”Problemet är att kommunala skolor är dåliga”

Argumentet att kommunala skolor är kassa ploppar upp i skoldebatten med jämna mellanrum. ”Problemet är inte friskolorna, problemet är att kommunala skolor är dåliga på att följa upp resultaten” är ett annat vanligt förekommande argument. Vad menar de som uttrycker sig på detta sätt? Om det handlar det här blogginlägget.

Jag ska göra ett försök att problematisera detta med bra och dåliga skolor. Detta är något som skaver i mig. Jag anser det vara oerhört problematiskt att prata om bra och dåliga skolor. Vi behöver prata om hur vi styr skolan och skolors olika förutsättningar. Jag ska försöka plocka isär argumenten.

Kommunala skolor är dåliga skolor
Är det verkligen så?
Vad definierar en bra, respektive en dålig skola?
Är det en skolas resultat som definierar om en skola är en bra skola eller en dålig skola?

Jag har under lång tid hävdat att förutsättningarna är centrala när vi pratar om hur skolor lyckas med sitt uppdrag. De principer vi styr skolan utifrån är helt avgörande när vi pratar om ”bra” och ”dåliga” skolor.
Det senaste 1,5 åren har jag granskat mängder med betygsresultat, på kommunala och fristående skolor. Jag har tittat på relationen mellan NP och betyg och jag har tittat på betyg per ämne i kombination med elevunderlaget på respektive skola. I mina granskningar har jag sett ett tydligt mönster.

Det är vanligare på fristående skolor (i jämförelse med kommunala skolor) att en skola med höga betyg har låg andel behöriga lärare. På en del fristående skolor som jag tittat på har i princip alla elever höga betyg i bild, musik, hemkunskap och slöjd. De har stor differens mellan betyg på NP och slutbetyg. De har låga betyg i till exempel matematik och svenska men ingen elev får F. Pojkarna har låga betyg men ingen får F medan flickorna har högre betyg och fler F. Det är ett mönster, det sker inte på en enskild skola utan på många skolor. I somras tittade jag på 81 koncerndrivna friskolor och mönstret är tydligt. Du kan läsa inlägget här.
Min slutsats är att betyg inte är ett tillförlitligt mått på om en skola är en ”bra” skola eller inte.

Elevunderlaget då? Säger det något om en skola är ”bra” eller inte?
Nej. Det gör det givetvis inte.

Jag tror att kombinationen av elevunderlag och betyg säger något om huruvida en skola har förutsättningarna att lyckas eller inte. Jag tänker att en skola med låga resultat kan vara en jättebra skola men ändå inte lyckas på grund av att elevunderlaget är svårt.
”Du har en mycket tveksam människosyn Linnea” hörde jag på twitter för ett tag sedan när jag skrev att det som främst påverkar en skolas resultat är vilka som sitter i klassrummet, inte vad läraren gör i klassrummet. Jag förstår att det argumentet kommer, när det inte finns något annat att ta till. Det finns mig veterligen ingen forskning eller statistik som motsäger det påståendet.
En skola med hög andel elever med utländsk bakgrund, en hög andel nyanlända och låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning kommer få det svårare att få alla elever att lämna grundskolan med fullständiga betyg. Det är så det är, oavsett vad vi tycker om det. Det handlar inte om människosyn, det handlar om att vara ärlig med förutsättningarna. Om vi vägrar inse det, och lägger skulden på lärarna och rektorerna har vi snart inga lärare och rektorer som vill arbeta på skolor med svårt elevunderlag. För mig har det varit viktigt att förstå detta, annars hade jag inte orkat arbeta kvar.

Ett annat vanligt argument är att kommunala skolor är dåliga, därför börjar elever på friskolor. Konkurrens är bra, konkurrens kommer göra kommunala skolor bättre. Även det argumentet är ihåligt. Det finns inget belägg för att friskolor skulle vara bättre skolor. De har ett lättare elevunderlag, och då blir givetvis resultaten bättre. Jag är norrlänning och vi har ett uttryck som passar bra här ”det är ingen konst att skita när arslet är fullt”
Det är inte svårt att undervisa och säkerställa att eleverna lär sig det de ska när de har språket, de har högutbildade föräldrar och de är studiemotiverade. Sen vet vi att det förekommer omfattande betygsinflation på friskolor vilket gör att elevernas betyg inte motsvarar de faktiska kunskaperna. Det kräver kunskap om systemet för att förstå det. Det i kombination med friskolornas riktade marknadsföring gör att de lockar till sig lätta elever. De elever som behöver mycket stöd går i hög grad kvar i de kommunala skolorna. Konkurrens är bra om man ska hoppa höjd, men inte när det kommer till utbildning.

”Kommunala skolor är för dåliga på systematiskt kvalitetsarbete”
Detta är ett vanligt förekommande argument. Om kommunala skolor bara blev bättre på systematiskt kvalitetsarbete kommer problemet att lösas.
Förespråkare för marknadsstyrningen brukar säga att kommunala skolor borde lära sig av de framgångsrika friskolorna.
Är det verkligen så enkelt? Jag tror att om problemet hade varit brister i systematiskt kvalitetsarbete hade vi löst skolans problem på ett par månader. Det är samma sak med detta argument, det är lätt att ta till när det inte finns några belägg för att det stämmer. Anledningen till att dessa argument förs fram är att de vill flytta fokus på systemfelen. Det är mer bekvämt att hävda det systematiska kvalitetsarbetets förträfflighet. Vi som kämpar för en likvärdig skola måste fortsätta vara obekväma och skjuta argument som dessa i sank, varje gång de förs fram. Jag blir trött av den här retoriken, trött för att det är tydligt att det bara används som en avledningsmanöver. Det hade varit en mycket mer spännande debatt om vi faktiskt diskuterade rätt saker. Jag hade gärna haft en debatt där friskolelobbyn erkände problemet med betygsinflation, att friskolor har ett lättare elevunderlag och att systemet ökar segregationen – men att de förklarade varför det är bra att det är så. Det är mer intressant att diskutera med en motpart som vill ha ökad segregation, än en som förnekar att så sker samtidigt som båda vet att det förhåller sig på det sättet.

Vi måste förstå att systematiskt kvalitetsarbete inte kommer lösa skolans problem. När jag säger det menar jag att:
– systematiskt kvalitetsarbete kommer inte skapa en jämn fördelning av nyanlända mellan fristående och kommunala skolor.
– systematiskt kvalitetsarbete kommer inte skapa ett allsidigt elevunderlag i våra skolor.
– systematiskt kvalitetsarbete kommer inte skapa en högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning i skolor med svårt elevunderlag.

Systematiskt kvalitetsarbete kan, om det görs på ett klokt sätt skapa förutsättningar för förbättrade resultat på enskilda skolor, men det kan aldrig lösa skolans strukturella problem. Därför är det problematiskt att påstå att skolors problem kommer lösas med kvalitetsarbete. En skola med svårt elevunderlag behöver inte projekt och kvalitetsarbete, de behöver ett allsidigt elevunderlag. Därmed inte sagt att man inte ska göra något för att förbättra resultaten, det gör alla rektorer och lärare men det måste ske utifrån verksamhetens behov.

Enligt mig är ett klokt systematiskt kvalitetsarbete följande.
– hög grad av autonomi hos lärare.
– möten vid behov.
– mycket planeringstid för lärarna.
– ett schema med luft.
– alla insatser ska ske utifrån de behov lärarna identifierar.

Jag ser ofta exempel på en märklig syn på lärare, nämligen att de inte skulle samarbeta om det inte är organiserat från rektor. Min erfarenhet är precis tvärtom, lärarna samarbetar bäst när de bestämmer, var, när, hur och om vad.

”Dåliga skolor ska kunna stängas, även kommunala”
Igår (200911) blev jag sådär utmattande trött igen. Anna Ekström står på en presskonferens och är glad för ett förslag att skolinspektionen ska ges möjlighet att stänga även kommunala skolor. Det ska bli lättare för dem och gamla synder ska tas i beaktande.
Jag blev trött eftersom detta är populistisk ”lappa och laga” politik. Problemet är inte att islamister driver skola och att vissa förortsskolor har dåliga resultat. Problemet är att vi har sålt ut skolan till marknaden, att i en kommun kan skillnaden mellan den skola med lägst respektive högst betygsresultat vara 70 %. Problemet är att vi sorterar elever i tillvals och frånvalsskolor.
Lösningen är inte att ge skolinspektionen ökade befogenheter. Lösningen är att avskaffa skolmarknaden och återskapa vår viktigaste samhällsinstitution skola. Det är ett problem att vi har en socialdemokratisk utbildningsminister som driver centerpartistisk och liberal skolpolitik. Den här mandatperioden är fyra förlorade åt där utvecklingen gått spikrakt åt fel håll. Skolan slits isär medan ansvariga politiker tävlar om vem som kan leverera flest plåster.

Detta utspel är inte bara skolfientligt, det cementerar marknadsstyrningen ytterligare vilket får konsekvensen att socialdemokraterna förvårar möjligheten att ändra systemet. Vi har en utbildningsminister som gräver en ännu djupare skolgrav.

Dåliga skolor ska alltså kunna stängas, även kommunala. Kommunen har utbudsansvar vilket gör att detta förslag blir en spännande ekvation att lösa. Skollagen behöver alltså skrivas om, och formuleringen att kommunen ska erbjuda skolplacering åt alla invånare i alla delar av kommunen tas bort. Det gör att kommuner kan hänvisa elever till friskolor och därmed lösa sina egna kapacitetsproblem. De enda som kommer drabbas av detta är skolor med ett svårt elevunderlag. Den analys jag, och många andra gör, nämligen att en skolas kvalité främst avgörs av vilka som sitter i klassrummet och inte vad man gör i klassrummet blir extra viktig att föra fram nu.

Avslutande ord
Jag har försökt plocka isär några vanligt förekommande argument som ploppar upp i skoldebatten.
Det är lätt att hamna i samma träsk själv och börja prata om bra och dåliga skolor. Jag vill självklart stänga skolor som drivs av islamister och skolor där det sker rekrytering till våldsbejkande extremism och ni som har följt mig ett tag vet att jag hängt ut dessa skolor flitigt och visat på deras brister. Men, förslag som det som kom igår är inget annat än populism. Det grundläggande problemet är att vi har fri etableringsrätt, en skolmarknad och att vi tillåter att skolan slits isär. Skolinspektionen är en produkt av marknadsstyrningen och då är inte lösningen att ge dem mer befogenheter, lösningen är att reformera skolans styrning i grunden.

De senaste 30 åren har New Public Management präglat den offentliga verksamheten och NPM är en viktig förklaringsmodell till varför vi har en ”mäta” kultur i skolan. NPM är en förklaring till varför vi har en skolinspektion och varför ”ökade befogenheter” till skolinspektionen ofta lyfts fram som lösningen på skolans problem.

Jag är i en dipp just nu, det känns som att jag försöker springa i sirap.
Det är mycket som går åt fel håll, koncernerna dammsuger skolmarknaden på nya förskolor och skolor att köpa upp, kommunala skolor får ökade effektiviseringskrav till följd av skolpengens konstruktion. Vi har en princip om likvärdighet i resurstilldelningen mellan fristående och kommunala skolor vilket gör att kommunala skolor måste ersätta friskolor när de har budgetunderskott i den egna verksamheten. Konsekvensen blir att friskolor får ökade resurser trots ett lättare elevunderlag och kommunala skolor får minskade resurser trots ett svårare elevunderlag. Det gör att den kommunala skolan är underfinansierad och fristående skolor är överfinansierade. Det anser jag vara djupt orättvist. Att samtidigt prata om ”dåliga” kommunala skolor när kommunala skolor har avsevärt sämre förutsättningar att bedriva skola är enligt mig…..jag hittar inget bra ord. Det är fel, det är sjukt, det är orättvist och det säger en hel del om synen på skolan som samhällsinstitution. Skolan har blivit en ”slit och släng” produkt som inte är så viktig längre.
Skolan har blivit ett slagträ i den politiska debatten. Samtidigt som detta sker får vi rektorer skäll för att resultaten är för dåliga, miljontals kronor i viten döms ut av skolinspektionen och rektorerna och lärarna arbetar sig sjuka till följd av effektiviseringskraven som ökar som en direkt konsekvens av skolpengens konstruktion.

Då är frågan, vad är en bra skola?

Vi hörs!
/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s