Det lönsamma elevantalet

Intäkter - Innehållsförteckning

Jag har skrivit i ett flertal blogginlägg om hur skolkoncernerna skapar lönsamhet. Ett av de mest effektiva sätten att öka intäkterna är att ha många elever i varje klass. Om du har några elever fler per klass, jämfört med vad kommunerna uppstår ett överskott för skolkoncernen.

Vi ska titta på några exempel. Men först några viktiga utgångspunkter innan jag börjar.
– Jag pratar om intäkter eller minskade kostnader i mina exempel, inte om överskott.
– Detta är exempel med utgångspunkt att skolpengen är 100.000 kronor per elev och år.
Detta för att det ska bli enklare att räkna.
– När det gäller den minskade lönekostnaden utgår jag från den siffra som tidningen Skolvärlden redovisade, jag har räknat på ett snitt på 3.000 kronor lägre lön för lärare i friskolor. Det kan så klart skilja mer eller mindre beroende på var skolan ligger.

Jag har kollat på Jensen Education, IES, Kunskapsskolan och Nordic International School.
Jensens, IES och Kunskapsskolans skolor som nämns som exempel har årskurs 7-9.
Nordic International School i Kalmar är under uppbyggnad och deras första årskurs 9 går ut 2023.

En del av de intäkter som eleverna genererar är strukturersättning och alla kostnader är inte fasta. Mina exempel syftar till att ge en överblick och visa på hur skolkoncerner skapar lönsamhet. Det gör de genom att till exempel betala lägre löner till lärarna, ha lägre andel utbildade lärare och fler elever per lärare. Eftersom varje elev genererar skolpeng blir många elever per klass lönsamt, och en del kan användas som överskott. Det är med överskottet de finansierar sin expansion.

Vi börjar med minskade lönekostnader.

Jensen Education
Jensen har enligt Skolverkets senaste statistik 120,5 stycken lärare på sina skolor.
Det skulle, om lönerna är 3.000 kronor lägre per månad hos Jensen, jämfört med kommunens skolor generera en lägre lönekostnad per månad på 361.500 kronor eller 4 338 000 kronor per år.

Internationella Engelska Skolan
Internationella Engelska Skolan har enligt Skolverkets senaste statistik 1810,2 stycken lärare på sina skolor. Om de har i snitt 3.000 lägre lön per månad genererar det en lägre lönekostnad för IES på 5 218 500 kronor per månad eller 62 622 000 kronor per år.

Kunskapsskolan
Kunskapsskolan har enligt Skolverkets senaste statistik 741,1 stycken lärare på sina skolor. Om de har en lön som är 3.000 kronor lägre än snittet i kommunen genererar det en lägre lönekostnad för Kunskapsskolan på 2 217 300 per månad eller 26 607 600 kronor lägre lönekostnad per år.

Nordic International School
Nordic International School har enligt Skolverkets senaste statistik 94,1 stycken lärare.
Om de har en snittlön som är 3.000 kronor lägre än snittet i de kommunala skolorna genererar det en lägre lönekostnad på 282 300 kronor per månad eller 3 387 600 kronor lägre lönekostnad per år.

Att hålla nere lönekostnaden genom att anställa lärare med lägre lön, fler unga lärare och fler obehöriga lärare är ett sätt att hålla nere kostnaderna. IES har ett snitt på 36,9 procent lärare med svensk lärarlegitimation. De säger själva att de har hög andel lärare med utländsk lärarexamen men det går inte att kontrollera eftersom friskolorna inte omfattas av offentlighetsprincipen.

Jensen Education har ett snitt på 61,8 procent behöriga lärare.
Nordic International School har ett snitt på 55,5 procent behöriga lärare. De hävdar också att de har lärare med utländsk lärarexamen, men eftersom friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen går det inte att kontrollera att det stämmer. Det kan stämma, men det kan lika väl inte stämma.
Kunskapsskolan har ett snitt på 76,8 procent behöriga lärare. Snittet i kommunerna ligger på 72,2 procent behöriga lärare. Snittet bland friskolor ligger på 63,5 procent behöriga lärare. Kunskapsskolan sticker ut med hög andel behöriga lärare. Samtidigt har de en väldigt stor skillnad inom koncernen. Deras skola i Jönköping har till exempel 48,4 procent behöriga lärare medan deras skola i Örebro har 91,7 procent behöriga lärare.

Nu går vi vidare till vad fler elever per lärare genererar för intäkter.
Vi börjar med Jensen Education.

På Jensens skola i Örebro går det 19,9 elever per lärare. Snittet i Örebro kommun är i snitt 12,8 elever per lärare.
Det innebär att Jensen har 7,1 fler elever per lärare än vad lärarna i de kommunala skolorna har. Enligt skolförordningens kapitel 14 ska friskolor ersättas med kommunens genomsnittliga kostnad per elev.
Om skolpengen är 100.000 kronor per elev och är innebär det att Jensen i Örebro har en intäkt för varje extra elev de har per klass. De behöver inte en till lärare för att en klass blir full. De har kostnader för skolmat, läromedel och elevhälsovård. Det är rörliga kostnader som utgör cirka 10 procent av en skolas totala kostnader.

Jensen i Örebro har 7,1 fler elever per lärare. Om skolpengen är 100.000 per elev innebär det en intäkt på 710.000 per lärare på skolan jämfört med kommunens skolor som har 12,8 elever per klass. På Jensen i Örebro arbetar 12,4 lärare. Det betyder att 12,4 lärare genererar en intäkt på 710.000 kronor var till koncernen. Det blir totalt 8 804 000 kronor på ett år.
Det betyder inte att det uppstår ett överskott på drygt 8,8 miljoner. Om en skolklass är 18 elever och de har en lärare på hundra procent, behöver de inte en lärare till om det kommer sju elever till. Om en skola har fulla klasser innebär det en lägre undervisningskostnad per elev eftersom fler skolpengar betalar hyra och lönekostnad som utgör cirka 90 procent av en skolas kostnader.

Det är lönsamt för skolkoncernerna att fler elever per lärare än vad kommunen har eftersom det genererar skolpeng per elev.

Nu går vi vidare till Internationella Engelska Skolan
På IES i Eskilstuna är snittet 18,9 elever per lärare. I kommunens skolor är snittet 13,3 elever per lärare. Det arbetar 64,8 lärare på IES i Eskilstuna.
Om vi säger att skolpengen är 100.000 kronor per år innebär det att:
IES har i snitt har 5,6 fler elever per lärare i jämförelse med kommunens snitt.
IES 64,8 lärare genererar alltså 560.000 kronor var i intäkter eftersom de har i snitt 5,6 fler elever var än vad kommunens skolor har. Om vi tar 560.000 kronor i intäkt för extra elever per klass X 64,8 lärare så blir det en intäkt på 36 288 000 för IES i Eskilstuna.
Allt går inte till överskott eftersom de har kostnader för sina extra elever, men desto fler elever du har per lärare, desto mer intäkter får du som går att omvandlas till överskott.

IES i Enskede har ett snitt på 16,2 elever per lärare medan snittet i Stockholms kommunala skolor är 13 elever per lärare. Det arbetar 56,3 stycken lärare på IES i Enskede.
De genererar tillsammans en intäkt för de extra eleverna per lärare på 18 016 000 kronor per år.

Det är lönsamt för skolkoncernerna att fler elever per lärare än vad kommunen har eftersom det genererar skolpeng per elev.

Nu kollar vi på Kunskapsskolan.
På Kunskapsskolan i Norrköping är snittet 18 elever per lärare. Snittet i Norrköpings kommunala skolor är 10,5 elever per lärare. Om skolpengen är 100.000 kronor per år innebär det att varje lärare på Kunskapsskolan i Norrköping genererar en intäkt på 100.000 kronor extra per elev i klasserna som överstiger kommunens snitt.
På Kunskapsskolan i Norrköping arbetar 27,1 lärare. De har i snitt 7,5 fler elever per lärare och om skolpengen är 100.000 kronor per år genererar det en intäkt på 750.000 kronor per lärare i Kunskapsskolan i Norrköping. Per år blir det 20 325 000 kronor per år på skolans 27,1 lärare.
Allt blir inte överskott eftersom de har kostnader för eleverna.

Faktum kvarstår att det är lönsamt för skolkoncernerna att fler elever per lärare än vad kommunen har eftersom det genererar skolpeng per elev.

Avslutningsvis ska vi kolla på Nordic International School
På Nordic Internationals School enhet i Kalmar har de ett snitt på 20,4 elever per lärare.
Kommunens snitt är 11,3 elever per lärare. Det betyder att NIS skola i Kalmar snittar på 9,1 fler elever per lärare. Om skolpengen är 100.000 kronor per elev betyder att varje lärare på NIS i Kalmar genererar en intäkt på 910.000 kronor var till koncernen. Det jobbar 7,1 lärare på NIS skola i Kalmar så det blir 7,1 X 910.000 = 6 461 000 kronor i intäkt för de extra eleverna per lärare som de har på skolan. Allt blir inte överskott eftersom de har kostnader för eleverna men faktum kvarstår att, det är lönsamt för skolkoncernerna att fler elever per lärare än vad kommunen har eftersom det genererar skolpeng per elev.

Vi summerar
När jag summerar alla enheter inom Jensens grundskolor genererar de extra eleverna per lärare totalt 47 255 000 kronor i intäkt per år.

När jag summerar alla enheter på IES grundskolor generar de extra eleverna per lärare totalt 392 526 250 kronor i intäkt per år.

När jag summerar Kunskapsskolans alla grundskolor genererar de extra eleverna per lärare totalt 274 596 000 kronor per år i intäkt.

När jag summerar alla grundskolor inom Nordic International School genererar de extra eleverna per lärare totalt 40 011 000 kronor i intäkt per år.

Avslutningsvis
Jag vill med dessa exempel visa på en aspekt av systemfelet med skolpengen. Några kanske undrar varför inte kommunala skolor har fler elever per lärare. Detta är snitt, det betyder inte att i alla kommunala skolor är det 10 elever per klass. Det betyder att om man drar ett snitt över kommunen och antalet lärare blir resultatet detta. Några lärare kan ha 26 elever i klassen och andra 17 elever. Eftersom kommuner har utbudsansvar, alltså ansvar att tillhandahålla skolplats till alla elever i kommunen får det konsekvensen att vissa skolor har fulla klasser medan andra skolor, i områden med färre invånare har halvfulla klasser. Det är främst skyldigheten att ha skolor i alla geografiska delar av kommunen som driver upp kommunens genomsnittliga kostnad per elev. Det beror på att alla invånare i en kommun inte bor på samma geografiska plats. Det ansvaret har inte friskolor. De kan välja var de ska ha sin skola och hur många elever som ska gå där. Eftersom friskolor tillåts ha kö kan de i högre utsträckning än kommunala skolor ha fulla klasser. Om en elev slutar kan de ringa upp nästa elev i kö och ta in den eleven. På så vis skapar de stabilitet i sin organisation. Det kan inte kommuner göra, de måste ha skolor spritt över hela kommunen och de måste ta emot alla elever.

I det här inlägget har jag försökt med exempel från några koncerndrivna skolor visat hur mycket extra intäkter några extra elever per klass ger. Det är lönsamt att ha fulla klasser eftersom du inte behöver en till lärare om du har fem extra elever i klassen. De blir så att säga en ren intäkt, där en del av den intäkten blir överskott.

Det är bland annat av den här anledningen som vi måste göra politik av Björn Åstrands förslag.
Av utredningens förslag anser jag att följande två är de viktigaste förslagen:

  • Differentiera skolpengen.
    Kommunerna har utbudsansvar vilket är kostnadsdrivande. De måste stå med halvtomma skolor och skolklasser eftersom alla elever har rätt till en skolplacering rimligt nära hemmet. Varje tom skolplats driver upp genomsnittskostnaden per elev och därmed skolpengen och ersättningen till friskolor.
    En differentierad skolpeng kommer bli en nödvändig broms i expansionen av bolagsskolor.
  • Gör skolvalet gemensamt. Alla ska rimligtvis önska skolplacering för sina barn vid samma tidpunkt och utifrån samma principer. Det är modernt. mer likvärdigt och mer rättssäkert.

En negativ spiralkampen om den kommunala skolans resurser
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.

Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

På återseende

/Linnea


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s