Företrädare för friskolelobbyn brukar säga att friskolor bidrar med privat kapital i svensk skola. Ett annat vanligt förekommande uttalande är att överskottet återinvesteras i skolorna. Vinsten är så liten så var det är folk gnäller om egentligen.
Kommer ni ihåg Skvaderns skola i Sundsvall? Den drivs av personal.
Sundsvalls tidning avslöjade att styrelsen hade delat ut en ansenlig summa pengar till sig själva. Skolans ledning sa att de inte hade något val. Jag kommenterade då att det finns många andra sätt att hantera sin ekonomi. De hade till exempel kunnat ge en fet bonus till alla som arbetade på skolan. De hade kunnat investera för elevernas skull. Det finns alltid något att lägga pengar på, på en skola.
I morse såg jag en tweet av Marcus Larsson på Tankemedjan Balans. (bli månadsgivare om du inte redan är det)
Academedia, den största koncernen och en av de minst seriösa delar ut mer pengar än vad de återinvesterar. Så här skriver Marcus:
– Ju mer jag lär mig om skolbolagens ekonomi, desto falskare känns skollobbyisternas kommunikation. Almega hävdar till exempel att det mesta av vinsten investeras i verksamheten. Den i särklass största aktören Academedia delar dock ut 453 miljoner men investerar bara 309 miljoner.
Academedia delar ut 453 miljoner och det motsvarar cirka 755 lärare. Jag har en fråga.
Är det så att det inte finns någon elev, av de drygt 25 000 som går i Academedias grundskolor som kan lära sig mer? Finns det ingen elev som skulle behöva mer stöd än vad de får idag? Skollagen säger som bekant att alla elever ska få stöd att nå som långt som möjligt.
Hur mycket investerar Academedia? 309 miljoner.
309 miljoner är mindre än 453 miljoner.
Så hur var det då med investeringskostnader när skolor ska etablera sig eller expandera.
Alla koncerner och friskolor skriver i sina rapporter att investeringskostnaden är låg eftersom hemkommunen betalar ut skolpeng i förväg. Det betyder att skolpeng betalas ut innan friskolan har levererat undervisning och resultat för sina elever. Det är en bra deal de har. De behöver inte investera eget kapital, kommunen betalar innan de har utfört uppdraget. Det är få som har det privilegiet.
Skolkoncerner är så kaxiga att de ofta kräver ersättning för faktisk hyreskostnad.
Det betyder att kommuner som gärna vill ha skolkoncerner i sin kommun går med på att betala mer än vad lagen säger att de måste betala. Det är detta som är det kommunala självskadebeteendet. Bland annat.
Jag skrev en text om det på Expressens ledarsida.
Läs den gärna!
Som så ofta är det överdrifter och påhitt från skolkoncernernas sida.
De glider in i skolsystemet på en räkmacka, de får betalt för ett ansvar de inte har, de slipper offentlighetsprincipen och de får använda vilka medel de vill för att locka till sig lönsamma elever. De har rätt att kräva mer pengar än vad lagen säger att de har rätt till och när de får vite av Skolinspektionen kan de välja att lägga ner verksamheten i stället för att betala.
Vilket bra skolsystem Sveriges politiker har knåpat ihop.
Bra jobbat!
På återseende!
/Linnea
Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.
Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 