökade utgifter som en ytterligare elev innebär, eftersom skolverksamhet präglas av relativt höga fasta eller trögrörliga kostnader. Etableringen av en ny fristående skola, på en plats utan något verkligt kapacitetsbehov, riskerar att försvåra för den kommunala skolan att klara sitt uppdrag,
vilket kan leda till högre skolpeng. Samtidigt är det ofta svårt för enskilda huvudmän att förutse vilken ersättning de kommer att få.
Slutsatsen är därför att – Produktivitetskommissionen anser att ersättningen inom skolan ska avspegla det faktiska uppdrag och de reella förutsättningar som olika huvudmän har.
Förslag
Betyg – Betygsättningen i grund- och gymnasieskolan bör normeras på gruppnivå och kopplas till resultatet i centralt rättade prov.
Orsakerna till en del av problemen med dagens betygssystem kan betraktas som marknadsmisslyckanden, även om de sker på en kvasimarknad. Elever, föräldrar, lärare och skolledning har alla incitament att sätta högre betyg, givet en viss kunskapsnivå. Det är därför inte förvånande att betygsinflation har uppstått.
Skolval – Ett skolval som är gemensamt för alla aktuella huvudmän bör införas för valet till förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola.
Min kommentar till förslaget är att det var detta som Björn Åstrand föreslog. Det finns inte några legitima argument för att snabbfotade, systemsmarta föräldrar ska ha förtur till skolplatser. Nuvarande skolvalssystem ökar dessutom skolsegregationen.
Ge fler behörighet att läsa vidare – Det måste bli enklare för elever som i dag är obehöriga att studera på nationella gymnasiala yrkesprogram. En pågående utredning bör i tilläggsdirektiv instrueras att ta fram ett förslag till hur detta kan ske. Exempel på möjliga åtgärder är att reformera den skarpa godkändgränsen för betyget E och dess förhållande till betyget F, förändra meritvärderingen samt att förändra antagningskraven för nationella yrkesprogram.
Den hårda gränsen mellan betygen F och E skapar ett fokus på att undvika att ge eller få betyget F. För eleven är det avgörande för dennes framtida behörighet. Det finns också arbetsgivare som i sin rekryteringsprocess har krav på fullständiga betyg från gymnasiet.
Därmed riskerar betyget F att bli avgörande för om en person blir utestängd från arbetsmarknaden.
Min tolkning är att man vill se över F-gränsen och helst slopa den. Äntligen!
Skolpengen – Skolpengen bör bl.a. kunna avspegla det skilda ansvar som åligger kommunala respektive fristående skolor.
Produktivitetskommissionen bedömer att kommunala och enskilda huvudmän har olika ansvar och att detta skilda ansvar medför merkostnader för de kommunala huvudmännen. Denna skillnad bör avspeglas i storleken på skolpengen. Detta skulle leda till en mer ändamålsenlig resursfördelning inom utbildningssystemet och därmed i förlängningen möjliggöra en bättre kvalitet på undervisningen. Frågan har utretts, diskuterats och utreds nu igen. Därtill har skarpa förslag för att hantera frågan lämnats i prop. 2021/22:161. Produktivitetskommissionen bedömer därför att frågan är hanterad av andra och ämnar inte göra en egen fördjupad analys av exakt storlek på kostnadsskillnaden. Produktivitetskommissionen bedömer dock att regeringen bör överväga att ge kommuner möjlighet att alltid använda sig av ett visst schabloniserat avdrag. Det skulle underlätta för
mindre kommuner, med mindre möjlighet att beräkna merkostnaden och hantera de risker som eventuella rättsprocesser medför.
I frågan om skolpengen har vi som arbetat i skolan haft rätt hela tiden. Vi ser konsekvenserna med blotta ögat. Regeringen måste skynda på den här processen och få en differentierad skolpeng på plats illa kvickt.
Offentlighetsprincip – Offentlighetsprincipen bör gälla alla huvudmän på skolområdet.
Tillgång till högkvalitativ statistik på skolans område är avgörande för ansvarsutkrävande, granskning och öppenhet. Därtill är det viktigt för att öka möjligheten att få kunskap om hur skolpolitiken kan förbättras. Utbildningsutfall och liknande är därtill ofta relevanta utfallsmått när andra typer av insatser utvärderas. Såväl samhället som elever förtjänar en effektiv informationsförsörjning. Det är dock viktigt att viss hänsyn tas till utlämnarkapacitet när regleringen utformas. En risk med förslaget är att rätten att begära
ut handlingar missbrukas, vilket skulle medföra en ökad arbetsbörda och kostnad för berörda huvudmän. Produktivitetskommissionen bedömer dock att detta problem redan existerar för offentliga huvudmän och andra som omfattas av offentlighetsprincipen, varför problemet bör lösas inom ramen för systemet som helhet snarare än genom särreglering. I den mån som regeringen inte ämnar låta offentlighetsprincipen gälla alla huvudmän bör nuvarande tillfälliga reglering förlängas eller permanentas.
En stärkt ägarprövning – Bedömning: Regeringen bör överväga att en ny ansökan om godkännande som huvudman ska krävas då en huvudman helt eller till väsentlig del byter ägare samt då en huvudman helt eller till väsentlig del ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet. Ägarprövningen bör utformas för att premiera långsiktiga och seriösa ägare.
Fritidshem – Alla barn bör erbjudas ett visst antal timmar per år i fritidshem fram t.o.m. vårterminen det år barnet fyller 10 år. 6–12-åringar bör kunna erbjudas fritidshem eller öppen fritidsverksamhet, eller mer tid i dessa två verksamheter, om barnets levnadsvillkor motiverar detta.
Utländsk lärarlegitimation – Undantaget från krav på lärarlegitimation för lärare med en utländsk lärarutbildning som undervisar på ett främmande språk bör avskaffas. I stället bör det skapas snabba och effektiva system för validering av utländsk lärarutbildning.
Min kommentar på detta förslag är, Yes, Yes, Yes!!
Det är sjukt att vi tillåter att obehöriga lärare, undervisar enligt svensk läroplan på engelska.
Det här kommer innebära slutet för några av de värsta skojarna på skolmarknaden.
Regeringen borde ta fasta på detta förslag pronto.
Avslutande kommentar
Skoltwitter fick rätt igen.
Vi har fått bekräftelse nummer 3759 att vi har haft rätt hela tiden. Hur kommer det sig att vi så ofta har rätt? Det är för att vi kan skola. Vi arbetar i skolan, vi läser allt som skrivs om skolan, vi lägger pussel och vi kan förvandla statistik till faktisk skolvardag.
Vi har fått bekräftelse på att vi har rätt om:
– Offentlighetsprincip som måste införas för enskilda huvudmän
– Differentierad skolpeng så kommuner får ersättning för utbudsansvaret
– Ett gemensamt skolval så alla föräldrar får likvärdiga förutsättningar att önska skola
– Ta bort F-gränsen
– Avskaffa undantaget för lärarlegitimation för utländska lärare
Osv…..
Nu är det upp till regeringen att visa i handling om man sätter elevernas bästa i första rummet eller om lobbyisternas viljor är viktigare.
Gör mer än det vi förväntar oss av er, inte det minsta ni kan komma undan med.
För elevernas skull.
På återseende
/Linnea
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 