Försvarets forskningsinstitut har släppt en rapport som heter ”Utländska investeringar och ägande i svensk grund- och gymnasieskola – En studie om risker”
Den är författad av Maria Refors Legge, Alma Dahl, Michal Budryk, Helene Lackenbauer och Jens Lusua.
Jag hoppas att alla läser rapporten från första till sista sidan. I det här inlägget ska jag sammanfatta rapporten och ge några kommentarer.
Rapporten i korthet
Uppdraget som FOI fick av förra regeringen var att ta reda på vilka risker det finns med utländskt ägande i skolsystemet med särskild hänsyn till demokratiuppdraget. Rapportförfattarna skriver i inledningen att det finns en rad aktörer inom den offentliga sektorn och att det gör den känslig eftersom offentlig sektor är viktig för att samhället ska fungera. De skriver på sidan 8 att – särskilt sårbar för en antagonist är den offentliga sektorn eftersom den är avgörande för samhällets funktionalitet och robusta demokratiska institutioner.
I rapporten beskriver författarna på ett förtjänstfullt sätt på vilket sätt skolsystemets konstruktion kan bli ett hot mot rikets säkerhet.
Jag ska försöka ge en sammanfattning.
Skolpengen
Enskilda huvudmän finansieras av offentliga medel, alltså av kommunerna.
I rapporten beskriver man hur skolpengens konstruktion skapar en skevhet i finansieringen eftersom många kommuner finansierar sina egna verksamheter med skolpeng per elev. Det får konsekvensen att skolpengen följer med eleven till den nya skolan och den gamla skolan står kvar med fasta kostnader. Nuvarande skolpengssystem skapar överskott för enskilda huvudmän och det gör enligt rapportförfattarna det möjligt för olika finansiella aktörer att snabbt köpa upp skolenheter för att sedan sälja dem med vinst. Det finns risk att skolkoncerner expanderar för snabbt och att de behöver avveckla skolenheter eller att skolföretag går i konkurs. Det är som man skriver en del av marknadsekonomin men det skapar risker för kommunerna som snabbt måste ta emot elever från de skolor som avvecklas eftersom vi har skolplikt i grundskolan. De beskriver även hur skolpengens konstruktion öppnar upp för att skolägare ska kunna sätta press på kommunen och använda systemet för egen vinning. Skolpengens konstruktion gör också att utländska ägare kan få insyn och kontroll i andra kommunala verksamheter.
Det finns en oerhört viktig aspekt som rapporten lyfter fram och det är att vi inte var vad skolpengen används till. De skriver bland annat att vi inte vet om enskilda huvudmän använder pengarna för skolverksamhet eller för någon annan verksamhet inom koncernen. Man skriver vidare att det inte finns något som hindrar ägarna att bedriva annan verksamhet som inte har med skolans kärnuppdrag att göra. (sidan 18)
Slutligen påtalar man ytterligare en viktig aspekt. nämligen att eftersom skolpengen inte är öronmärkt till skolverksamhet så vet man inte om pengarna används till skolan eller någon annan verksamhet som ägaren bedriver.
Vi har till exempel sett exemplet med Thorén som lägger skolpeng på ett innebandylag och en innebandyhall i Umeå och skolor i Göteborg som misstänks ha skickat skolpeng till Somalia.
Skolvalet
I rapporten beskriver de det som vi redan vet, nämligen att det främst är resursstarka som använder det fria skolvalet. De beskriver ett scenario där föräldrar skulle kunna välja bort skolor som inte håller sig till sitt demokratiska uppdrag. De beskriver hur föräldrar enkelt kan välja bort skolor som inte är bra men att det inte kan ses som ett skydd mot antagonistiska eller oseriösa aktörer. Författarna hänvisar till forskning som visar att föräldrar inte väljer skola efter kvalité eller seriositet hos skolägaren utan att man väljer skola utifrån andra kriterier. Dessa kan till exempel vara att man väljer utifrån vilka andra elever som går på skolan och skolans samlade resultatnivå. Det gör att föräldrar inte primärt väljer skola utifrån hur skolan lyckas med sitt demokratiuppdrag. Man hänvisar också till att socioekonomiskt svaga föräldrar tenderar att välja skolor nära hemmet vilket gör att skolvalet inte bidrar till att minska segregationen.
Skolkoncerner
Inför läsåret 2023/2024 inkom det 206 ansökningar om etablering/expansion. Av dem var 78 stycken ansökningar om etablering och 160 ansökningar kom från en redan etablerad skolkoncern. Andelen skolor som drivs som aktiebolag och formen skolkoncern växer och den ideella sektorn minskar.
Författarna poängterar att det inte går att identifiera nationaliteten på huvudmannaskapet och det går inte att få fram data som visar vilken nationalitet ägarna har. Man beskriver att det inte går att veta vilka ägare som egentligen äger skolorna eftersom de kan dölja sig bakom kedjor av ägarskap och olika fonder. Om ägarkedjan är spridd över olika länder har vi inte kunskap om vilka som äger skolor i Sverige eftersom vi har begränsad möjlighet att kräva ut information från andra länder. Vi vet inte om den information vi får från andra länder är trovärdig, eller om företaget som äger skolan är trovärdigt. En risk som rapporten beskriver är tidsaspekten. Om det tar lång tid att utreda vilka det är som äger skolor går elevernas skolgång parallellt med utredningen och en skolgång går inte att reklamera.
Man beskriver drivkraften och att aktiebolag har en drivkraft att växa ekonomiskt genom att till exempel köpa upp skolor vilket har lett fram till dagens situation där skolkoncerner växer över landet och även utomlands.
Skolinspektionen
Skolinspektionen lyfts ofta fram som garant för att de aktörer som bedriver skolor är seriösa. Rapporten lyfter fram en rad problem med Skolinspektionen.
– Skolor inspekteras för sällan vilket gör att det kan få flera år innan missförhållanden upptäcks.
– Skolinspektionen förlitar sig på vad elever, lärare, skolledning och föräldrar säger vilket kan göra att brister i förhållande till demokratiuppdraget inte upptäcks.
– Skolinspektionen ger ofta tid för skolor att åtgärda brister i stället för att återkalla tillståndet med omedelbar verkan.
Detta gör att skolor som inte undervisar utifrån skolans demokratiuppdrag kan komma undan med det under flera år. Det är även svårt för Skolinspektionen att få fram korrekt information vilket gör att de behöver samverka med säkerhetspolisen, länsstyrelserna, ekobrottsmyndigheten med flera.
Skolinspektionen gör en ägar och ledningsprövning men rapporten lyfter fram en risk med att skolkoncerner ofta har alla papper i ordning, men att det inte betyder att det är en seriös aktör. Eftersom Skolinspektionen behöver förhålla sig till GDPR får de inte föra register över personer som misskött sig och blivit av med tillståndet att bedriva skola. Det gör att olämpliga personer kan förlora tillståndet men sedan starta en ny skola. I rapporten ger man en rad exempel på skolor som bedrivit verksamhet i strid med demokratiuppdraget och därför blivit av med sitt tillstånd, men att det varit en lång process och under tiden har elever gått i skolor med olämpliga ägare.
Den slutsats jag drar efter att ha läst avsnittet om Skolinspektionen är att det är för lätt att lura systemet och man kan komma undan i många år innan brister uppdagas.
Brist på insyn
Ett återkommande tema i rapporten är bristen på insyn.
– Vi vet inte vad skolpengen går till eftersom vi inte vet vad skolägarna lägger skolpengen på.
Eftersom vi inte har offentlighetsprincip för enskilda huvudmän vet vi inte vad skolpengen går till i slutändan.
– Vi kan inte begära ut handlingar från enskilda huvudmän för att kontrollera verksamheten.
Det är ännu svårare om ägarna är utländska, vilket också är svårt att veta eftersom skolkoncerner kan ha en omfattande företagsstruktur med dotterbolag, fonder och ägare i olika länder.
Vi vet alltså inte vad våra offentliga medel används till, det är svårt att ta reda på vilka som äger skolor i Sverige och min tolkning av resonemanget kring insyn är att vi därför har svårt att skydda oss mot antagonister och de som vill använda skolsystemet mot Sverige.
Sammanfattning
Det finns många sätt som en antagonist skulle kunna påverka svenska elevers demokratiska utbildning och rättigheter och ett sätt är att köpa upp existerande huvudmän. Då kan man relativt snabbt etablera sig i hela landet. Om man vill påverka Sverige är det lättare om man når många elever men samtidigt ökar risken att bli upptäckt.
I rapporten ger de flera exempel på hur utländska ägare eller svenska skolägare som inte vill bedriva skola utifrån demokratiska principer kan operera. De beskriver hur man motverkar integration av elever och föräldrar i utsatta områden med hjälp av skolor, genom skolverksamhet kan man reproducera och upprätthålla normer och värderingar som är antidemokratiska.
De beskriver hur man genom fritt val av läromedel kan påverka elever och genom vilka som äger skolor. Det är relativt liten risk att bli upptäckt och blir man det kan man genom att ha alla papper i ordning få fortsätta bedriva skola även om man är olämplig.
I rapporten beskriver man flera risker och hur sårbara vi är i Sverige när det kommer till påverkan från andra länder via vårt skolsystem. Det finns risker i friskolesystemet som skulle kunna exploateras av en utländsk ägare med antagonistiska syften, exempelvis genom påverkansoperationer som undergräver demokratiska värderingar. (sidan 42)
De understryker att säkerhetsrisken inte beror på utländskt ägande av friskolor utan att säkerhetsrisken beror på hur vi har konstruerat det svenska friskolesystemet.
Eftersom det inte går att spåra skolpengen kan inte myndigheterna ingripa mot en antagonist, skolans ägare kan använda skolpengen hur den vill och då kan vi inte kontrollera om den används i antidemokratiska syften. Rapportförfattarna menar att Skolinspektionen och andra tillsynsmyndigheter invaggar oss i en falsk trygghet eftersom de har få verktyg att använda för att upptäcka antagonister i skolsystemet. Det gör oss sårbara.
Mina kommentarer
Jag borde inte säga – vad var det jag sa, men nu sade jag det ändå.
Det som står i den här rapporten borde inte vara en nyhet för någon. Vi har vetat i många år att skolsystemet är vidöppet för korruption och för utländska – och antidemokratiska krafter.
Det är en häpnadsväckande mening att – säkerhetsrisken inte beror på utländskt ägande av friskolor utan att säkerhetsrisken beror på hur vi har konstruerat det svenska friskolesystemet.
Vi har i 30 års tid haft en konstruktion i av friskolesystemet som är ett potentiellt hot mot rikets säkerhet. Låt det sjunka in.
Jag skulle kunna bli arg efter att ha läst den här rapporten på cirka 50 sidor men jag orkar inte bli arg längre. Det här vet vi, och vi har vetat det i så många år.
Varje gång en antagonist avslöjas skriker alla politiker på en mer kraftfull Skolinspektion. Det spelar ingen roll hur mycket Skolinspektionen, Säkerhetspolisen och andra myndigheter kontrollerar. När vi har ett friskolesystem som är stängt för insyn samtidigt som det är vidöppet för korruption kommer antidemokratiska krafter att använda det för egen vinning syften.
Att tro att fritt skolval och valfrihet skulle vara ett skydd mot korruption och antidemokratiska skolägare är att vara lovligt naiv. Föräldrar väljer skolor som passar de värderingar och normer de vill överföra till sina barn. Föräldrar som har sina barn på skolor som drivs av antidemokrater tycker att det är bra, annars hade de inte satt sina barn där. Det är snarare så att föräldrar via det fria skolvalet upprätthåller och reproducerar antidemokratiska värderingar.
Vi har utländska ägare till skolor i Sverige som vi antagligen inte känner till. Långa kedjor av ägare, dotterbolag och fonder, kombinerat med brist på insyn gör att vi blir extremt sårbara.
Säkerhetsrisken inte beror på utländskt ägande av friskolor utan att säkerhetsrisken beror på hur vi har konstruerat det svenska friskolesystemet.
Behövs det verkligen några fler argument än att friskolesystemets konstruktion är ett potentiellt hot mot rikets säkerhet för att reformera friskolesystemet i grunden?
Du får själv svara på den frågan.
På återseende
/Linnea
Om du vill läsa mer om skolfrågor så har jag skrivit en del om det.
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter 2023)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 