Lucka 7: C-studenter är ute på en cykeltur

Centerstudenter skriver på SvD debatt att hårdare styrning kväver skolan.
Jag är av åsikten att det är precis tvärtom. Det är borgerlighetens flumskola med skolmarknad, vurmandet är digitalisering och bristen på reglering som har skapar en skola som slits isär, där resultatskillnaderna mellan elever som har starka respektive svaga hemresurser ökar.

Jag ska gå igenom argumenten i tur och ordning.

1. Det nuvarande kravet på fysisk närvaro i skolbyggnaden är en förlegad modell som misslyckas med att möta behoven hos många elever, inte minst de med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Läroplikt, som redan fungerar väl i Finland, skulle fokusera på vad elever lär sig, inte var de gör det. Olika former av undervisning såsom digital undervisning, hemundervisning eller specialiserade undervisningsformer efter behov och intresse skulle förenklas avsevärt. Detta ger eleverna och deras familjer friheten att hitta det som fungerar bäst för dem och möjligheten att verkligen lyckas.

Min kommentar
Läroplikt kan verka lockande men i det avseendet kan vi inte titta på vår granne Finland. De har nämligen inte den avreglerade skolmarknaden som Sverige har. Det går inte att ha läroplikt i ett avreglerat skolmarknadssystem. Anledningen är kort och gott att vi helt skulle tappa kontrollen över vilken undervisning eleverna får och av vem. Det går att ha läroplikt i en statlig skola men inte i en avreglerad. Om man ska genomföra det här förslaget måste man först förstatliga skolan och förpassa skolmarknaden till historien. Jag tror inte att det är vad C-studenter vill, egentligen. Det vi skulle behöva är fler resursskolor och mindre undervisningssammanhang för de elever som har svårt att tillgodogöra sig utbildningen i helklass.

2. De nuvarande läroplanerna fungerar som en tvångströja för både lärare och elever. Med minutiösa regler för vad som ska läras och när, förloras utrymmet för nytänkande och ägandeskap för lärare samt för lokala anpassningar. Vi föreslår att läroplanerna ersätts med nationella kunskapsmål som tydligt definierar vad elever ska kunna när de går ut grundskolan. Det skulle frigöra lärarna från byråkratiskt krångel och låta dem utforma undervisningen så att den passar sina elever, både i klasser och på individnivå. En decentralisering av läroplanerna skulle lyfta fram pedagogisk kreativitet och ge elever en utbildning som är mer dynamisk och relevant.

Min kommentar
De nya läroplanerna innehåller för få regler. Det finns inte ens en innehållskanon när under stadiet/läsåret man ska läsa vilket område. Här behövs det tydliga regleringar i vad eleverna ska lära sig och vilken metod läraren ska använda. Vi ska inte ha nytänkande, ägarskap och lokala anpassningar när det gäller så viktiga saker som våra barns grundutbildning. Vi vet vilka metoder som är bäst när det kommer till att läsa, skriva och räkna. Det är idiotiskt att vi inte styr lärarna i vilka metoder som ska användas i undervisningen. Skolan ska inte vara målstyrd, vi måste överge målstyrningen och införa strikt regelstyrning igen. Om man vill vara innovativ och göra lite som man vill så finns det många andra yrken att välja på. När det kommer till skolan så måste vi säkerställa att alla elever får med sig den kunskapsbas de behöver för att göra kunna fria livsval om vilken väg de vill ta.

3. Svenska elever lever i dag med ett betygssystem som snarare skapar stress än främjar lärande. Alla ska bedömas vid samma tidpunkter, oavsett deras individuella förutsättningar och utvecklingstakt. Det är varken rättvist eller ändamålsenligt.

Flexibel betygssättning, där skolorna själva avgör när betyg sätts, kan skapa en mer anpassad och rättvis utvärdering. Med tydliga nationella kriterier kring betyg samt normerande funktioner mellan skolenheter säkras dessutom likvärdigheten mellan skolor. Samtidigt skulle detta ge lärare möjlighet att lägga mer fokus på formativ bedömning och återkoppling som faktiskt hjälper elever att lära.

Min kommentar
Här säger jag STOPP med stora röda bokstäver. Givet den situation vi är i där vi har stora resultatskillnader mellan skolor behöver vi reglera betygssättningen hårdare. Det kommer snart en utredning om ett nytt betygssystem som kanske, i bästa fall kommer att minska betygskorruptionen. Det bästa vore om vi skippade betygskriterier helt och hållet eftersom de påverkar undervisningen. Det är dåligt att vi hamnat i ”teaching to the test”
Det som står i betygskriterierna kommer styra vad läraren väljer att fokusera på i undervisningen. Det finns inget som säger att det är det optimala för elevernas lärande.

4. Lärarlegitimationen var tänkt att höja kvaliteten och statusen på läraryrket, men har blivit en mur som stänger ute kompetens som svensk skola desperat behöver. Att en ingenjör med lång yrkeserfarenhet inte kan undervisa i teknik för att hen saknar lärarutbildning är absurt och detta medan vi står mitt i en lärarbrist, inte minst på svensk lands- och glesbygd. Vi föreslår att lärarlegitimationen avskaffas och att skolor själva får avgöra vem som är bäst lämpad att undervisa. Genom interna utbildningsprogram och mentorskap kan pedagogisk kvalitet säkerställas utan att exkludera de med annan expertis.

Min kommentar
Även om jag inte är ett stort fan av lärarlegitimationsreformen så som den är utformad idag så vore det en katastrof om den togs bort. Vi får inte glömma att vi verkar i ett marknadsstyrt skolsystem. Skolkoncerner använder utländska lärare eller utländska icke-lärare på gig-liknande kontrakt. De är inte utbildade i Sverige och hur de ska undervisa och bedöma i vårt skolsystem. De låtsas som att det är internationella skolor, men det finns inget internationellt i att använda obehöriga lärare från andra länder som undervisar hälften på engelska, enligt svensk läroplan. Givet den skolmarknad vi har så är lärarlegitimationen nödvändig. Om skolmarknaden avskaffas kan man fundera på om det räcker med lärarexamen för att undervisa. Ingenjörer och andra kan läsa kompletterande utbildning så får de undervisa. Sverige är möjligheternas land.

Slutligen
Den svenska skolan kan bli en plats där varje elev får chans att blomstra och varje lärare kan göra sitt bästa. Men det kräver att vi vågar släppa de gamla strukturerna och lämna plats för en mångfald som kan möta alla Sveriges elever och ge dem förutsättningarna att lyckas. Framtidens elever och lärare behöver frihet, inte förmynderi. Om vi vågar ta steget kan den svenska skolan åter bli en förebild i världen.

Min avslutande kommentar
Jag håller med om att den svenska skolan kan bli en plats där varje barn får blomstra. För att komma dit behöver vi reglera skolan in – och utvändigt så vi säkerställer att varje barn i vårt avlånga land undervisas med de bästa metoderna, av lärare med samma lärarutbildning och med läromedel som staten har kvalitetssäkrat. Läraryrket ska inte vara ett fritt yrke i val av hur man ska arbeta. Vi vet vad som gynnar elevernas lärande på bästa sätt och då ska givetvis alla lärare använda de bästa metoderna. Hur de sedan utformar sina lektioner är upp till dem.

Vi måste också göra upp med den borgerliga flumskolan som plågat Sverige i drygt 30 år. Glöm inte att det inte krävs en skolmarknad för att ha ett friskolesystem. Det går alldeles utmärkt att ha ett friskolesystem utan skadliga incitament för lönsamhet. Vinst är som jag brukar säga skolans minsta problem, men incitamentet och hur man gör överskott är ett problem eftersom det gör elevernas utbildning sämre.

Det är hög tid att avskaffa skolmarknaden och göra den svenska skolan great again!

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)