Koncernskolorna och betygssättningen

Jag har haft sex veckors semester i sommar. Det innebär mycket tid att göra roliga saker, som att granska skolkoncerneras betyg i ämnena slöjd, bild, musik och hemkunskap. Jag har gjort det främst för att jag vill lära mig mer om betygssystemet. Betygssättning är myndighetsutövning och dessa skolor finansieras av skattemedel. Det är viktigt att betygssättning sker korrekt eftersom det är det främsta urvalsinstrumentet till högre studier.
Jag har koncentrerat mig på de koncerner som har skolor spridda över landet. Jag har tittat på Internationella Engelska skolan (IES), Vittra, Jensen, Kunskapsskolan och Thoren Framtid AB.
Jag har valt att titta på ämnen som inte har nationella prov och jag har begränsat mig till de praktiskt estetiska ämnena, hem och konsumentkunskap, slöjd, musik och bild.
Jag har tidigare tittat på vissa skolor när jag sett något jag reagerat på men i sommar har jag tittat på samtliga skolor som drivs av någon av ovanstående koncerner. När jag tittat på enskilda skolor har jag vid ett flertal tillfällen sett betygsresultat som jag har reagerat på, därför valde jag att titta på alla skolor för att se om det fanns något mönster eller om det bara handlar om enstaka skolor.

Varje betyg genererar en viss poäng som sammantaget skapar ett betygspoäng i ämnet för skolan. Om en elev har A i alla ämnen innebär det att eleven genererar 20 betygspoäng i det aktuella ämnet.
Nedan ser du hur många poäng varje betyg genererar:
F=0
E=10
D=12. 5
C=15
B=17.5 
A=20

Det möjliga värdet att beräkna är 0 till 20 poäng
Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. Om en skola har 19,9 i betygspoäng i ett ämne så innebär det att alla elever utom en har A i ämnet.

Kunskapskrav i praktiskt estetiska ämnen
En sak jag funderat på när jag gått igenom samtliga koncernskolor är om det finns en tanke att kunskapskraven skulle vara enkla i de praktiskt estetiska ämnena, att det är därför en hög andel av eleverna på koncernskolor har höga betyg i dessa ämnen. Jag ska börja med att gå igenom vad eleverna behöver kunna för att få betyg A i musik, bild, hem och konsumentkunskap och slöjd i årskurs nio.

Slöjd
Kunskapskrav för A i årskurs nio.
”Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer”

Bild
Kunskapskrav för A i årskurs nio.
”Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt med god användning av ämnesspecifika begrepp”

Musik
Kunskapskrav för A i årskurs nio.
”Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med god tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt. Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken väl samspelar. Eleven kan även ge välutvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang”

Hem och konsumentkunskap
Kunskapskrav för A i årskurs nio.
”Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling”

Jag tycker inte att det är enkla kunskapskrav i de praktiskt estetiska ämnena. Eleverna ska förutom det praktiska kunna reflektera, föra väl utvecklade resonemang och de ska kunna analysera och sätta in saker i samband.

Mönster som blir synliga vid granskning av betygen
Jag har kollat på:
– 29 grundskolor med årskurs 7-9 inom koncernen Internationella Engelska Skolan
– 28 grundskolor med årskurs 7-9 inom koncernen Kunskapsskolan
– 6 grundskolor med årskurs 7-9 inom koncernen Jensen
– 4 grundskolor med årskurs 7-9 inom koncernen Thoren Framtid
– 14 grundskolor med årskurs 7-9 inom koncernen Vittra
Jag har bara tittat på de skolor där det funnits fullständig statistik inrapporterad, förutom en skola där det bara saknades andel betyg A-E i två ämnen. Det finns skolor i koncernerna som antingen inte har årskurs 7-9 eller att de inte rapporterat in någon statistik, antagligen på grund av att de nyligen etablerat sig. Alla siffror är från juni 2019.
Jag har inte betygsunderlagen, därför kan jag inte säga att det förekommer betygsinflation i de praktiskt estetiska ämnena, men det finns mönster som tyder på det. Min fundering är om skolor använder prestämnena (förkortning för praktiskt estetiska ämnen) som ett sätt att höja elevernas meritvärden. Betygen i övriga ämnen är inte genomgående lika höga.

Fördelningen av flickor och pojkar ser ut på följande sätt.
På IES skolor är det fler flickor än pojkar på 18 av skolorna
På Kunskapsskolan är det fler flickor än pojkar på samtliga skolor
På Jensens skolor är det fler flickor än pojkar på 5 av skolorna
På Thoren är det fler flickor än pojkar på 2 av skolorna
På Vittra är det fler flickor än pojkar på 7 av skolorna

Internationella Engelska skolan
Flickor
Bild: 18 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 21 av skolorna har 100 % av flickorna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 21 skolor har betygspoäng 17 eller högre
På 18 skolor har 100 % flickorna betyg A-E
Musik: 17 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 17 skolor har 100 % flickorna betyg A-E
Slöjd: 23 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På¨19 skolor har 100 % flickorna betyg A-E
Högsta betygspoäng har musik 19,7 i snitt och lägst betygspoäng är 13,1 för flickorna

Pojkar
Bild: 3 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 18 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 7 skolor med betygspoäng 17 eller högre
23 skolor har 100 % pojkar med betyg A-E
Musik: 7 skolor med betygspoäng 17 eller högre. På 16 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Slöjd: 5 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 20 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Högsta betyg musik med 19,2 i snitt, lägsta betygspoäng är 13,2.

Kunskapsskolan
Flickor
Bild: 14 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 18 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 14 skolor har betygspoäng 17 eller högre
På 18 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Musik: 10 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 16 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Slöjd: 14 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 19 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Högsta betygspoäng har bild med 19,9 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 13,9

Pojkar
Bild: 3 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 20 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 3 skolor har betygspoäng 17 eller högre
På 17 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Musik: 5 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 16 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Slöjd: 3 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 19 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Högsta betygspoäng har bild med 19,2 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 12,1

Jensen
Flickor
Bild: 5 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 5 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 2 skolor har betygspoäng 17 eller högre.
På 3 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Musik: 1 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 4 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Slöjd: 4 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 3 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Högsta betygspoäng har bild med 19,9 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 13,9

Pojkar
Bild: En skola har betygspoäng 17 eller högre. På 4 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 2 skolor har betygspoäng 17 eller högre
På 4 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Musik: 0 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 4 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Slöjd: 1 skola har betygspoäng 17 eller högre. På 5 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Högsta betygspoäng har bild med 17,7 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 13,0

Thoren Framtid
Flickor
Bild: 1 skola har betygspoäng 17 eller högre. På 3 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 1 skola har betygspoäng 17 eller högre.
På 3 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E.
Musik: 0 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 4 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E.
Slöjd: 0 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 3 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E.
Högsta betygspoäng är hem och konsumentkunskap med 18,5 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 14,4

Pojkar
Bild: 0 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 3 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 0 skolor har betygspoäng 17 eller högre
På 3 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Musik: 0 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 3 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Slöjd: 0 skola har betygspoäng 17 eller högre. På 3 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Högsta betygspoäng har bild med 15,2 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 12,0

Vittra
Flickor
Bild: 10 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 13 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 5 skola har betygspoäng 17 eller högre
På 11 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Musik: 4 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 10 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Slöjd: 6 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 7 skolor har 100 % av flickorna betyg A-E
Högsta betygspoäng har bild med 19,3 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 12.3

Pojkar
Bild: 2 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 11 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Hem och konsumentkunskap: 1 skola har betygspoäng 17 eller högre
På 8 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Musik: 0 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 10 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Slöjd: 2 skolor har betygspoäng 17 eller högre. På 10 skolor har 100 % av pojkarna betyg A-E
Högsta betygspoäng har bild med 18,8 poäng i snitt
Lägsta betygspoäng är 11,3

Förtydligande
De skolor där inte 100 & av eleverna har betyg A-E är skolor där det finns elever med F. Det betyder inte att alla elever har A, eller att alla elever har F på de skolorna men det förekommer F. Majoriteten av de skolorna har cirka 98 % av eleverna A-E. Det betyder att på de flesta skolor finns det inga, eller väldigt få F.

Kommentarer utöver statistiken
Det är generellt fler flickor än pojkar i skolor som drivs av IES och Kunskapsskolan. Det är få skolor som har någon elev under ett snitt på 15 betygspoäng. De flesta ligger mellan 16-20 poäng i snitt.
Skolor som har låga poäng ger trots det inga F till eleverna. Bild är det ämne som har högst betyg, tätt följt av musik. På Thoren, Jensen och Vittra har de flesta eleverna över 15 betygspoäng i snitt men färre över 17 poäng. På IES och Kunskapsskolan är det fler elever som har över 17 poäng, de har även större skolor med fler elever. Pojkarna har lägre betygspoäng men samtidigt få F medan flickorna har högre betyg och fler F.

Avslutande tankar
Jag har i detta inlägg presenterat siffror på betyg i de praktiskt estetiska ämnena för fem koncerner.
Jag kan inte säga att det sker betygsinflation eftersom jag inte sett underlagen för betygssättningen men det finns mycket som tyder på att eleverna får för höga betyg. Det betyder att betygen inte motsvarar deras faktiska kunskaper. Betygsinflation handlar inte om den enskilda läraren, det handlar om vilken utbildningspolitik som förs i Sverige. Man behöver även titta på elevunderlaget för att säkert kunna slå fast om det sker betygsinflation. Jag har gjort några stickprov vad gäller elevunderlag och även skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund och en låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning har höga betyg och inga F.
Det som gör mig orolig är att man verkar använda de praktiskt estetiska ämnena för att höja elevernas meritvärde. Prestämnena är inte enkla ämnen, de ställer krav på hantverket och förmåga att reflektera och analysera. Min poäng med dessa siffror är att det inte troligt att nästan alla elever på en skola klarar samtliga kunskapskrav i alla fyra ämnen. Jag funderar på om det inte vore klokt att räkna bort prestämnena när man räknar ut meritvärdet. Jag ser inte lika höga betyg i matematik, svenska och engelska. Min poäng är att det finns ett mönster av höga betyg i slöjd, musik, bild och hem och konsumentkunskap men inte i svenska, matematik och engelska. Vi kan ta musikämnet i Täby som exempel där nästan alla elever får A, såväl flickor som pojkar trots att de har lägre betyg i alla andra ämnen.

Men de kommunala skolorna då?
Jag har kollat på några kommunala skolor som ligger nära de skolor jag presenterar i detta inlägg och jag har inte sett samma mönster där med höga betyg i prestämnena. Där är det mer jämnt mellan prestämnen och teoretiska ämnen.

På twitter har jag blivit anklagad för att jag ”förföljer skolor” när jag tittar på statistik. Fram till den 1/9 ligger statistiken öppen så det är bara att botanisera bland siffrorna. Jag uppmanar alla att göra det eftersom det är ett bra sätt att få kunskap om hur skolan fungerar i Sverige.
Jag gör granskningar som dessa främst för att jag vill lära mig mer om betygssystemet och hur kunskapskraven tolkas. Om någon vill läsa är det bara en bonus.
Jag har också fått höra att jag skulle nedvärdera elever vilket är fel. Jag pratar alltid i generella termer och det finns forskning som visar att det som främst påverkar elevernas kunskapsutveckling är föräldrarnas utbildningsbakgrund, elevens bakgrund och fördelningen av flickor och pojkar. Det är inte jag som kommit på att det är så.

Vi har gjort betygen viktiga i Sverige eftersom det är det främsta urvalskriteriet för högre studier och då är det en katastrof när betygen används felaktigt. Betygssystemet behöver bli rättssäkert. Det grundläggande problemet är dock inte betygsinflationen, det är att vi marknadsutsatt skolan. En konsekvens av kundrelationen mellan skola > elev är betygsinflation. Alla blir glada av ett högt betyg, eller, alla utom eleverna som inser att de inte har tillräckliga kunskaper när de går till högre studier.
Den 17/8 kommer betygsutredningen som har i sina direktiv att titta på detta med betygsinflation. Jag ser fram emot att ta del av utredningens slutsatser.

När jag skrev på twitter om några tveksamma betyg som jag hittat fylldes genast min inkorg av lärare på fristående skolor som berättade om att de blivit tillsagda att ändra F till E. Tyvärr har flera av dem nu lämnat skolan. Systemet gör att vi tappar duktiga lärare som inte står ut med marknadsskolan. Gemensamt för dem är att ingen vågar prata öppet av det, tystnadskulturen är en annan konsekvens av marknadsskolan.

På återseende!

/ Linnea