Vilka elever går på Kunskapsskolan?

Kunskapsskolan är en skolkoncern som grundades och ägs av Peje Emilsson.
Han har även startat PR-byrån Kreab och Demoskop som gör opinionsundersökningar. Ni kanske minns Almegas undersökning om att föräldrar i utanförskapsområden gillar det fria skolvalet. Den undersökningen var gjord av Demoskop. Peje har bakgrund i Moderaterna där han bland annat har varit ordförande för Moderata Studieförbundet. Han är en av hjärnorna bakom friskolereformen – som han sedan gjort sig en stor hacka på. En annan känd moderat är Gunnar Hökmark som är rådgivare på Kreab, som alltså ägs av Peje som grundat och äger Kunskapsskolan.
Det finns alltså täta kopplingar mellan politiker och Kunskapsskolan.

Jag har gått igenom statistiken för Kunskapsskolan vad gäller antal elever per lärare, andel elever med utländsk bakgrund, andel föräldrar med eftergymnasial utbildning samt lärarbehörighet. All statistik som jag kommer att redogöra för är från läsåret 2020/2021.

Riksnivå
Vi börjar med hur det ser ut på riksnivå med vilka elever som går i vilka skolor.

Tillbaka till Kunskapsskolan och de kommuner där de etablerat sig.

Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som främst påverkar skolresultaten eftersom drygt 50 procent av elevernas meritvärde går att härröra till föräldrarnas utbildningsnivå. Därför är det den faktor som man alltid måste titta på när man undersöker en skolas resultat eller hur skolan fungerar i övrigt.

Kunskapsskolan har två skolor med under 50 procent andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det är skolorna i Linköping (45 procent) och Landskrona (46 procent)
Det finns 17 skolor inom Kunskapsskolan som har över 70 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.
När jag tittar på statistiken på de kommunala skolorna i de kommuner där Kunskapsskolan finns är det bara fyra kommuner som har över 70 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning.

Jag har gjort en sammanställning av hur det ser ut på Kunskapsskolan.
Blå stapel är lärarbehörighet
Orange stapel är andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
Grå stapel är andel elever med utländsk bakgrund

Jag har gjort en sammanställning av hur det ser ut i de kommunala skolorna.

Blå stapel är lärarbehörighet
Orange stapel är andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
Grå stapel är andel elever med utländsk bakgrund

Elever med utländsk bakgrund
De kommuner där Kunskapsskolan finns är det 19 kommuner som har ett snitt på över 20 procent elever med utländsk bakgrund. Inom Kunskapsskolan är det 15 skolor som har ett snitt på över 20 procent elever med utländsk bakgrund.
Det är 10 kommuner med en/flera Kunskapsskola/or som har ett snitt på över 30 procent elever med utländsk bakgrund medan det är 5 skolor inom Kunskapsskolan som har över 30 procent elever med utländsk bakgrund.

Antal elever per lärare
Den kommun som har flest elever per lärare är Trelleborg som har ett snitt på 14,7 elever per lärare. Botkyrka kommun har ett snitt på 14,0 elever per lärare i sina kommunala skolor.
När jag tittar på Kunskapsskolan har den skola med lägst antal elever per lärare Krokslätt som har 12,0 elever per lärare. Inom Kunskapsskolan ligger 24 av skolorna över ett snitt på 15 elever per lärare. Det finns inte någon kommun med en Kunskapsskolan som har över ett snitt på 15 elever per lärare.

Jag har gjort ett diagram över antalet elever per lärare på Kunskapsskolans skolor. Det första diagrammet som är siffrorna på Kunskapsskolan går upp till 20. Diagram nummer två går till 16. Det betyder att kommunerna i snitt har färre elever per lärare i sina skolor.
Att ha många elever per lärare sänker undervisningskostnaden per elev vilket bidrar till Kunskapsskolans lönsamhet.

Här ser ni motsvarande siffror för kommunerna där Kunskapsskolan finns.

Lärarbehörighet
Kunskapsskolan har 19 skolor där lärarbehörigheten är över 70 procent. Motsvarande siffra hos de kommuner där Kunskapsskolan finns är 22 skolor som har över 70 procent utbildade lärare.
När jag tittar på skolor under 60 procent lärarbehörighet har Kunskapsskolan tre skolor och bland kommunerna finns det inte någon kommun som ligger under 60 procent lärarbehörighet. Den skola inom koncernen som ligger lägst vad gäller lärarbehörighet är Jönköping som har 48,4 procent behöriga lärare. Jönköpings kommun har ett snitt på 88,2 procent behöriga lärare.

Kunskapsskolan har generellt lägre andel behöriga lärare vilket sänker undervisningskostnaden per elev. Lärarbehörigheten är en faktor som påverkar lönsamheten eftersom outbildade lärare är billigare än utbildade, och de anställs inte på tillsvidaretjänster vilket gör att Kunskapsskolan får en lägre kostnad per år och obehörig lärare.

Sammanfattning
Kunskapsskolan skapar lönsamhet genom att
– Ha lägre andel behöriga lärare jämfört med kommunerna.
– Ha fler elever per lärare jämfört med kommunerna.
– Ha lägre andel elever med utländsk bakgrund jämfört med kommunerna.
– Ha högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med kommunerna.

Detta är ett mönster som jag ser hos alla skolkoncerner jag tittar på.
De skapar lönsamhet genom att ha fler elever per lärare, fler obehöriga lärare och fler elever från akademiska hem.

Kommunala skolor har ett mycket svårare elevunderlag eftersom eleverna i lägre utsträckning kommer från akademiska hem.

Det här är inget jag hittat på. All data finns tillgänglig på Skolverkets hemsida.
Det är bland annat av den här anledningen som vi måste göra politik av Björn Åstrands förslag.
Av utredningens förslag anser jag att följande två är de viktigaste förslagen:

• Differentiera skolpengen.
  Kommunerna har utbudsansvar vilket är kostnadsdrivande. De måste stå med halvtomma skolor och skolklasser eftersom alla elever har rätt till en skolplacering rimligt nära hemmet. Varje tom skolplats driver upp genomsnittskostnaden per elev och därmed skolpengen och ersättningen till friskolor.
  En differentierad skolpeng kommer bli en nödvändig broms i expansionen av bolagsskolor.
  
• Gör skolvalet gemensamt. Alla ska rimligtvis önska skolplacering för sina barn vid samma tidpunkt och utifrån samma principer. Det är modernt. mer likvärdigt och mer rättssäkert.

En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser
Jag har skrivit en bok om skolpengen som heter En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser.
Jag tror att det är en bra bok att läsa om man vill förstå varför lika skolpeng mellan huvudmännen är djupt orättvist och hur det dränerar den kommunala skolan på resurser.

Om du vill ha ett ex, gör på följande sätt.

Swisha 175 kr till 123 566 17 49 och skriv namn/adress i betalningen!

På återseende

/ Linnea