Ny bok: När ingen lyssnar

SVT-journalisten och författaren Diamant Salihu har i dagarna släppt sin nya bok, När ingen lyssnar.
Det är en uppföljning på hans bok Tills alla dör.
Precis som Tills alla dör är När ingen lyssnar en bok som det inte går att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa. För mig som sedan över 15 år tillbaka arbetar i ett särskilt utsatt område finns det många igenkänningsfaktorer i hur gängen fungerar. Jag inser också hur hemmablind det är lätt att bli när man arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.

I den här boken beskriver Diamant Salihu den dagen då encrochat knäcktes. – Vi är inne, vad gör vi nu?
De som tagit sig in förstod inte där och då omfattningen vad de senare skulle hitta. Det är bråttom att ladda ner allt material innan de som använder encrochat förstår att de är upptäckta. Dagen då varningssignalen går ut kommer, men då har redan polisen fått tag i mycket material som har lett fram till över 2 000 fängelseår.
När jag läste Tills alla dör, och när jag läser När ingen lyssnar faller många bitar på plats. Alla märkliga samtal jag haft, alla kommentar jag hört om telefoner som kostar 20 000 kronor. Jag har tänkt, fan vad korkade ni är som köper så dyra telefoner. Har ni hört talas om att ta en telefon med abonnemang? Det var givetvis krypterade telefoner de pratade om.

I den här boken blir komplexiteten i problemet med gängkriminalitet tydlig. Alla som läser den kommer förhoppningsvis en gång för alla förstå att det är ett gigantiskt problem vi har och att det inte finns några snabba och/eller enkla lösningar. Att trycka tillbaka gängen och lösa morden är ett evighetslångt maratonlopp. Det kommer inte räcka med hårdare straff, det kommer inte räcka att utvisa kriminella som inte är medborgare. Det blir tydligt när man läser den här boken att vi har ett problem med utlämningsavtal mellan länder. Det gör att brott inte klaras upp och drabbade får inte den upprättelse de behöver för att kunna sörja och gå vidare. De som är djupt inne i kriminaliteten vet givetvis vilka länder Sverige inte har utlämningsavtal med, och då är det givetvis lockande att gömma sig där. På så sätt blir kriminella brickor i politiska spel mellan länder.

Det blir smärtsamt tydligt hur lockande den här livsstilen är för många unga, främst pojkar. Samtidigt som den kriminella livsstilen lockar med fina klockor, buntar med kontanter i fickorna och telefoner som andra bara kan drömma om fångar Diamant Salihu hur otroligt stressigt det är att leva som kriminell. Pressen över att inte ro affärer i hamn, beslag som sätter en i skuld, sömnproblem och att man aldrig vet om man kommer leva nästa dag. Ena dagen är man en respekterad ledare för ett gäng och nästa dag paria som alla vill göra slut på.

Vad ska vi göra för att bryta den här utvecklingen?
Precis som Diamant skriver måste vi göra många saker. Skola och socialtjänst måste få bättre verktyg, vi måste se över straffskalorna men framförallt måste vi göra något åt att unga pojkar vill ta de tomrum som uppstår när kriminella åker in i snickarboa. Efter encrochat har som sagt många dömts till långa fängelsestraff men det tar bara någon dag så är platserna fyllda av nya rekryter som genast tar sig ett enormt våldskapital. Det är så bottenlöst tragiskt att unga killar väljer den vägen.

Jag tror att vi måste förstå att vi måste göra allt samtidigt om vi ska lyckas bryta nyrekryteringen.
Vi som leder skolor måste få verktyg i vår näst in till tomma verktygslåda. Vi måste arbeta hårt med att bryta machokulturen och glorifieringen av gängen. Vi måste stötta föräldrarna, få bort skamkulturen och alla elever med trotssyndrom och koncentrationssvårigheter måste i ett tidigt skede få utredning, diagnos och medicin. En av de här sakerna behöver inte vara ett problem.
Det vi måste förstå är att det finns riskfaktorer från A till Ö för många barn som växer upp i särskilt utsatta områden och det är en grogrund för senare rekrytering till gängen. Därför måste vi göra allt, vi måste göra det samtidigt och vi måste göra det nu. Det är bråttom.

När ingen lyssnar är otroligt välskriven och vi får följa med bakom kulisserna, in i gängmiljön. Boken ger en fördjupad förståelse för problemet och det är ett första steg för att lösa problemet.
Diamant Salihu har gjort ett enormt arbete med Tills alla dör och När ingen lyssnar.

Nu hoppas jag att alla lagstiftare och beslutsfattare på olika nivåer lyssnar på Diamant Salihu så vi inte behöver ha de här gängmiljöerna tills alla dör.

På återseende
/Linnea

Om du vill läsa mer om skolfrågor så har jag skrivit en del om det.
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter 2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)