Igår kom TIMSS 2023 och det blev stående ovationer. Sverige förbättrar sig och är bäst i Norden i matematik i årskurs 8. Ett hurra! är på sin plats. Det här inlägget handlar bara om naturvetenskapen. Matematiken skrev jag om igår.
Svenska elever presterar på en högre nivå än de deltagande EU och OECD länderna i både års kurs 4 och 8. Eleverna i Sverige presterar i genom snitt 533 poäng i årskurs 4 och 521 poäng i årskurs 8. De svenska eleverna presterar på samma nivå som de gjorde i TIMSS 2019, både i årskurs 4 och årskurs 8. Andelen svenska elever som presterar på den högsta kunskapsnivån är oförändrad både i årskurs 4 och 8 jämfört med 2019. Däremot har andelen elever som presterar under låg nivå ökat. För de svenska eleverna i årskurs 8 är läget oförändrat sedan 2019. Det betyder att antalet elever som är 10 år gamla och som har presterat på den lägsta nivån i naturkunskap – nästan har fördubblats.
För de svenska eleverna i årskurs 8 har det inte skett några större förändringar sedan 2019. Resultaten från kunskapsnivåerna bekräftar den bild som den oförändrade genomsnittliga poängen ger, nämligen att andelen elever som presterar på lägsta och högsta nivå är oförändrad jämfört med 2019. Jämförelser över tid visar att andelen elever som inte når upp
till den lägsta nivån är högre jämfört med alla genomföranden 19952015. Mönstret är samma för andelen elever som når avancerad nivå, andelen har ökat jämfört med genomförandena 2003–2015, men är inte lika hög som 1995
Eleverna i Sverige presterar högre än eleverna i Norge (488 poäng) men däremot lägre än eleverna i Finland (531 poäng). Totalt sett är det fem länder som har ett högre resultat än Sverige och 29 länder som har ett lägre resultat.
TIMSS har olika nivåer där man har kategoriserat vad eleverna förväntas klara av. Här är exemplet årskurs 4. I rapporten kan man läsa vilka krav som ställs på elever i årskurs 8.
Låg nivå (minst 400 poäng): Elever på låg nivå visar kunskap om några naturvetenskapliga fakta. De uppvisar grundläggande kunskaper om växter, djur och miljö. De visar kunskaper om några egenskaper hos materia förknippade med vardagliga sammanhang och de vet att energi kan omvandlas och förse samhället med elektricitet. De visar viss kunskap om jordens egenskaper, klimat och förändring över tid.
Mellannivå (minst 475 poäng): Elever på mellannivå visar kunskaper om och tillämpar några vetenskapliga begrepp. Eleverna uppvisar och tillämpar vissa kunskaper om växter och djur, samt har grund läggande kunskaper om människans hälsa. De visar kunskap om egenskaper hos materia, energi och ljus och tillämpar grundläggande kunskaper om kraft och rörelse. De visar grundläggande kunskaper om jordens yta. Elever på denna nivå kan beskriva delar av observationer samt relatera observationer och data till vetenskapliga fakta.
Hög nivå (minst 550 poäng): Elever på hög nivå visar och tillämpar kunskaper om jordens uppbyggnad och biologiska och fysiska betingelser och de kan använda några vetenskapliga metoder i undersökningar. Eleverna kan skilja mellan vad som räknas till levande och icke-levande och visar kunskap om växters och djurs fortplantning och överlevnad. De kan tillämpa kunskap om några av växters och djurs egenskaper och deras livscykler samt spridning av bakterier. De kan tillämpa kunskap om tillstånd och egenskaper hos materia, magneter, ljud och värme och kan resonera med hjälp av kunskap om ämnens lösningshastigheter i en vardaglig kontext. De visar och kan tillämpa viss kunskap om krafter och rörelse. Eleverna känner till olika fakta om jordens fysiska egenskaper och de tillämpar sina kunskaper om jordens olika klimat och förändringar över tid. De kan tillämpa kunskap om sol systemet och de visar grundläggande kunskaper om månens faser. Elever på denna nivå kan beskriva observationer och tolka modeller och grafiska representationer.
Avancerad nivå (minst 625 poäng): Elever på avancerad nivå visar, tillämpar och kommunicerar sina kunskaper om biologi, fysik och geovetenskap och de kan använda flera vetenskapliga metoder i undersökningar. Eleverna visar kunskap om de egenskaper som kännetecknar liv och de kan skapa och resonera kring, representationer av samspelet mellan organismer i ekosystem. De visar kunskap om arv, bekämpning av bakterier och om miljö föroreningar. Eleverna visar också kunskap om materiens egenskaper och om förändringar i materiens tillstånd. De kan resonera om ämnens lösningshastigheter i en laborationsmiljö. Eleverna kan kommunicera sin förståelse för jordens fysiska egenskaper och processer och för hur människan använder och påverkar jordens naturresurser. De visar kunskap om jordens, månens och solens rörelse och relativa position. Eleverna kan utforma rättvisa experiment, förutsäga resultat och utvärdera möjliga slutsatser.
I årskurs 4 ligger länderna i Asien, de som brukar sopa banan i internationella mätningar på följande procent när det kommer till avancerad nivå:
Singapore: 44 %
Japan: 15 %
Taiwan: 23 %
Sydkorea: 28 %
Sverige 12 %
I årskurs 8 är siffrorna dessa, för samma länder:
Singapore: 47 %
Japan: 20 %
Taiwan: 30 %
Sydkorea: 18 %
Sverige 14 %
Sverige har 7 procent av eleverna under låg nivå. Singapore har 2 procent.
I Sverige har den gruppen ökat från 4 till 7 procent. Det är oroväckande!
Det är intressant att Sydkorea tappar så mycket mellan årskurs 4 och 8. Sverige ökat marginellt.
Resultatskillnader och socioekonomiska faktorer
I TIMSS använder man ett sammansatt index som mått på socioekonomisk bakgrund. Indexet kallar man för hemresurser för lärande och de baseras på uppgifter som har samlats in via enkäter till elever samt för årskurs 4 även till vårdnadshavare. I rapporten kan man läsa att de ställer frågor om antal böcker och barnböcker i hemmet, tillgång till internetuppkoppling, tillgång till ett skrivbord som eleven kan använda och tillgång till eget rum. Därutöver ingår också uppgifter om vårdnadshavarnas utbildningsnivå, yrkesstatus och antal apparater för digital informationshantering i hemmet. Uppgifter om antal barnböcker och vårdnadshavarnas yrkesstatus förekommer inte i indexet för årskurs 8, men i övrigt är indexen för de två årskurserna baserade på samma typ av information. (S. 54)
Precis som i andra internationella kunskapsmätningar ser vi att elever i både 4 och 8 presterar bättre om de har starka hemresurser, jämfört med elever som har en relativt låg grad av hemresurser. Vi ser detta för både matematik och naturvetenskap, och skillnaderna mellan de två grupperna är stora. Det här är inte något nytt fenomen och det visar på vikten av att skapa ett kompensatoriskt skolsystem där vi fångar upp den elevgrupp som inte talar testspråket hemma. I rapporten skriver man fram att skillnaderna i Sverige är på samma nivå som EU och genomsnittet för OECD och skiljer sig inte särskilt mycket från Finland. Däremot är skillnaderna i Sverige större än i Danmark och Norge.
När det kommer till elever ur migrantpopulationen ser vi följande mönster: Elever födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder presterar högre resultat i genomsnitt än såväl elever med utlandsfödda föräldrar som elever som själva är födda utomlands. Samma mönster har vi sett i tidigare omgångar av TIMSS för både matematik och naturvetenskap och för de båda årskurserna. Däremot ser vi att elever som är födda utomlands oftast presterar på samma nivå som elever födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar. (S. 57)
När vi tittar på resultaten är det viktigt att också ha med sig att den socioekonomiska sammansättningen skiljer sig åt för elever med olika migrationsbakgrund. Elever som har utlandsfödda föräldrar eller som själva är födda i utlandet har i genomsnitt en betydligt lägre grad av hemresurser för lärande jämfört med elever som är födda i Sverige och som har svenskfödda föräldrar. Om hänsyn tas till dessa skillnader i hemresurser minskar resultatskillnaderna mellan elevgrupperna men de försvinner inte helt. Dessutom har naturligtvis åldern för ankomst till Sverige stor betydelse. Ju senare en elev anlänt till Sverige och därmed fått mindre undervisning på svenska, desto lägre resultat i genomsnitt. (S. 58)
För att komma tillrätta med resultatskillnaderna måste vi på börja prata om vad en kompensatorisk skola är och vad vi behöver förändra för att minska skillnaderna i resultat mellan olika elevgrupper. Vi är ett välfärdsland och då måste vi kunna skapa ett skolsystem som kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Vi måste lyckas med det.
Och nej, det handlar inte bara om pengar. Vi måste också se över hur vi organiserar undervisningen och vilka metoder och material vi använder.
En viktig aspekt som vi inte får glömma när vi hör att svensk skola börjar återhämta sig efter pandemin är att lärarna har gjort det här lyftet med sin hälsa som insats. Lärarna har lyckats med eleverna i matematik och naturkunskap trots årliga effektiviseringskrav, färre kollegor och mer att göra.
Nu måste politikerna ta sitt ansvar och säkerställa att alla lärare får verka i ett likvärdigt skolsystem där det finns balans mellan krav och resurser.
På återseende
/Linnea
Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.
Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 