Lucka 8: Välja eller inte välja, det är frågan

När julen har städats ut och tomten åkt på semester är det dags för skolönskemål igen.
I vardagligt tal brukar man prata om skolval, men som alla vet så finns det ju inget val. Alla skolor har en maxkapacitet och kan därför inte ta in alla elever som önskar skola. Därför är skolönskemål ett mer rättvisande begrepp att använda.

Jag skrev en text i Liberal Debatt för drygt två år sedan med ett lite mer filosofiskt perspektiv på detta med att vaggas in i tron att man väljer skola.
Vad hade Sartre sagt om detta med att välja? Han skrev redan 1946 i Existentialismen är en humanism att – Att välja att vara det eller det innebär på samma gång att man bejakar värdet av det man väljer, ty man väljer aldrig någonting dåligt. Vad man väljer är alltid det goda, och ingenting kan vara gott för en själv utan att vara det för alla.

Det finns många problem med dagens konstruktion om skolönskemål. Som varande liberal (ideologiskt, ej partist) så vänder jag mig emot ett system där vi har ett system som gör att vissa får önska medan andra i praktiken stängs ute. Om man flyttar så är man i praktiken hänvisad till en kommunal skola som alltid måste ta emot ens barn, eftersom det bara är kommunerna som har utbudsansvar. Så ska det vara, men det är orimligt att vi tillåter köer.

En fråga som alla borgerligt sinnade bör ställa sig är hur man som liberal eller konservativ kan förespråka ett system som i sin grundkonstruktion bygger på ofrihet.

Inför valet 2022 gjorde Valfrihetens vänner tror jag det var en undersökning där de frågade föräldrar om de tyckte att det var bra att man skulle få välja skola. En förkrossande majoritet svarade ja på den frågan. Kanske inte så konstigt.
Det är som att man får gå in på Willys och välja läsk och innan man lämnar butiken får man delta i en undersökning där man får frågan om man tyckte det var bra att man fick välja smak på läsken. Alla skulle givetvis svara ja.

När det kommer till skolval så vet vi från bland annat IFAU att det främst är de med lång utbildning som använder skolvalet. Vi vet att det ökar skolsegregationen med ca 25 procent och vi vet att friskolornas köer är segregerande.

Det enda rimliga för mig som liberalt sinnad är att förespråka gemensamt skolval där alla föräldrar önskar skola samtidigt. Ingen skola ska ha köer och de enda som ska ha särskilda intagningsregler är till exempel musikklasser och vissa sportprofiler.
Skolvalet borde verkligen skötas av en part som inte är huvudman och alla ska antas utifrån exakt samma regler. Om det är fler sökande än antalet platser ska vi använda lottning. Då får alla samma chans. All information om alla skolor ska finnas på ett och samma ställe som staten tillhandahåller. Ingen skola ska därmed få göra reklam för just sin verksamhet.

Det mina vänner är valfrihet på riktigt!
Att springa före andra som ställde sig i kö den där fredagen 9.00 när köplatserna släpptes skapar mer ofrihet i skolsystemet. Det är illiberalt och inget en borgerlig regering ska driva.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)