Vilka elever går på Jensen Education?

Jag har i tidigare blogginlägg i den här serien tittat på vilka elever som går på Kunskapsskolan, IES samt
Nordic International School. Nu har turen kommit till skolkoncernen Jensen Education.

Jensen är i relation till Kunskapsskolan och IES en liten skolkoncern inom segmentet grundskoleutbildning. De driver 9 grundskolor. De har även 15 gymnasieskolor och 11 förskolor. De har även vuxenutbildning. Det är Håkan Jensen som äger företaget ensam. Ni kanske kommer ihåg rektorn på Jensen i Göteborg som skröt om hur de bytte ut elevunderlaget. Jag återkommer till det.

Jensen har grundskolor i Göteborg, Botkyrka, Linköping, Stockholm, Malmö, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro.

Här är en sammanställning av Jensens elevunderlag och hur snittet är i respektive kommuns kommunala skolor.
Vi tar det steg för steg.

  1. Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
    På fem av skolorna har Jensen lägre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning än snittet för de kommunala skolorna. Det är inte konstigt eftersom till exempel Stockholm har många kommunala grundskolor. Stockholms kommunala skolor har under 20 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning, och skolor med över 90 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.

    I Göteborg har Jensen 81 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning medan snittet i de kommunala skolorna i Göteborg ligger på 63 procent.

    I Västerås har Jensen 77 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning medan snittet i de kommunala skolorna ligger på 59 procent.

  2. Andel elever med utländsk bakgrund
    Jensen har lägre andel elever med utländsk bakgrund jämfört med snittet i de kommunala skolorna på fem av sina skolor. Elevers etniska bakgrund är inte en segregerande faktor i skolan eftersom alla elever med utländsk bakgrund inte kommer från samma land.
    På deras skola i Linköping har de till exempel 23 procent elever med utländsk bakgrund men 71 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.

    I Göteborg har Jensen 20 procent elever med utländsk bakgrund, men 81 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning.
  3. Andel flickor
    Andel flickor på en skola påverkar skolresultaten eftersom vi vet att flickor generellt sett har bättre skolresultat än vad pojkar har.
    På Jensens skolor har de hög andel flickor. På deras skola i Norrköping är det 60 procent flickor medan snittet i kommunens skolor är 50 procent. I de kommuner där Jensen finns har de högre andel flickor än snittet i kommunerna. Jensen har tre skolor där det mellan 40-50 procent flickor. Bland kommunerna är det bara Norrköping som har 50 procent, alla andra kommuner ligger mellan 46-49 procent.
  4. Andel behöriga lärare
    Jensen har endast en skola där de har högre andel behöriga lärare jämfört med kommunernas snitt.
    På deras skola i Västerås har Jensen 87,5 procent behöriga lärare medan snittet i de kommunala skolorna ligger på 79,2 procent. I Göteborg har Jensen 67,2 procent behöriga lärare medan snittet i de kommunala skolorna ligger på 85,9 procent. På deras skola i Botkyrka är det 49,6 procent behöriga lärare medan snittet i de kommunala skolorna är 81,1 procent.

    Jensen har fem skolor med under 60 procent behöriga lärare. I kommunerna har den kommun med lägst snitt på behöriga lärare 78,7 procent. Jensen har två skolor med över 80 procent behöriga lärare medan sju kommuner har ett snitt över 80 procent.
  5. Antal elever per lärare
    Jensen har generellt ett högre snitt än kommunerna när det kommer till antal lärare per elev.
    På deras skola i Örebro har de 19,9 elever per lärare medan snittet i Örebros skolor är 12,8 elever. Det gör att Jensen har intäkter på 710.000 per lärare bara när det gäller antal elever per lärare.
    På deras skola i Göteborg har de ett snitt på 17,1 elever per lärare medan snittet i kommunala skolor är 12,6 elever per lärare. Det gör att Jensen i Göteborg har en intäkt på 450.000 per lärare bara när det gäller elev/lärare. Lättförtjänta pengar!

Jensen och lönsamheten
Jag ser samma mönster på alla skolkoncerner som jag tittar på. Jensen skapar lönsamhet genom att:
– Ha lägre andel behöriga lärare än de kommunala skolorna
Obehöriga lärare har lägre lön och de anställs inte på tillsvidareanställningar.
– Betydligt fler elever per lärare än snittet i kommunerna
– Högre andel flickor än de kommunala skolorna
– Högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning

Skolkoncernerna gör inte något fel. Det är lagstiftningen som tillåter segregeringen av elevunderlaget. Anledningen till att jag tjatar så mycket om föräldrarnas utbildningsbakgrund är för att det är den faktor som främst påverkar skolresultaten. Föräldrarnas utbildningsnivå står för mer än 50 procent av elevernas meritvärde.

Jensen kan ha så stora klasser som de har eftersom de har en hög andel elever från akademiska hem. På de skolor där de har lägre andel elever med utländsk bakgrund får de ta del av strukturbidrag från kommunerna, och då blir det extra lönsamt för varje extra elev du har i klasserna. Har de dessutom obehöriga lärare får de ett ännu större överskott – på varje elev. Det går inte att misslyckas som skolkoncern i Sverige eftersom du får skolpeng per elev.

Byta ut elevunderlaget
Jensen i Göteborg har bytt ut sitt elevunderlag för att öka lönsamheten. Skolans rektor skröt om det i media, om hur skolan vänt sina resultat genom att locka till sig ett mer lönsamt elevunderlag. Mellan 2015 och 2020 har de gåt från 49 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning till 81 procent. De har gått från 55 procent elever med utländsk bakgrund till 20 procent. 2015 hade de 15,6 elever per lärare, nu har de 17,1. De har gått från 85,6 procent behöriga lärare 2015 till 67,2 procent behöriga lärare 2020.
Det skapar en enorm lönsamhet. Bara när det gäller antal elever per lärare har de en ökad intäkt på 150.000 per lärare.

2015 hade de följande siffror på Jensen
Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: 49 procent
Andel elever med utländsk bakgrund: 55 procent
Andel flickor: 54 procent
Andel behöriga lärare: 85,6 procent
Antal elever/lärare: 15,6

2020 har de följande siffror
Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: 81 procent
Andel elever med utländsk bakgrund: 20 procent
Andel flickor: 54 procent
Andel behöriga lärare: 67,2 procent
Antal elever/lärare: 17,1

Det är bland annat av den här anledningen som vi måste göra politik av Björn Åstrands förslag.
Av utredningens förslag anser jag att följande två är de viktigaste förslagen:

  • Differentiera skolpengen.
    Kommunerna har utbudsansvar vilket är kostnadsdrivande. De måste stå med halvtomma skolor och skolklasser eftersom alla elever har rätt till en skolplacering rimligt nära hemmet. Varje tom skolplats driver upp genomsnittskostnaden per elev och därmed skolpengen och ersättningen till friskolor.
    En differentierad skolpeng kommer bli en nödvändig broms i expansionen av bolagsskolor.
  • Gör skolvalet gemensamt. Alla ska rimligtvis önska skolplacering för sina barn vid samma tidpunkt och utifrån samma principer. Det är modernt. mer likvärdigt och mer rättssäkert.

En negativ spiralkampen om den kommunala skolans resurser
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.

Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

På återseende

/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s