När vinstuttag är den enda lösningen

Kommentar kring Skavdern-gate i Sundsvall.

– Vi kunde inte göra på något annat sätt, säger rektorn Trevor Fisher på den fristående skolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall. Det har blivit rabalder efter att det avslöjats att den skola, som säger sig vara icke vinstdrivande har plockat ut flera miljoner i vinstutdelning. Rektorn säger till Sundsvalls Tidning att de inte kunde göra på något annat sätt.

Skolan har inte gjort något formellt fel eftersom det är ett aktiebolag. Hela syftet med aktiebolag är att göra vinst. Det är portalparagrafen i aktiebolagslagen.
Problemet är att de har satt hela sitt förtroendekapital på spel när de utåt sett säger att de inte delar ut vinst, att de har låga löner och att de satsar på verksamhetens kvalité.
Samtidigt som de påstår det och slår sig på bröstet för att de minsann inte är giriga skolkapitalister, så plockar de ut över 20 miljoner i utdelning. Man har delat ut vinsten utan att meddela medarbetarna, i strid med skolans policy, som dock inte finns nedskriven. Det har varit något man sagt både till sin personal – och utåt men det är inte en nedskriven policy som man följer. Man ville inte att utbetalningarna skulle sticka i ögonen på folk så därför höll man det hemligt.

Vi tar det från början.

Kommunala och fristående skolor får samma grundbelopp i skolpengen. Kommunen räknar ut sin genomsnittliga kostnad, och det blir skolpengen som betalas ut till alla enskilda huvudmän. De får sedan göra vad de vill med skolpengen.
Det här är viktigt. Kommunen får inte bestämma vad företag ska göra med skolpengen, de ska bara betala. Anledningen är att friskolor är företag, och de är fristående från kommun och stat.

En enskilda huvudmän kan välja att lägga en del av pengarna på att göra skola vilket alla göra, men de behöver inte lägga hela skolpengen på skolan. De kan budgetera för vinstuttag, eller så kan man göra som i fallet med Skvaderns gymnasieskola, använda det utbetalda friskolestraffet till vinstuttag. Jag återkommer till friskolestraffet!
Det finns en uppfattning att enskilda huvudmän betalar ut vinst om de får pengar över, men det är en myt. Vinst budgeteras precis som andra kostnadsposter. När jag arbetade i fristående verksamhet så lades pengar undan för vinst, och sedan gjorde vi skola av resten. Pengar ska betalas ut eller skickas till huvudmannen om det finns flera skolenheter inom samma företag oavsett hur det går i skolorna.

Skvadern har precis som alla andra friskolor i Sundsvall fått friskolestraff utbetalt.
Friskolestraffet heter underskottskompensation, eller retroaktiv skolpeng på byråkratiska, men det är ett friskolestraff. När kommunen har underskott, vilket Sundsvalls kommun har haft i flera år på grund av överetableringen av friskolor – då har skolpengen ökat eftersom kommunen har gjort av med mer pengar än de man budgeterade för innan året började.
Då måste man ersätta friskolorna med den summa per elev man själv har i underskott eftersom skolpengen har ökat. Vi har lagstiftning om bidrag på lika villkor och då blir friskolestraffet en naturlig konsekvens. Sundsvalls kommun har betalat ut hundratals miljoner i friskolestraff genom åren eftersom deras egna skolor dräneras på högpresterande elever. Det enda sättet för kommuner att undvika friskolestraff är att skära ner i sin egen verksamhet och det har Sundsvalls kommun gjort, i många, många år.
Det här är inte särskilt logiskt, men det är så lagstiftningen är tänkt att fungera.

I fallet med Skvaderns gymnasieskola så säger företrädare att de har delat ur pengar för att minska bolagets substansvärde.
När man ska räkna ut vilket substansvärde lägger man ihop företagets tillgångar och drar ifrån skulderna. Skvadern omsätter cirka 60 miljoner och de har ett väldigt starkt elevunderlag vilket gör att de kan bedriva skola till lägre kostnad jämfört med kommunerna som har elever som behöver mycket stöd för att klara skolan. Substansvärde används alltså för att få värdet på ett bolags aktie. Det här bolaget ville hålla ner det eftersom det annars skulle bli för dyrt att köpa aktier i bolaget. Så istället för att investera i verksamheten eller lägga pengarna på eleverna så valde man att plocka ut över 20 miljoner och ge dem till ägarna. Det får man göra, men frågan är om det inte hade varit smartare att vara öppen med det. Nu framstår ägarna som giriga skolkapitalister och lögnare.

Skola och substansvärde är två ord som inte ska finnas i samma mening.
Skolan i Sverige handlar inte längre om utbildning och bildning. Den handlar om företagsekonomiska detaljer, ekonomiska strategier för att maximera överskott och om att lyckas med konststycket att å ena sidan plocka ut många miljoner som kunde gått till undervisning, och samtidigt framstå som elevernas frälsare.

Fallet med Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall visar på problemet med att skolor drivs i aktiebolag. Det är omöjligt att undvika att bolagen som äger skolorna styr dem utifrån att det är som vilken verksamhet som helst. De styrs inte bara av skollagen utan även av aktiebolagslagen.

När jag lyssnar till enskilda huvudmän där skolor drivs som aktiebolag kan jag inte låta bli att tänka att de lika gärna hade kunnat driva en fabrik som tillverkar havregryn.
Att driva skola är som vilken verksamhet som helst.
Skolan har blivit business as usual. Det är därför vi måste förbjuda aktiebolag som associationsform för skolor.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)