Bidrar IES till minskad skolsegregation?

För två år sedan skrev jag en bloggserie om vilka elever som går på skolor som drivs av skolkoncerner. Ett av inläggen handlade om IES. Du kan läsa det här.

Upplands-Bro kommun är exalterade över att Internationella Engelska Skolan har ansökt om etablering i kommunen. De skriver i remissvaret att – Etableringen av Internationella Engelska Skolan i kommunen gör att elever från olika områden kommer ha möjlighet att dela skolmiljö vilket sker i mindre omfattning i de kommunala skolorna.

Stämmer det att etablering av IES i en kommun minskar skolsegregationen?
I det här inlägget ska vi kolla vilka som går på IES och på kommunala skolor i några kommuner där IES finns idag. Jag kommer att ge några exempel.

1. Upplands Väsby
IES är relativt nyöppnat i Upplands Väsby. När skolan etablerade sig fick den kommunala Väsbyskolan 5,8 miljoner i underskott eftersom de tappade elever till IES.
Vi ska titta på IES statistik, samt den kommunala Väsbyskolan och kommunen generellt.

Läsåret 2020/2021 hade IES 71 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
De hade 61 procent elever med utländsk bakgrund.
Den kommunala Väsbyskolan hade läsåret 2019/2020 39 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. De hade 77 procent elever med utländsk bakgrund.
Kommunen hade detta läsår 59 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 38 procent elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2022/2023 hade IES 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
De har 63 procent elever med utländsk bakgrund.
Den kommunala Väsbyskolan har samtidigt 39 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. De har 87 procent elever med utländsk bakgrund. En intressant iakttagelse är att andelen flickor på Väsbyskolan har minskat med två procent sedan IES öppnade.
Kommunen hade detta läsår ett snitt på 61 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 40 procent elever med utländsk bakgrund.

Slutsats: IES har inte bidragit till att minska skolsegregationen i Upplands-Väsby. De har tvärtom bidragit till att öka skolsegregationen.

2. Sundsvall
Läsåret 2010/2011 hade IES i Sundsvall 57 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
De hade 22 procent elever med utländsk bakgrund.
Samma år hade Sundsvalls kommunala skolor 52 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Kommunen hade 10 procent elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2015/2016 hade IES i Sundsvall 80 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
De hade 13 procent elever med utländsk bakgrund.
Samma år hade kommunen 54 föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Kommunen hade 14 procent elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2022/2023 hade IES i Sundsvall 81 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
De har 18 procent elever med utländsk bakgrund.
Kommunen har ett snitt på 56 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
De har ett snitt på 19 procent elever med utländsk bakgrund.

Slutsats: IES har inte bidragit till att minska skolsegregationen i Sundsvall. De har i stället i hög utsträckning bidragit till att öka skolsegregationen.

3. Södertälje
Läsåret 2017/2018 hade IES i Södertälje 66 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Snittet på elever med utländsk bakgrund är 56 procent.
Samma år var kommunens snitt 45 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Snittet på elever med utländsk bakgrund var 56 procent.

Läsåret 2022/2023 har IES i Södertälje 67 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Snittet för elever med utländsk bakgrund är 56 procent.
Samma år har kommunen ett snitt på 48 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Snittet för elever med utländsk bakgrund är 59 procent.

Slutsats: IES har inte bidragit till att minska skolsegregationen i Södertälje. De har i stället i hög utsträckning bidragit till att öka skolsegregationen.

4. Internationella Engelska Skolan Krokslätt, Göteborg
Läsåret 2013/2014 hade IES i Krokslätt 59 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Snittet på elever med utländsk bakgrund var 65 procent.
Samma läsår hade kommunen ett snitt på 59 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 34 procent elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2019/2020 hade IES i Krokslätt ett snitt på 72 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och ett snitt på 67 procent elever med utländsk bakgrund.
Samma år hade kommunen ett snitt på 62 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 36 procent elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2022/2023 har IES ett snitt på 79 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och ett snitt på 83 procent elever med utländsk bakgrund.
Kommunen snitt detta läsår är 64 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 38 procent elever med utländsk bakgrund.

Slutsats: IES har inte bidragit till att minska skolsegregationen i Göteborg. De har i stället bidragit till att öka skolsegregationen.

5. Järfälla
Läsåret 2010/2011 hade IES ett snitt på 61 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Snittet på elever med utländsk bakgrund var 49 procent.
Kommunens snitt var samma år 54 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 28 procent elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2015/2016 hade IES i Järfälla 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och snittet på elever med utländsk bakgrund är 29 procent.
Kommunen hade samma år ett snitt på 60 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 31 procent elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2022/2023 hade IES i Järfälla ett snitt på 78 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och ett snitt på 32 procent elever med utländsk bakgrund.
Kommunen hade samma år ett snitt på 64 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 41 procent elever med utländsk bakgrund.

Slutsats: IES har inte bidragit till att minska skolsegregationen i Järfälla. De har i stället bidragit till att öka skolsegregationen.

Sammanfattning
Politikerna i Upplands-Bro kommun skriver självsäkert att IES etablering i Kungsängen kommer minska skolsegregationen. Mina fem nedslag visar att IES etablering i olika kommuner har lett till att skolsegregationen har ökat.

Men IES har ju hög andel elever med utländsk bakgrund?
Ja, men alla elever med utländsk bakgrund kommer inte från samma land. Vilket land du kommer ifrån ger inte utslag på skolresultaten. Det är alltid föräldrarnas utbildningsnivå som påverkar skolresultaten, inte vilket land du är född i. Elever från Frankrike som har föräldrar med universitetsutbildning kommer ha lättare att klara skolan än elever från Uganda som har föräldrar som saknar utbildning. Var du kommer ifrån är alltså irrelevant.

Oavsett vilken IES skola man tittar på är det tydligt att de arbetar för att byta ut sitt elevunderlag. De första åren efter en etablering har de ofta låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Sedan går åren och andelen elever från akademiska hem ökat. Det är inte en slump.
Det är billigare att utbilda elever från akademiska hem så det är klart att IES vill locka till sig elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det kan man göra genom riktad reklam till vissa postnummer, profilera sig som en skola med högt tempo i studierna, att det inte finns särskilt stöd och att man får varningar om man bryter mot ordningsregler. Det finns många sätt att selektera elevunderlaget.

Tänk om politikerna kunde läsa på lite innan de uttalade sig självsäkert om att IES bidrar till att minska skolsegregationen. Det stämmer helt enkelt inte.

På återseende
/Linnea

Om du vill läsa mer om skolfrågor så har jag skrivit en del om det.
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter 2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)