Lucka 18: Vad ska vi med Skolinspektionen till?

Idag kom Ekot med en nyhet att Skolinspektionen inte har fått in en enda krona i vite under de senaste fem åren.

I korthet fungerar det så här. Skolinspektionen upptäcker brister på en skola.
Om det är allvarligt kan man ge ett föreläggande om vite direkt, men det är ovanligt. Det är vanligt att skolan får tid på sig, ofta ett par månader, ett halvår eller ett år på sig att rätta till bristerna. Om skolan inte följer föreläggandet kan vite eller återkallande av tillstånd bli aktuellt. När ett vite utdöms kan inte Skolinspektionen bara skicka en räkning utan det är domstol som dömer ut vitet.

Det finns ett allvarligt systemfel inbyggt här. Thorén i Sundsvall, nuvarande Eduktus fick flera hundratusen i vite eftersom de inte bedrev den undervisning som de utgav sig för att göra. På gymnasieskolan i Sundsvall hade de inte någon kemisal vilket gjorde att eleverna fick göra alla laborationer under en kort tid i en hyrd kemisal. I specialiseringarna hockey, ridning och golf bedrev de inte heller den undervisning som eleverna har rätt till.
Skolan kontrade med att eleverna får gymkort för att träna de muskelgrupper de använder för att utöva sin sport på fritiden. Eleverna betygsattes på sin egen planering för sitt idrottsutövande. Skolinspektionen var inte imponerande så det blev ett högt vite.

I stället för att betala, göra avbön och börja undervisa enligt timplan så valde Thorén att lägga ner verksamheten. Så kan en friskola göra.
Friskolor har som bekant inget ansvar för att eleverna får fullgöra sin utbildning. Eftersom de lägger ner sin utbildning så behöver de inte betala vite – eftersom verksamheten inte längre existerar. Nu har de bytt namn och styrelse så det är rent teoretiskt möjligt att starta upp igen. Smart va?

Det är ofta billigare att lägga ner sin verksamhet än att betala vitet.

Frågan som hänger kvar är: vad ska vi med Skolinspektionen till?
Vi har återigen blivit påminda om att det inte går att kontrollera sig bort från problemen i skolsystemet. Problemet är att det finns ett incitament för lönsamhet vilket gör att skolor inte ger eleverna den undervisning de har rätt till, de fuskas med betygsättning och hanteringen av betygskataloger och elever som inte är i skolan anmäls inte till hemkommunen tillräckligt skyndsamt. Det går inte att lösa problemet med incitament med en skarpare skolinspektion.

Vi har cirka 5 000 grundskolor och strax under 2 000 gymnasieskolor. Ingen tror ju att Skolinspektionen kan kontrollera att alla sköter sig. Vi ska inte bygga mer byråkrati. Det vi ska göra är att säkerställa att det inte finns några andra incitament än att bedriva riktigt bra utbildning med elevernas bästa i fokus.

Det hade givetvis varit bättre om Skolinspektionen ger ett föreläggande om vite och tillsammans med föreläggandet så medföljer ett inbetalningskort. Om man har misskött sig grovt ska man inte få ett halvår på sig att rätta till problemen. Om inte eleverna får sin lagstadgade undervisning ska det givetvis åtgärdas direkt, inte om ett halvår.

Jag är inte förvånad över att Skolinspektionen försvarar sig med att de flesta skolorna rättar till sina problem. Jag kan upplysa om att det inte är särskilt svårt att få grönt ljus av Skolinspektionen. Det är bara att ha papperen i ordning.

Vi har fortfarande en grundskola i Sverige som drivs av den kristna sekten Plymouthbröderna. Det säger allt och lite till.
Läs gärna min text på Expressens ledarsida som jag skrev om just detta.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i AltingetFokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)

Lämna en kommentar