Lucka 14: Skolsystemets straffsystem

Det finns en avart i skolsystemet som är lite värre än alla andra och det är friskolestraffet.
På byråkratiska heter det underskottskompensation men eftersom det är ett straff för de kommunala skolorna så är friskolestraff ett korrekt begrepp att använda.

Det fungerar så här:
Vi har bidrag på lika villkor vilket betyder att kommunen ska räkna ut sin genomsnittskostnad per elev. Det blir skolpengens grundbelopp och den summa som kommunen har för sina elever – den summan ersätter de friskolorna med.
Skolpengen ska täcka lokalkostnad (men ej amortering) undervisningskostnad, elevhälsa, lärverktyg med mera. Det som rör undervisningen helt enkelt.

Om en kommun vill ge mer pengar till skolorna under året så är de givetvis fria att göra det.
Då höjs skolpengen och då revideras genomsnittskostnaden per elev. Det betyder att om kommunen vill ge mer pengar till sina skolor så måste de ersätta friskolorna med samma belopp per elev. En kommun kan alltså inte ge mer pengar till sina skolor och strunta i friskolorna.

Problemet
Problemet är att kommunala och fristående huvudmän har olika ansvar. Kommunen har ansvar för alla elever. Enskilda huvudmän har inte något ansvar överhuvudtaget. De kan lägga ner sin verksamhet när de vill och då måste kommunen skyndsamt bereda skolplats för alla elever. Friskolelobbyn vill gärna påskina att de minsann tar ansvar för eleverna. Det är dock en sanning med en stor dos av modifikation. Att ta emot elever som önskar skolplats på ens skola är inte att ta ansvar. Det är ett ta emot en elev vars vårdnadshavare har sökt skola.

Straffet
När en kommun gör underskott, bland annat på grund av tomma skolplatser eftersom elever bytt till en friskola så uppstår en mycket märklig situation. Jag har nyligen beskrivit att vi har bidrag på lika villkor. Det betyder att när kommunen har tomma skolplatser så uppstår underskott eftersom skolpengar går ut genom dörren när elever slutar, samtidigt som kostnaden för personal och hyra kvarstår. När kommunen har underskott i sina skolor har skolpengen ökat eftersom man har gjort av med mer pengar än vad man hade budgeterat för vid årets början – och beslutat att friskolorna ska få kommande år.
När skolpengen ökar måste man ersätta friskolor eftersom skolpengen ska vara lika.

När kommunala skolor har underskott är det att jämställa med att skolpengen har ökat.

Ja, jag vet att det är ologiskt, men det är så lagstiftningen är skriven.
Nu kommer vi till det allvarligaste systemfelet av dem alla – friskolestraffet.
Eftersom skolpengen har ökat när kommunen har underskott så måste man ersätta friskolorna i kommunen retroaktivt med den summa per elev man själv har i underskott.

Det betyder att kommunen måste betala en straffavgift till friskolor när de har underskott.
Pengarna tas från eleverna i den kommunala skolan. Kommunerna betalar därför tre gånger för samma elever.
1. När eleven går till en friskola
2. Man betalar för den tomma skolplatsen som uppstår
3. Man måste ersätta friskolorna retroaktivt med den summa per elev man har i underskott

Exempel
Ni har kanske läst om Södertälje kommun som beslutade att avveckla en kommunal gymnasieskola. För att vara schysst mot eleverna så fick de elever som gick på skolan när beslutet fattades gå kvar på skolan. Academedia var snabba att begära ut retroaktiv ersättning eftersom kommunen hade ökade kostnader för den halvfulla gymnasieskolan.
I Sundsvall har man betalat ut över 130 miljoner i friskolestraff de senaste åren. Bara i år var friskolestraffet ca 30 miljoner som de fristående skolorna får dela på, trots att de inte har några kostnader kopplad till ersättningen.

Det här systemfelet gör att friskolor tjänar dubbelt på att kommunen har underskott.
De får eleven, skolpengen OCH friskolestraffet utbetalt när kommunen har upprättat sitt årsbokslut.

Vi har verkligen ett genomruttet skolsystem. Vi måste börja om från början och göra rätt.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)