Idag kom TIMSS 2023 och det blev stående ovationer. Sverige förbättrar sig och är bäst i Norden i matematik i årskurs 8. Ett hurra! är på sin plats. Det här inlägget handlar bara om matematiken. Naturkunskapen tar vi i morgondagens lucka!
Svenska elever presterar på samma nivå som genomsnittet för de deltagande länderna i EU och OECD i årskurs 4 och över genomsnittet i årskurs 8. Svenska elever presterar i genomsnitt 530 poäng i årskurs 4 och 517 poäng i årskurs 8. Det är en förbättring från tidigare mätningar.
Ett intressant resultat är att den andel elever som presterar på den högsta kunskapsnivån har ökat sedan 2019 i årskurs 8, medan den för eleverna i årskurs 4 är oförändrad. Andelen elever som inte når upp till den lägsta kunskapsnivån är oförändrad jämfört med 2019 i båda årskurserna. Det betyder att fler har blivit bättre men andelen som presterar på låg nivå ligger oförändrat. Resultatskillnaderna ökar alltså, vilket är obra.
Elever i Sverige verkar vara duktiga på statistik och att resonera.
När man pratar om de olika nivåerna som eleverna presterar på så pratar man om låg nivå, mellannivå, hög nivå och avancerad nivå. Om man tar till exempel låg nivå så är det minst 400 poäng.
Här kan man se vad varje nivå innebär:
Låg nivå (minst 400 poäng): Elever som når låg nivå har kunskap om heltal, grundläggande geometriska figurer och visuella representationer. De kan tillämpa grundläggande egenskaper hos de positiva heltalen. Eleverna visar viss kunskap om linjära samband. De bestämmer längden på sidor i polygoner samt kan relatera geometriska kroppar ur olika perspektiv. Eleverna kan avläsa information från grafer och komplettera representationer av data.
Mellannivå (minst 475 poäng): Elever som når mellannivå kan tillämpa grundläggande matematisk kunskap i olika situationer. De kan i olika sammanhang lösa problem som inkluderar positiva heltal, negativa tal, bråk, decimaltal och proportionella samband. De kan tolka samband som presenteras i ord eller visuellt och teckna dessa samband algebraiskt. Eleverna visar viss förståelse för storleken av vinklar och samband mellan två- och tredimensionella geometriska figurer. De kan läsa, tolka och koppla ihop olika datarepresentationer för att sedan kunna presentera data.
Hög nivå (minst 550 poäng): Elever som når hög nivå kan tillämpa sin begreppsförståelse i olika, relativt komplexa, situationer. De kan använda storheter, skillnader mellan positiva och negativa heltal samt bråktal och decimaltal för att lösa matematiska problem. Eleverna visar förståelse för linjära ekvationer och kan i problemlösning formulera algebraiska uttryck. De visar grundläggande förståelse för samband som representeras av grafer i ett koordinatsystem. De kan tillämpa grundläggande egenskaper hos geometriska figurer för att lösa problem som inkluderar trianglar, parallella linjer, rektanglar och liknande figurer. Eleverna kan tolka och använda data från olika grafiska representationer för att motivera sina slutsatser. De kan lösa problem som handlar om utfall och sannolikheter i välbekanta sammanhang.
Avancerad nivå (minst 625 poäng): Elever som når avancerad nivå kan lösa olika matematiska problem i, för eleven, delvis nya sammanhang. De kan tolka samband som innehåller bråk, decimaltal, negativa tal, proportioner eller förhållanden i lösning av problem i flera steg. De kan formulera uttryck, lösa algebraiska ekvationer och visa förståelse för linjära funktioner. Eleverna kan använda sina kunskaper om geometriska figurers egenskaper för att bestämma mått som saknas och identifiera likheter mellan geometriska figurer. Eleverna kan använda data från olika källor för att representera resultat och motivera en slutsats. Eleverna kan tillämpa sin förståelse för sannolikhet för att koppla samman förutsättningarna för ett problem med sannolikheten för att det ska inträffa.
Det är kanske inte någon överraskning att länder i Asien sopar banan i TIMSS. Elever i Singapore, Japan, Taiwan och Sydkorea har en relativt hög andel elever som presterar på den högsta, avancerade nivån.
I matematik för årskurs 8 ligger följande länder i topp när det kommer till andel elever på avancerad nivå.
Singapore: 46 %
Taiwan: 44 %
Sydkorea: 40 %
Japan: 37 %
Sverige har 10 % elever på avancerad nivå. En annan intressant spaning är att Sverige har 9 % av eleverna som ligger under låg nivå medan till exempel Singapore bara har 3 % av eleverna som ligger under låg nivå.
Resultatskillnader och socioekonomiska faktorer
I rapporten kan man läsa att – sammantaget innebär ovanstående att spridningen i elevernas matematikkunskaper över tid har ökat. Det är dock bara för årskurs 8 som vi ser en signifikant ökning i spridningen av elevers matematikpoäng sedan 2019. (S.29)
I TIMSS använder man ett sammansatt index som mått på socioekonomisk bakgrund. Indexet kallar man för hemresurser för lärande och de baseras på uppgifter som har samlats in via enkäter till elever samt för årskurs 4 även till vårdnadshavare. I rapporten kan man läsa att de ställer frågor om antal böcker och barnböcker i hemmet, tillgång till internetuppkoppling, tillgång till ett skrivbord som eleven kan använda och tillgång till eget rum. Därutöver ingår också uppgifter om vårdnadshavarnas utbildningsnivå, yrkesstatus och antal apparater för digital informationshantering i hemmet. Uppgifter om antal barnböcker och vårdnadshavarnas yrkesstatus förekommer inte i indexet för årskurs 8, men i övrigt är indexen för de två årskurserna baserade på samma typ av information. (S. 54)
Precis som i andra internationella kunskapsmätningar ser vi att elever i både 4 och 8 presterar bättre om de har starka hemresurser, jämfört med elever som har en relativt låg grad av hemresurser. Vi ser detta för både matematik och naturvetenskap, och skillnaderna mellan de två grupperna är stora. Det här är inte något nytt fenomen och det visar på vikten av att skapa ett kompensatoriskt skolsystem där vi fångar upp den elevgrupp som inte talar testspråket hemma. I rapporten skriver man fram att skillnaderna i Sverige är på samma nivå som EU och genomsnittet för OECD och skiljer sig inte särskilt mycket från Finland. Däremot är skillnaderna i Sverige större än i Danmark och Norge.
När det kommer till elever ur migrantpopulationen ser vi följande mönster: Elever födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder presterar högre resultat i genomsnitt än såväl elever med utlandsfödda föräldrar som elever som själva är födda utomlands. Samma mönster har vi sett i tidigare omgångar av TIMSS för både matematik och naturvetenskap och för de båda årskurserna. Däremot ser vi att elever som är födda utomlands oftast presterar på samma nivå som elever födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar. (S. 57)
När vi tittar på resultaten är det viktigt att också ha med sig att den socioekonomiska sammansättningen skiljer sig åt för elever med olika migrationsbakgrund. Elever som har utlandsfödda föräldrar eller som själva är födda i utlandet har i genomsnitt en betydligt lägre grad av hemresurser för lärande jämfört med elever som är födda i Sverige och som har svenskfödda föräldrar. Om hänsyn tas till dessa skillnader i hemresurser minskar resultatskillnaderna mellan elevgrupperna men de försvinner inte helt. Dessutom har naturligtvis åldern för ankomst till Sverige stor betydelse. Ju senare en elev anlänt till Sverige och därmed fått mindre undervisning på svenska, desto lägre resultat i genomsnitt. (S. 58)
För att komma tillrätta med resultatskillnaderna måste vi på börja prata om vad en kompensatorisk skola är och vad vi behöver förändra för att minska skillnaderna i resultat mellan olika elevgrupper. Vi är ett välfärdsland och då måste vi kunna skapa ett skolsystem som kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Vi måste lyckas med det.
Och nej, det handlar inte bara om pengar. Vi måste också se över hur vi organiserar undervisningen och vilka metoder och material vi använder.
En viktig aspekt som vi inte får glömma när vi hör att svensk skola börjar återhämta sig efter pandemin är att lärarna har gjort det här lyftet med sin hälsa som insats. Lärarna har lyckats med eleverna i matematik och naturkunskap trots årliga effektiviseringskrav, färre kollegor och mer att göra.
Nu måste politikerna ta sitt ansvar och säkerställa att alla lärare får verka i ett likvärdigt skolsystem där det finns balans mellan krav och resurser.
På återseende
/Linnea
Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.
Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 