Vanliga myter om friskolor

Skoldebatten är bitvis hård. Det sprids myter och rena lögner om friskolor. I det här inlägget ska jag gå igenom de vanligaste myterna om friskolor som florerar i debatten.

Vi börjar med den om mobbade barn.

Friskolor räddar mobbade barn”
Den här myten är seglivad och den upprepas igen och igen. Den bygger på tankegodset om ”den dåliga kommunala skolan”
Friskolor har med gällande lagstiftning rätt att ha kö som urvalskriterium. Det betyder att föräldrar ställa sina barn i kö i god tid före skolstart för att öka chanserna att få en plats på den skola man vill att sina barn ska gå på.
Internationella Engelska Skolan har till exempel över 200.000 barn i kö enligt deras egna redovisning. Om man vill ha en plats åt sitt barn på IES måste man ställa det i kö när barnet är ett år gammalt. Jag skulle vilja påstå att ingen förälder vet när barnet är ett år gammalt om det kommer bli mobbat sju år senare. IES har flera skolor med årskurs 4-9, det innebär att föräldrar måste veta om barnet ska bli mobbat nio år i förväg. Det fattar alla att det inte fungerar så.

När jag frågade våra fem största skolkoncerner om de har en särskild kö svarade alla, däribland IES nej.

Om en elev är mobbad så tar skolan hand om det, alla skolor har en likabehandlingsplan och ett arbete kring trygghet och studiero. Om en förälder vill byta skola utanför skolbytesperioderna går det alltid att göra av särskilda skäl.

Nu går vi vidare till elevunderlaget.

”Friskolor har många elever med utländsk bakgrund”
Det stämmer och om man ser till riket har friskolor 27 procent elever med utländsk bakgrund medan kommunala skolor i snitt har 26 procent elever med utländsk bakgrund.
Etnisk bakgrund är dock inte den faktor som driver skolsegregationen eftersom alla elever inte kommer från samma land. Den faktor som främst påverkar skolsegregationen är föräldrarnas utbildningsnivå.

Bland elever med utländsk härkomst är det bland elever i Nordamerika 26 procent som går i friskola. Bland elever från Indien är det 42 procent av eleverna som går i friskola. Bland eleverna från Storbritannien är det 27 procent som går i friskola. Det är till exempel bara två procent av eleverna från Afghanistan som går i friskola och sex procent från Syrien.

På lokal nivå kan skillnaden vara ännu större. Det som är genomgående på alla skolor jag kollat är att skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund också har hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Migration och etnicitet är inte längre en faktor som driver på skolsegregationen.
Jag har skrivit några inlägg om skolkoncernernas elevunderlag. Du kan läsa dem här:

Elevunderlaget på Internationella Engelska Skolan
Elevunderlaget på Jensen
Elevunderlaget på Kunskapsskolan
Elevunderlaget på Nordic International School

”Friskolor har inte alls ett lönsamt elevunderlag

Vi ska kolla lite på hur det egentligen är med den saken.

Ett sätt att skapa lönsamhet för skolkoncerner är att ha fler elever per lärare eftersom det sänker den genomsnittliga genomsnittskostnaden per elev. Jag skrev om det i det här inlägget.
De flesta skolkoncerner har betydligt fler elever per lärare än vad snittet är för kommunen vilket gör att det skapas överskott på varje elev. Om en kommun har ett snitt på 12 elever per lärare och friskolan har ett snitt på 20 elever per lärare gör de överskott på åtta elever per lärare.

Vi tar ett räkneexempel.
Om skolpengen är 100.000 kronor per elev och år innebär det att friskolorna får 100.000 kronor per elev som börjar på skolan. En skolas kostnader är till 90 procent fasta vilket gör att skolan inte får extra fasta kostnader som elevantalet ökar. De fasta kostnaderna är till exempel hyra och löner. Därför blir varje extra elev en välkommen extra intäkt som inte behöver användas till fasta kostnader.

Skolpeng 100.000 per elev.
En skola har i snitt åtta fler elever per lärare.
Det innebär att skolan får en extra intäkt på 800.000 per lärare per år.
Om det jobbar 22 lärare på skolan blir det 800.000*22 = 17 600 000 kronor.

En del av den extra intäkten går till elevvård, mat, bänk/stol och läromedel. En stor del går till överskott som kan användas för att expandera och starta fler skolor.

Ett lönsamt elevunderlag är ett elevunderlag som:

  • Består av elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning.
    I riket har kommunala huvudmän i snitt 59 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Friskolesektorn har i snitt 71 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
  • Består av en hög andel flickor*
    I riket har kommunala skolor i snitt 48 procent flickor medan friskolorna har 50 procent flickor. I vissa kommuner har kommunen 45-48 procent flickor medan friskolorna snittar på 60 procent.
  • Elever med utländsk härkomst som har föräldrar med eftergymnasial utbildning
  • Många elever per lärare

”Det är inte en kostnad för kommunen när friskolor etablerar sig”
Det här är en vanligaste myten och samtidigt den enklaste att bemöta eftersom det finns beskrivet i nämndhandlingar hur det ligger till med den saken. Det är inte en åsikt, det är fakta.

Jag har skrivit lite om skolpengen, bland annat i Dagens Arena och i SvD.

Vi tar den korta versionen.
1. Kommuner har utbudsansvar, alltså huvudmannaansvar. Det är ett uppdrag staten har gett kommunerna för att säkerställa att alla elever ges förutsättningar att fullfölja den obligatoriska skolplikten i grundskolan.
Utbudsansvar innebär främst två saker, att tillhandahålla skolplatser åt alla elever och erbjuda skolplacering i alla geografiska delar av kommunen.
Att ”hålla platser” är lika dyrt oavsett vem som ska hålla dem. Det som främst skapar ökade kostnader för kommuner är kravet att erbjuda skolplacering i alla geografiska delar av kommunen. Detta eftersom alla invånare i en kommun inte bor på samma geografiska plats.
Varje tom skolplats i kommunens skolor, som uppstår eftersom alla invånare inte bor på samma geografiska plats ökar den genomsnittliga kostnaden per elev för kommunen och då har skolpengen ökat och därmed ersättningen till friskolorna. Samtidigt som kommunerna är underfinansierade eftersom de inte får ersättning för utbudsansvaret är friskolesektorn överfinansierad eftersom de får ersättning för huvudmannaansvaret – ett ansvar de enligt gällande lagstiftning inte har.

2. Elever i friskolor ska ersättas per elev baserat på den genomsnittliga kostnaden kommunen har för sin egen verksamhet. Den genomsnittliga skolpeng som kommunerna ersätter sin egen verksamhet med har friskolorna rätt till. Om en kommun har underskott i sin utbildningsverksamhet har man gjort av med mer pengar än vad man hade till sitt förfogande vid årets början och då har skolpengen ökat. Då ska friskolorna ersättas med den genomsnittliga ökade skolpengen per elev. Likabehandlingsprincipen innebär att allt som kommunen satsar på i sin egen verksamhet också ska tillfalla friskolorna.

Det är detta som skett i bland annat:
Solna – 2,6 miljoner i ökade kostnader på grund av att fler elev börjar i friskolor
Sundsvall – 108,5 miljoner i extra ersättning till friskolor på grund av underskott i sin egen verksamhet de senaste tre åren.
Falkenberg – 600.000 kronor i extra ersättning till friskolor.
Skövde – 2,5 miljoner i extra ersättning till friskolor.

Den kommunala Väsbyskolan fick 5,8 miljoner i underskott som en direkt konsekvens av att IES öppnade en skola i kommunen.
Listan kan göras lång. Jag har flera hundra exempel i min dator som visar hur kommunernas ekonomi fullständigt dräneras på grund av friskolornas etableringar. I många kommuner får kommunerna överskott på skolplatser när skolkoncerner etablerar sig.
Härryda – 800 skolplatser för mycket när IES öppnar
Sigtuna – 500 skolplatser för mycket när IES öppnar.
I kommuner som Solna och Sundsvall har kommunala skolor lagts ned som en direkt konsekvens av friskolors etableringar.

Staten har gett kommunerna i uppdrag att tillhandahålla skolplatser till alla invånare i kommunen men staten skickar med gällande lagstiftning med 0 kronor i ersättning för det ansvaret. Det är orimligt.
Därför måste skolpengen differentieras i enlighet med Björn Åstrands förslag för att kommunerna ska få ersättning för sina huvudmannaansvars-kostnader.

Vi finansierar skolan utifrån ett felaktigt antagande, nämligen per elev. En skolas kostnader ligger per skolklass och då bör vi rimligtvis också ersätta med peng per skolklass och inte per elev. Det finns inget i lagstiftningen som tvingar kommunerna att ersätta sina egna skolor med skolpeng baserat på skolklass. Det är bara friskolorna som ska ersättas med kommunens genomsnittliga kostnad per elev i sin egen verksamhet.

Eftersom vi ersätter med skolpeng per elev skapar varje elev som lämnar den kommunala skolan underskott med 90 procent. Friskolan får eleven och skolpengen medan kommunen står kvar med kostnaden.
Almega har en kampanj nu utifrån en rapport de tog fram där de vill få oss att tro att friskolor skulle lägga ner om skolpengen differentieras. Det är givetvis trams.
Ingen skola kommer lägga ner för att kommunen får ersättning för sina tomma skolplatser.
Johan Enfeldt har skrivit ett bra blogginlägg om rapporten från Almega. Läs inlägget här.

Föräldrar gillar det fria skolvalet”
Om jag går in på Willys och väljer en Fanta i läskkylen, och sedan får jag en enkät med frågan om jag tycker om att få välja läsk på Willys kommer jag svara ja på den frågan.

För det första så finns det inget fritt skolval. Ingen förälder eller elev väljer skola åt sina barn. Det föräldrar gör är att önska skolplacering för sina barn. Alla skolor har maxkapacitet och alla kan inte få den skola de helst önskar. Då måste urvalet ske på något sätt eftersom det bara får plats ett visst antal elever på varje skola. Med gällande lagstiftning får friskolor ha kö som urvalskriterium. Det minskar valfriheten eftersom det utestänger stora föräldragrupper.
Kö skapar ofrihet och det skapar segregation.
IFAU och andra som studerat ”det fria skolvalet” (som inte är ett fritt skolval) har sett att det främst är föräldrar med lång utbildning som använder skolvalet och skolpendlar. Kö skapar segregation eftersom platserna redan är tagna när det är dags att börja skolan. Det är förlegat, omodernt och orättvist.
Jag skrev lite mer om detta i den här artikeln.

Den främsta legitimeringsprincipen för nuvarande styrning av skolan är tankegodset om ”de dåliga skolorna”
Kommunala skolor är inte dåliga men de har på grund av den orättvisa skolpengen och det ofria skolvalet fått sämre förutsättningar än vad till exempel enskilda huvudmän/friskolor har.

Det enda vettiga är att göra skolvalet gemensamt som Björn Åstrand har lagt fram förslag om. Det enda rimliga är att önska skolplacering när det är dags att börja skolan och inte på barnets ett-årsdag.

Jag skrev lite här om de kommunala skolorna och även här.

Avslutningsvis
Det florerar en hel del myter om friskolor i debatten. I det här inlägget har jag skrivit om några av de vanligaste.

Sprid gärna detta blogginlägg i din bekantskapskrets. Det finns givetvis en anledning till att friskolorna vill framhäva sig själva som att de är besjälade av att göra bra utbildning. Det finns enorma ekonomiska intressen i skolkoncernerna och hos lobbyisterna.
Almega, Friskolornas Riksförbund, Valfrihetens Vänner, Kreab mfl har som enda uppgift att försvara skolkoncernernas ekonomiska intressen. Gå inte på deras myter om friskolor!

En negativ spiralkampen om den kommunala skolans resurser
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.

Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

På återseende

/Linnea


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s