Vilka elever går på IES skolor?

I det förra blogginlägget skrev jag om vilka elever som går på Kunskapsskolan. Nu har turen kommit till Internationella Engelska Skolan.

Varje gång jag hör någon prata om Internationella Engelska Skolan tänker jag på den klassiska kitschbilden från Jehovas Vittnen. En lycklig familj i Alperna. Lejon, kaniner, glada barn och lyckliga föräldrar. Peace, love and understanding. Allt är frid och fröjd på IES.

Alla som arbetar i skolan vet att det inte fungerar så. Det är klart att IES skolor också har utmaningar vad gäller trygghet och studiero, måluppfyllelse och lärarnas arbetsmiljö. Det har de flesta skolor i olika grad. När Björn Dahlman som är lärare jämförde IES skolenkät med de kommuner där IES finns framgick det att IES inte har bättre studiero än de kommunala skolorna. De har sämre trygghet och studiero i flera kommuner, eller så ligger de på liknande siffror som kommunen.

I det här blogginlägget ska vi titta på vilka elever som går på IES skolor. Jag har gått igenom statistiken på alla skolor inom IES. Jag har även tittat på snittet i de kommuner där IES etablerat sig.

Jag har tittat på följande på IES skolor samt snittet i kommunens skolor:
– Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
– Andel elever med utländsk bakgrund
– Andel flickor
– Antal elever per lärare

IES är en av de största grundskolekoncernerna med 42 grundskolor som Barbara Bergström startade 1993. IES har cirka 30.000 elever och cirka 3500 anställda. Företaget har varit börsnoterat men avnoterades i december 2020. IES årsrapport visar att de har cirka 200.000 elever i kö till sina skolor och att de har som ambition att ge alla elever som står i kö plats. Det är anledningen till deras explosionsartade expansion.

Nu till statistiken.

Flera rapporter och utredningar, bland annat långtidsutredningen har räknat fram att den främsta faktorn som påverkar elevernas skolframgång är föräldrarnas utbildningsnivå. Drygt 50 procent av elevernas meritvärde går att härröra direkt till föräldrarnas utbildningsnivå, vilket gör det till den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för eleverna i skolan.
IES har generellt en väldigt hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning vilket gör att deras elevunderlag är gynnsamt. Elever från akademiska hem behöver inte lika mycket stöd som elever som kommer från hem med låg utbildningsgrad hos föräldrarna.

I kommunens skolor är det generellt lägre andel elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det gör att de kommunala skolorna har ett svårare uppdrag eftersom elever som inte kommer från akademiska hem behöver mer stöd för att klara skolan. De är dyrare att undervisa och man kan inte ha lika många elever per klass.

Snittet i Sverige är följande:
I kommunala skolor är det i snitt 59 procent av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning.
Enskilda huvudmän har ett snitt i landet på 71 procent föräldrar som har eftergymnasial utbildning. Det är detta som är den segregerande faktorn i svensk skola.

IES har i snitt fler elever med utländsk bakgrund om man jämför med kommunala skolor. Det gäller i flera av de kommuner där IES finns och så ser det ut i riket.

Det är dock viktigt att förstå att elevers etniska bakgrund inte är en segregerande faktor i skolan eftersom alla elever inte kommer från samma land. Det är stor skillnad på vilket mått av välstånd landet som eleverna kommer ifrån har.
Tidningen skolvärlden har kollat på vilka elever som går i friskolor. Nedan ser ni några exempel på länders HDI och vilka elever som går i friskolor. Generellt sett har friskolor elever från länder med högt mått av välstånd.

I riket ser siffrorna ut på följande sätt:
I kommunala skolor är det 26 procent elever med utländsk bakgrund.
Enskilda huvudmän har 27 procent elever med utländsk bakgrund.
I kommuner kan det skilja väldigt mycket mellan skolor i samma geografiska område/inom kommunen. Även om IES har en ganska hög andel elever med utländsk bakgrund har de främst elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning – även bland de elever som har utländsk bakgrund. Som alla känner till vid det här laget är det den främsta faktorn som påverkar skolresultaten.
Det som påverkar en skolas resultat är inte främst vad man gör i klassrummet utan vilka som sitter där.


En annan faktor som påverkar lönsamheten på IES skolor är antalet elever per lärare. Där ligger IES högt i de allra flesta kommuner. Det betyder att de kan sänka den genomsnittliga undervisningskostnaden per elev och skapa överskott på varje skolpeng.

I riket ser det ut på följande sätt:
I de kommunala skolorna går det i snitt 12,0 elever per lärare och hos enskilda huvudmän är det i snitt 13,2 elever per lärare.

En annan faktor som påverkar skolresultaten är andelen flickor på en skola. I många av IES skolor har de högre andel flickor jämfört med de kommunala skolorna.

I riket har kommunala skolor i snitt 48 procent flickor medan enskilda huvudmän har i snitt 50 procent flickor.

IES har flera skolor med över 50 procent flickor medan kommunerna i hög utsträckning har ett snitt på under 50 procent flickor. I de kommuner där IES finns är det bara Stockholm som har över 50 procent flickor. Det finns 24 skolor inom IES som har 50 procent eller fler flickor på sina skolor.

IES lönsamhet
IES har kommit på en smart affärsidé som ger hög lönsamhet.
På koncernnivå har IES 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. De har ett snitt på 42 procent elever med utländsk bakgrund och de har ett snitt på 51 procent flickor.
Eftersom de undervisar hälften på engelska har de undantag från behörighetsreglerna och kan därmed anställa lärare från andra länder och ge lägre löner. Dessa lärare kan inte arbeta på kommunala skolor eftersom de saknar svensk lärarlegitimation. De har fler elever per lärare jämfört med de kommunala skolorna vilket sänker den genomsnittliga undervisningskostnaden per elev. Det skapar lönsamhet på varje elev.

IES gör inget fel som har den här affärsmodellen. Problemet är lagstiftningen som tillåter den här rovdriften på eleverna i den kommunala skolan. Problemet är att vi har lika skolpeng för kommunala och enskilda huvudmän eftersom kommuner har utbudsansvar. De måste erbjuda skolplacering i alla geografiska delar av kommunen eftersom alla invånare inte bor på samma geografiska plats. De måste ta emot alla elever oavsett elevernas behov. IES affärsidé att undervisa delvis på engelska lockar till sig ett visst elevunderlag.

Barbara Bergström som är grundare av IES har berättat i media hur de vände resultaten på deras skola i Järfälla. Det hon glömde att berätta var att de bytt ut elevunderlaget. Se nedan hur elevunderlaget har förändrats på deras skola i Järfälla.

Jag skrev en replik på Barbara Bergström i DN om de siffror hon fått om bakfoten.
Det är viktigt att komma ihåg att det är IES själva som rapporterar in statistiken. De rapporterar in sitt segregerande elevunderlag, sin låga lärarbehörighet, låga lärartäthet och sina för generösa betygssättning. Det är inget jag har ”hittat” eller ”kommit på”
Alla siffror finns att läsa för var och en.

Barbara Bergström menar att IES visst har ett svårt elevunderlag och hon tog IES i Krokslätt Göteborg som exempel där de har många elever från Angered. Men, om vi jämför IES i Krokslätt med högstadieskolor i Angered ser vi följande.

IES i Krokslätt har 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det är 70 procent av eleverna som har utländsk bakgrund. De har 52 procent flickor.

Om vi kollar på några skolor i Angered ser vi följande:

Nytorpsskolan
25 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning
90 procent elever med utländsk bakgrund
47 procent flickor

Gårdstensskolan
34 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning
90 procent elever med utländsk bakgrund
47 procent flickor

Lövgärdesskolan
32 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning
92 procent elever med utländsk bakgrund
53 procent flickor

Hjällboskolan (numera Lärjeskolan)
32 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning
94 procent elever med utländsk bakgrund
53 procent flickor

Även om IES i Krokslätt har en hög andel elever med utländsk bakgrund kommer de från akademiska hem, och har därmed bättre förutsättningar att klara skolan om man jämför med skolorna i Angered.

Det är bland annat av den här anledningen som vi måste göra politik av Björn Åstrands förslag.
Av utredningens förslag anser jag att följande två är de viktigaste förslagen:

  • Differentiera skolpengen.
    Kommunerna har utbudsansvar vilket är kostnadsdrivande. De måste stå med halvtomma skolor och skolklasser eftersom alla elever har rätt till en skolplacering rimligt nära hemmet. Varje tom skolplats driver upp genomsnittskostnaden per elev och därmed skolpengen och ersättningen till friskolor.
    En differentierad skolpeng kommer bli en nödvändig broms i expansionen av bolagsskolor.
  • Gör skolvalet gemensamt. Alla ska rimligtvis önska skolplacering för sina barn vid samma tidpunkt och utifrån samma principer. Det är modernt. mer likvärdigt och mer rättssäkert.

En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.

Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

På återseende

/ Linnea

2 reaktioner till “Vilka elever går på IES skolor?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s