Moderaterna och skolpolitiken

Moderaterna har tagit upp kampen om att bli ett skol-parti. När partier vill locka nya väljargrupper brukar skolan vara ett kort man tar fram. De flesta har en relation till skolan. Antingen går man där själv, arbetar i skolan, har gått i skolan eller har barn/släkt som går där. Det är välkommet att Moderaterna flyttar upp skolan på den politiska dagordningen. De innehar regeringsmakten och det förpliktigar.

I det här inlägget ska vi titta på vilka förslag de presenterar i det senaste utspelet.

Här är de 5 förslag som de menar ska vända utvecklingen i svensk skola.

1. Fasa ut de elevledda utvecklings­samtalen. I många skolor leds de samtalen av eleverna redan från årskurs 1 medan läraren har en mer tillbakadragen roll. Men en sjuåring har inte förmågan att utvärdera sitt eget lärande och sätta upp egna mål. Dessutom är dessa samtal ofta den enda chansen för vårdnads­havarna att bilda sig en bra uppfattning om hur det går för deras barn i skolan. Ta vara på den unika stunden. Vi vill ta bort kravet i skollagen på att eleven alltid måste närvara under samtalen.

2. Återinför kvalitets­granskningen av läromedel. Fram till 1991 fanns det en statlig granskning av läromedel. Sedan dess finns det ingen som har ansvar för att säkerställa att läroböckerna i matematik, svenska och andra ämnen håller hög kvalitet och följer läroplanerna. Det vill vi nu ändra på. Hög kvalitet på läroböcker är förmodligen det snabbaste sättet att höja kunskaps­nivån i skolan.

3. Alla lågstadielärare måste få lära sig evidens­baserade metoder för att barn ska lära sig läsa. Många F-3-lärarstudenter får inte lära sig den så kallade phonics-metoden – att lära sig läsa genom att ljuda – trots att det är den är mest effektiva undervisnings­metoden. Alla lärare bör erbjudas fortbildning om detta.

4. Fler kunskapsscreeningar. För att i tid fånga upp de elever som halkar efter behövs screening som en naturlig del av undervisningen. Det ska inte vara möjligt att lämna lågstadiet utan att kunna läsa, skriva och räkna. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram bättre bedömnings­verktyg. Det är första steget i en satsning på löpande utvärderingar av elevernas progression, där barn som behöver träna extra också ges det stödet, utan tidskrävande utredningar.

5. Ge Skolinspektionen ett skarpare uppdrag att granska skolors kvalitet. Det måste bli undervisningens kvalitet som står i centrum när Skolinspektionen inspekterar skolor, inte att skolan har rätt dokument och handlings­planer.

Mina kommentarer
Jag får ofta kommentarer om hur det kommer sig att jag som är marknadsliberal är så kritisk mot skolmarknaden. Jag brukar svara – just därför. Jag är för fri marknad, men jag är inte pro business. Jag är pro-market och skolmarknaden är inte en fungerande marknad. Det är en pseudomarknad där aktieägarnas intressen alltid får företräde framför vad som är bäst för eleverna. Min lojalitet kommer alltid att ligga hos eleverna och lärarna, aldrig hos skolägarna. Vad de vill är knappast intressant.
Aktieägarna har inte skolplikt, de kan förhoppningsvis läsa och skriva. Vi har cirka en miljon grundskoleelever som går i skolan för att lära sig så mycket som möjligt och då måste skolpolitiken utformas utifrån vad som är bäst för eleverna.

Det finns skolfrågor som har en politisk risk, om än i olika grad och sedan finns det elevledda utvecklingssamtal, screeningar, granskning av läromedel och Skolinspektionen. De är alla exempel på frågor som har noll politisk risk. De förslag som Moderaterna presenterar är inte frågor som kommer leda till slitningar inom Tidö-gänget. De kommer inte bli någon debatt eller skyttegravskrig. Den enkla anledningen till det är att de förslag som man presenterar redan har konsensus inom politiken. Det var förresten Moderaterna som drev frågan att ta bort granskningen av läromedel. Vi behöver inte fler screeningar, men de vi gör ska vara träffsäkra. Man borde till exempel inför Legilexi i hela landet. Alla lärare måste få lära sig hur man undervisar i phonics. Vi är överens i de här frågorna.

Partierna vill höja lärarens status och definiera vilken auktoritet lärare ska ha. De vill ha träffsäkra kunskapsuppföljningar, att lärare på lågstadiet ska använda vetenskapliga metoder och att oseriösa aktörer ska kastas ut från skolväsendet. Det kommer att klubbas i riksdagen utan gnissel.

Det Moderaterna behöver göra om de vill bli betraktade som ett skol-parti är att dra plåstret och göra upp med skolmarknadshaveriet. Här kommer 5 förslag som skulle göra skillnad för svensk skola, på riktigt. Den grundläggande frågan måste vara: Vad ska vi med skolan till? Svaret på den frågan måste lägga grunden till vilka reformer man föreslår.
Om jag var skolpolitisk talesperson, eller skolminister skulle jag börja med följande reformer.

Här är mina 5 reformer för en liberal skolpolitik!

1. Offentlighetsprincip för friskolor
   Offentlighetsprincipen handlar inte om det är jobbigt att lämna ut handlingar eller inte. Det är en principiell fråga som handlar om skattebetalarnas rätt till insyn över den verksamhet de är med och finansierar. När vi inte har insyn kan vi inte bedöma riskerna med friskolesektorn och vi kan inte följa pengarna. Friskolor finansieras till hundra procent av allmänna medel och därför är det självklart att hela skolsektorn ska vara öppen för insyn. Glöm inte att den idéburna sektorn som organiserar de mindre friskolorna är positiva till offentlighetsprincip. De enda som är emot är skolkoncernerna eftersom de inte vill att deras bluff om hur de bedriver skola ska avslöjas. Frågan måste därför avgöras på den principiella arenan.
   
2. Gör om finansieringssystemet
   Vi måste avskaffa principen ”bidrag på lika villkor”. Nu får friskolor ersättning för ett ansvar de inte har. Eftersom lokalkostnad är en del av skolpengen måste kommuner ersätta friskolor när de renoverar sina skolor. När kommuner har underskott, på grund av att enskilda huvudmän etablerat sig och elever byter skola måste de betala friskolestraff till friskolor, baserat på den summa per elev man har i underskott.
   Vi måste därför avskaffa principen om bidrag på lika villkor och skolpeng per elev. När kommuner har underskott är det orimligt att de måste böta till friskolorna som inte har ökade kostnader.
   
   Det finns redan färdiga förslag om differentierad skolpeng. Det är synd att regeringen fördröjer frågan och utreder det som redan är utrett. De slösar på tid och därmed på resurser som hade kunnat gå till de klassrum som har elever i stort behov av stöd.
   
3. Gemensamt skolval
   Skolönskemålet måste bli gemensamt och enskilda huvudmän ska inte få sköta sin skolplacering. Det bör skötas centralt och inte av en huvudman.
   När vi tillåter köer så tillåter vi samtidigt att systemsmarta, snabbfotade föräldrar får förtur till skolor. Det är orimligt!
   Om jag har ett barn och när barnet är sex år så flyttar vi, då kan jag i praktiken inte önska vilken skola jag vill eftersom jag inte visste sex år tidigare att jag skulle flytta samma år som mitt barn ska börja skolan. Det enda rimliga är att alla önskar skola samtidigt och utifrån samma regelverk. Antagningen ska sedan ske centralt utan inblandning av huvudmännen. Då kommer alla skolor att ta emot alla elever, baserat på föräldrarnas önskemål. När ansökningarna överstiger tillgängliga platser är lottning det mest rättvisa alternativet.
   
4. Reglera vad en skola är
   Idag kan en skola vara vad som helst. Vi måste därför lämna målstyrningen bakom oss och införa en hård regelstyrning. Skollagen måste få ska-krav på hur en skola ska vara beskaffad. Exempel på det som behöver regleras är:
   – Klasstorlekar
   – Lärarnas undervisningstid
   – Lärarnas planeringstid
   – Hur många betyg lärare ska sätta
   – Att en skola måste ha skolbibliotek med fackutbildad bibliotekarie, kemisal, idrottshall, slöjdsalar i båda slöjdarterna, matsal, hemkunskapssal och musiksal.
   – Friskolor ska inte få tillstånd om de inte visar upp anställningsavtal på legitimerade lärare och det får inte vara lägre andel än kommunens snitt.
   – All undervisning ska vara på svenska.
   (förutom engelska och moderna språk/modersmål)
   – Det är de som administrerar antagningen till skolorna som sköter all information till medborgarna. Ingen skola får göra egen reklam.
   – En nationell timplan med en innehållskanon så att elever som ofta byter skola inte missar hela ämnesområden.
   – Inför tarifflöner för att minska konkurrensen på personal mellan skolor.
   – Vi måste avskaffa den fria etableringsrätten och bara tillåta att enskilda huvudmän etablerar sig där de inte kommer att påverka elevantalet negativt i kommunala skolor.
   
5. Reglera associationsformen
   Det bästa vore att helt fasa ut aktiebolagen. En medelväg i ett första skede skulle kunna vara att införa en reglering med aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
   Problemet är inte vinstuttaget utan incitamentet för lönsamhet. Det finns många olika sätt att runda traditionell aktieutdelning. Academedia har till exempel använt inlösen och koncernbidrag. Aktiebolag, och särskilt de börsnoterade skolkoncernerna har utländskt ägande vilket gör friskolesystemet till ett potentiellt hot mot rikets säkerhet.
   Detta har FOI skrivit en rapport om. Vi har den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget är då är det ju inte särskilt smart att ha ett skolsystem som är vidöppet för utländska, antagonistiska krafter.
   
   Svaret på frågan vad skolan är till för, är inte – för aktieägarna och därför måste man som liberal, borgerlig politiker våga riva plåstret i den här frågan som av förklarliga skäl är känslig.

Slutligen
Skolinspektionen kommer aldrig kunna granska bort avarterna på skolmarknaden. Många skolkoncerner med utländskt ägande, som kan utgöra ett potentiellt hot mot rikets säkerhet har alla papper i ordning. Det spelar ingen roll om tre skolor till får indraget tillstånd så länge den skadliga incitamentsstrukturen finns inbyggt i skolsystemet. Det är därför vi måste börja om från början och bygga ett skolsystem som svarar – för eleverna, på frågan vad vi ska ha skolan till.

Jag vill se ett skolsystem där resurserna som vi lägger på skolan går till klassrummen och de elever som behöver stöd. Vi måste reglera skolan och göra läraryrket great again.

På återseende
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)