Vilka elever går på Nordic International School?

I tidigare inlägg har jag skrivit om vilka elever som går på Kunskapsskolan och på Internationella Engelska Skolan.
Nu har vi kommit till Nordic International School.

NIS är en del av Watmakoncernen och de har fem grundskolor som precis som IES har en del av undervisningen på engelska. Det är Anders Hultin som äger koncernen och han var precis som Peje Emilsson en av hjärnorna bakom friskolereformen. Anders Hultin har bland annat jobbat som politiskt sakkunnig hos Moderaterna hos Beatrice Ask när hon var minister. Hultin var med och startade Friskolornas Riksförbund och han startade Kunskapsskolan tillsammans med Peje. Det var Hultin som var VD för JB Education som han satte i konkurs några månader efter att han tillträdde.
NIS består bara av fem grundskolor för tillfället men de har fått tillstånd att expandera i flera kommuner.

Jag har kollat på följande data:
– Föräldrarnas utbildningsnivå
– Andel elever med utländsk bakgrund
– Andel flickor
– Antal elever per lärare.

NIS har skolor i Växjö, Kalmar, Karlstad, Norrköping och Trollhättans kommun.
Jag har jämfört NIS siffror med snittet i de kommuner där de etablerat sig.

Här är siffrorna:

Nordic International School har lägre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning i en av sina skolor om man jämför med kommunens snitt. På fyra av skolorna har de högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning om man jämför med kommunernas snitt. Det är viktigt att titta på föräldrarnas utbildningsbakgrund eftersom det är den faktor som främst påverkar skolresultaten.

När det gäller elever med utländsk bakgrund så är inte det en segregerande faktor i skolan eftersom alla elever inte kommer från samma land. Även om NIS har en relativt hög andel elever med utländsk bakgrund så har eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning i högre grad än eleverna i kommunala skolor. På en av skolorna har de lägre andel elever med utländsk bakgrund.

När det kommer till andel flickor har NIS högre andel flickor på fyra av sina skolor än kommunens snitt.
I Kalmar är skillnaden stor där NIS har 58 procent flickor medan snittet i de kommunala skolorna är 50 procent.

Den faktor som påverkar lönsamheten för en AB-skola är antalet elever per lärare. NIS har betydligt fler elever per lärare än om man jämför med kommunerna. Det skapar överskott på varje skolpeng eftersom genomsnittskostnaden per elev sjunker när det är många elever i en klass. Du behöver lika många lärare om du har en klass med 20 eller 25 elever, men du har betydligt högre intäkter om du har 25 elever per klass än om du har 20 elever per klass.

NIS har fler elever per lärare på alla sina skolor om man jämför med kommunerna. Den största skillnaden är i Kalmar där NIS har 20,4 elever per lärare medan snittet i kommunen är 11,3 elever per lärare.

NIS har undantag från kravet om lärare med svensk lärarlegitimation eftersom de bedriver undervisning delvis på engelska. På koncernnivå har de 55 procent behöriga lärare. Det skapar också lönsamhet eftersom en del av deras lärare inte kan arbeta på en kommunal skola eftersom de inte har svensk lärarutbildning och därmed kan man hålla ner lönerna.

Jag ser samma mönster på alla skolkoncerner som jag tittar på. De skapar lönsamhet genom att:
– Ha lägre andel lärare som är behöriga i Sverige
– Fler elever per lärare
– Högre andel flickor
– Högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning

Det är bland annat av den här anledningen som vi måste göra politik av Björn Åstrands förslag.
Av utredningens förslag anser jag att följande två är de viktigaste förslagen:

  • Differentiera skolpengen.
    Kommunerna har utbudsansvar vilket är kostnadsdrivande. De måste stå med halvtomma skolor och skolklasser eftersom alla elever har rätt till en skolplacering rimligt nära hemmet. Varje tom skolplats driver upp genomsnittskostnaden per elev och därmed skolpengen och ersättningen till friskolor.
    En differentierad skolpeng kommer bli en nödvändig broms i expansionen av bolagsskolor.
  • Gör skolvalet gemensamt. Alla ska rimligtvis önska skolplacering för sina barn vid samma tidpunkt och utifrån samma principer. Det är modernt. mer likvärdigt och mer rättssäkert.

En negativ spiralkampen om den kommunala skolans resurser
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.

Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

På återseende!

/ Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s