Timbro och skolbiblioteken

Timbro, näringslivets tankesmedja har släppt ett briefing paper om skolbibliotek.
Upprinnelsen är debatten som tog fart efter att jag kommenterat en tweet från min skolbibliotekarie om att en elev ringde upp henne för att prata om en bok.
Slutsatsen de drar är att det inte finns bevisat i rigorös forskning att bemannade skolbibliotek förbättrar elevernas läsförståelse, och därför ska inte regeringen reglera att alla skolor ska ha bemannade skolbibliotek. Författaren till rapporten är Gabriel Heller Sahlgren som flitigt anlitas av näringslivet för att skriva om skolrelaterade frågor.

Varför skolbibliotek?
Svensk skola är i princip helt oreglerad. Det betyder att det finns många ”bör” i skollagen och väldigt få ”ska”. Elever ska ha tillgång till skolbibliotek men det finns inte reglerat att det ska finnas en fackutbildad bibliotekarie, i vilken omfattning och hur ett skolbibliotek ska vara beskaffat. Skolbibliotek är reglerat av skollag och bibliotekslagstiftning. Det är viktigt att poängtera att skolbibliotek och folkbibliotek styrs av olika lagstiftningar, tillhör ofta olika förvaltningar och har helt olika uppdrag. Det går därför inte att säga att skolor inte behöver skolbibliotek eftersom det finns folkbibliotek. Det är som att säga att det behövs inte bussar i Stockholm eftersom det finns tunnelbana.

Skolbibliotekets funktion sitter inte i rummet, utan i skolbibliotekariens pedagogiska funktion, som ska vara en integrerad del av undervisningen. Det är viktigt med lokaler som är riktiga bibliotek eftersom elever har rätt till inte bara utbildning, utan även bildning.
När skolbibliotek fungerar som en pedagogisk funktion ger det elever tillgång till utvidgade boksamtal som inte handlar om läsförståelse frågor, alltså rätt eller fel. Skolbibliotekariens talang är vidga elevernas bildning, ge nya perspektiv, insikter och förståelse och stimulera fantasin. I stället för att fråga vad som händer i böckerna får eleverna till exempel frågor om karaktärernas egenskaper och vem eleverna skulle vilja ta med sig till månen.

Det finns saker som skolbibliotekarien inte gör och en sådan sak är att lära eleverna att läsa. Det är lärarens talang, kunskap och uppdrag. Skolbibliotekarier är inte utbildade i barns tidiga läs och skrivutveckling. De ska inte heller arbeta specifikt med läsförståelse, det är också lärarens talang och kunskapsfält. Skolbibliotekarien arbetar med bildning i ett brett perspektiv, det vill säga det som går utanför den läroplansstyrda delen av läsutvecklingen.

En stor del av skolbibliotekariens uppdrag är att arbeta med informationskunskap, källkritik och hur man ska bete sig på nätet, det som brukar kallas för nätetik. Skolbibliotekarier som får chansen att arbeta som en pedagogisk funktion samplanerar sin undervisning med lärarna och det sker en växelverkan mellan klassrum och skolbibliotek. Det är bara bibliotekarien som har utbildning i MIK (medie och informationskunskap) på en skola.

Timbros rapport
Timbros rapport har fel utgångspunkt.
Det är självklart att man inte kan hitta rigorös forskning som visar att bemannade skolbibliotek förbättrar elevernas läsförståelse. Det är inte skolbibliotekariens uppdrag, utbildning och talang. Det är givetvis så att läsförståelsen förbättras om man läser mycket, och att få barn att läsa – det är skolbibliotekariens uppdrag. Det är skillnad på att stimulera ett brett läsintresse och specifikt arbeta med läsförståelse. Att den forskning som Timbro efterfrågar inte finns kan inte tas som intäkt att reglering av bemannade skolbibliotek skulle vara en felaktig satsning av regeringen.

Läskris
Precis som vi redan vet så är det elever som inte talar testspråket hemma som faller i Pisa och Pirls. Läskrisen handlar inte bara om resultat i internationella mätningar utan att om barns läsande generellt går ner. En intressant sak med resultatet i Pirls är att bland elever som inte talar testspråket hemma är det en ökning av läsande på fritiden. Min killgissning är att det till stor del beror på skolbiblioteken eftersom skolbibliotekarien guidar eleverna i litteraturens underbara värld. Steget att gå till folkbibliotek minskar sannolikt om du går i skola med ett skolbibliotek som fungerar som pedagogisk funktion. I rapporten menar man därför att det behövs specifika satsningar på just den elevgruppen och inte en allmän reglering på bemannade skolbibliotek. Återigen så konstruerar man en motsättning som inte finns.

En anekdot
Eleverna på Hammarkullsskolan har till exempel lånekort och en likadan lånedisk i skolbiblioteket som de har på folkbiblioteket. De har en pinkod som de måste memorera och det är likadana bokvagnar som man ställer boken på.

Skolbiblioteken och läsningen
Det blir ett problem när personer som inte är lärare skriver om hur man ska lära barn att läsa. Det finns en massa strategier och metoder som man kan dra fram ur studier och påstå att det är bra. I rapporten skriver man att det finns andra sätt – än bemannade skolbibliotek som kommer göra att elevernas läsförståelse förbättras. Problemet är att man ställer två vitt skilda pedagogiska funktioner och yrkesroller mot varandra. Det är som att säga att vi inte behöver arbetsterapeuter på sjukhuset eftersom det finns ortopeder som lagar ben som gått av. Ortopeden lagar benbrottet men sedan måste någon träna upp förmågan att kunna gå igen. Det är arbetsterapeutens kunskap och talang.

När det kommer till phonics som man lyfter fram som den bästa metoden för tidig läsinlärning så konstruerar man en falsk motsättning mellan bemannade skolbibliotek och att arbeta med phonics. Missförstå mig rätt, phonics är den bästa metoden och jag är team – inför phonics på alla lärarutbildningar och säkerställ att alla befintliga lärare får utbildningen i metoden.

Phonics är en metod för att barnen tidigt ska förstå kopplingen mellan bokstav och språkljud. Man lär barnen att automatisera strategin för att avkoda genom att ljuda.
Ljuden sätts ihop till ord som blir till meningar, som berättar något. Det finns några grundläggande steg som alla elever måste gå igenom i rätt ordning för att kunna knäcka läskoden. Phonics är alltså inte något man undervisar i/med under hela grundskolan. Det är de första stegen på lågstadiet.
(Givetvis måste man träna avkodning så länge det behövs om inte elever kommer igång med läsningen)

Om man gör rätt från början så har förhoppningsvis barnet knäckt läskoden i årskurs ett. Det är nu skolbiblioteket med en fackutbildad bibliotekarie blir så oerhört viktig.
När eleverna har automatiserat de första stegen och börjat avkoda, då måste de läsa, läsa och läsa. De måste börja med böcker med lite text och sedan succesivt utöka textmassan.
Här kommer skillnaden in mellan lärare och skolbibliotekarie. Lärare har inte kunskap om ny utgivning av barnlitteratur och de har inte läst hela beståndet i skolbiblioteket. Det är det bara skolbibliotekarien som har gjort. När eleverna är i starten av sin läsning, då måste vi sätta rätt bok i handen på dem, som ligger på rätt nivå och vid rätt tillfälle. Det kan inte lärare göra i samma utsträckning som en bibliotekarie.
När vi testar hur elever avkodar använder vi nonsensord eftersom vi vill veta hur de avkodar, och inte om de har lärt sig ord genom ordbilder.

Man kan därför inte säga att om vi bara börjar undervisa med phonics i alla skolor så kommer elevernas läsning bli bra, och då behövs inte bemannade skolbibliotek. Att börja undervisa med phonics i förskoleklass och årskurs ett är alltså inte något som står i motsättning till bemannade skolbibliotek. Det är inte så att phonics skulle vara en dyrare metod än vad helordsmetoden är. Nuvarande lärare kan börja arbeta med phonics i morgon. Det kostar noll kronor.
Phonics är alltså bara de första stegen i att lära sig att läsa. Resten av grundskolan arbetar lärarna med läsflyt, läshastighet och läsförståelse. Skolbibliotekarien arbetar från grundskola till gymnasiet med att bilda eleverna och sätta rätt bok i handen på eleverna, vid rätt tillfälle. Det är en bonus att eleverna får bättre läsflyt, hastighet och förståelse när de läser mycket, men det är inte skolbibliotekariens uppdrag.

Undervisning i mindre grupper
I rapporten beskriver Gabriel Heller Sahlgren att studier visat att undervisning i mindre grupper gynnar elever. Det stämmer givetvis.
Om elever inte kommer igång med läsningen behöver de får öva avkodning och för att det ska bli effektivt behöver man göra det enskilt – eller i små grupper.
Min invändning är inte att undervisning i mindre grupper är oviktigt, men det ska inte ställas emot bemannade skolbibliotek. Resurser än inte oändliga, men återigen så pratar vi främst om de lägre stadierna. Speciallärare med inriktning på läs/skriv ska hjälpa de elever som inte kommer igång med läsningen. Skolbibliotekarierna har inte den utbildningen eller uppdraget.

Om man hade sagt att – nej, vi satsar inte på skolbibliotek eftersom vi behöver en speciallärare i svenska så får man problem. Då hamnar vi i en situation där några elever förvisso får stöd i att komma igång med läsningen, men resten av eleverna på skolan kommer få sämre läsutveckling. Det kommer påverka majoriteterna av eleverna på lång sikt.

Jag vänder mig emot att ställa yrkesgrupper mot varandra. Vi behöver lärare, speciallärare, elevhälsa och skolbibliotekarier. Det är det skolpengens grundbelopp ska täcka.

No excuses
En annan reform som Timbro förespråkar är no excuses. Det handlar om studiedisciplin och att skapa trygghet och studiero. Man arbetar med regler och konsekvenser och de studier som citeras visar att eleverna lär sig mer om man har studiero. Det förvånar nog ingen!

Det finns inte någon motsättning mellan att metoder för trygghet och studiero – och bemannade skolbibliotek. Det finns inte någon enkel lösning på problemet med trygghet och studiero och det finns inte en enda universallösning. Jag sympatiserar med vissa delar av filosofin no excuses men jag anser inte, som Timbro förespråkar att den ska införas rakt av i svenska skolor.

För att skapa trygghet och studiero och studiedisciplin måste vi göra tre saker.
1. Ha tydliga ordningsregler.
2. Träna de förmågor som eleverna behöver behärska för att kunna följa reglerna.
På lågstadiet gör vi det genom att arbeta med Pax i skolan som är det mest beforskade och utvärderade arbetssättet för att lära eleverna studiedisciplin på lågstadiet. Pax ger dessutom bäst effekt för elever med stora beteendeproblem och elever som går i skolor med hög socioekonomisk utsatthet.
3. Konsekvenser när eleverna inte följer reglerna.

Mina slutsatser
Rapporten är intressant även om den utgår från en falsk motsättning som inte finns.
Phonics kan alla lärare börja använda i morgon till en kostnad av noll kronor. Nol excuses bör vi inspireras av men inte införa rakt av.

Skolbibliotekariens roll är bildning snarare än utbildning.
Jag ser fram emot mer forskning på skolbibliotekariernas roll i svensk skola, och för att kunna göra studier på skolbibliotek behöver ju alla skolor ha skolbibliotek med en fackutbildad skolbibliotekarie, annars finns det ju inte några skolor att göra rigorös forskning på.

Skolbiblioteken finns inte för att eleverna ska förbättra sin läsförståelse eller för att få bättre resultat i Pisa och Pirls.
De finns, och ska bemannas med en fackutbildad bibliotekarie för att skolan ska präglas av ett bildningsideal. Alla barn i Sverige har rätt att guidas av en utbildad bibliotekarie i litteraturens underbara värld. Det gynnar Sverige på lång sikt och det kommer ge oss fler nobelpris i litteratur i framtiden.

Sedan var det detta med reglering. Anledningen till att det är rätt av regeringen att gå fram med lagstiftning om bemannade skolbibliotek är att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek. Det ska inte vara avhängt vilken rektor som arbetar på skolan eller vilken utländsk riskkapitalist som köper in sig i svensk skola. Skolan är till för eleverna och det är därför vi måste reglera skolan in – och utvändigt. Det stora problemet är den styrningsfilosofi som skolan vilar på. Så länge vi styr utifrån New Public Management kommer vi som arbetar i skolan duka under av ständiga effektiviseringskrav. Det är därför skolan måste regleras hårt eftersom det kommer göra att NPM succesivt fasas ut från skolan.

Regeringen tar många viktiga steg i rätt riktning nu.

Timbro kommer med stor sannolikhet motsätta sig många regleringar av skolan som regeringen vill driva igenom eftersom de är en marknadsliberal tankesmedja. De vill att skolor ska kunna ha en bokhylla i korridoren och kalla det för skolbibliotek. Eftersom friskolorna får ersättning baserat på kommunernas snitt på skolbibliotek så gör de överskott när de inte har bibliotek (eftersom de får betalt för kommunens snitt på skolbibliotek)
Vi ska alltså inte bli upprörda när Timbro gör det de har i uppdrag av näringslivet att göra. Jag uppskattar Timbro och alla utspel som de gör. Det är bra att de kommer med knasiga förslag emellanåt. Då får vi vässa argumenten och framför allt får vi roliga debatter. Det vore ju förbaskat tråkigt om alla tyckte lika hela tiden, det utvecklar inte svensk politik och samhällsdebatten.

Så hur var det nu med resurserna, är det fel att satsa på bemannade skolbibliotek eftersom en specifik elevgrupp behöver få mer stöd i att komma igång med läsningen?
Det är rätt att satsa på bemannade skolbibliotek och reglera det i lag. Att undervisa med den bästa metoden kostar inget extra, och när det finns en fackutbildad bibliotekarie som möter upp när eleverna knäckt läskoden, ja, då kommer det läsmirakel.

Och glöm inte att bildning är minst lika viktigt som utbildning.

Ha en fortsatt fin sommar.
Nu ska jag fortsätta läsa min semesterbok.

På återseende!

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1 den 15/8!!

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag. Sommaruppehåll till den 15/8.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)