Lucka 20: Därför ska vi skruva upp konfliktnivån

Företrädare för friskolelobbyn säger ofta att ”vi måste kroka arm” och att kommunala och fristående skolor ska samarbeta. Vi måste komma samman, vi vill samma sak, vi måste fokusera på kvalité. Nu gör friskolesektorn en omstart, nu kommer vi ta fram en branschstandard, ett etiskt ramverk för att oseriösa aktörer inte ska finnas kvar…bla bla bla.

Jag har några invändningar mot det resonemanget.
1. Det finns bara konkurrens när vi pratar om kommunala och fristående skolor.
Kommuner har ett ansvar (utbudet) som det är friskolorna som får betalt för.
Kommuner har inte några planeringsförutsättningar eftersom det är staten (Skolinspektionen) som ger tillstånd för nya friskolor men kommunen som betalar.
Fristående skolor etableras och expanderar på bekostnad av eleverna i kommunala skolor.

Det finns alltså inget att kroka arm kring. Vi ska kroka av armarna och skruva upp konfliktnivån på max. Varför ska vi göra det? Jo, för att det behöver framgå för väljarna vilka alternativ som står till buds. Ska vi ha ett likvärdigt skolsystem som utgår från vad som är bäst för eleverna, eller ska vi behålla dagens dysfunktionella kvasi-skolmarknad när friskolornas bröd är den kommunala skolans död.

2. Vi vill samma sak påstås det.
Även detta påstående är falskt. Vi vill inte alls samma sak.
Skolkoncernerna kämpar med näbbar och klor för att behålla glappet mellan kommunens genomsnittskostnad per elev – och den kostnad de har per elev. Det är skillnaden mellan kommunens snitt, som friskolan ersätts för och deras faktiska kostnad som blir till överskott. Överskottet kan sedan användas för utdelning, inlösen av aktier eller koncernbidrag för att flytta skolpeng mellan olika bolag. Kommunala skolor behöver också göra ett överskott, men det läggs i en buffert för oförutsedda utgifter, som till exempel att elever slutar för att en friskola fått tillstånd av staten att öppna, trots att det inte finns något kapacitetsbehov.

3. Skolkoncernerna är nog glada för att deras yta poleras lite mer. Etisk standard låter bra.
Grejen är att de mest oseriösa är skolkoncernerna. Atvexa drivs av två norska riskkapitalister som flyttade till Schweiz för att slippa bolagsskatt. Grejen är att skolkoncernerna aldrig kommer acceptera regler som på riktigt minskar deras överskott, ökar insynen och skapar en gemensam spelplan för kommunala och fristående skolor.

Det är ett stort problem att vi har så naiva politiker. Skolkoncernerna kommer aldrig gå med på att deras villkor försämras på riktigt. Det är en charader de håller på med.

Det politikerna ska göra är att skapa ett skolsystem utifrån vad som är bäst för eleverna och sedan är det upp till friskolorna om de vill bedriva skola i det systemet. Politikerna ska inte bry sig ett dugg om vad skolkoncernerna vill. Vi bedriver inte skola i Sverige för att tillfredställa riskkapitalister på Caymanöarna. Vi bedriver skola för att Sverige vill ha en välutbildad befolkning som kan konkurrera på den globala marknaden med tjänster och innovation. Vi bedriver skolpliktig grundskola för att vi vill att Sverige även fortsättningsvis ska vara en liberal demokrati med yttrandefrihet och där var och en av oss har reell möjlighet att göra fria livsval.

2025 ska vi skruva upp konfliktnivån på max och sedan ska vi avskaffa skolmarknaden och skapa ett skolsystem som utgår från elevernas bästa.

Friskolesektorns nyårslöfte är enligt Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning att – den som driver fristående skola i Sverige ska göra det med elevernas bästa i första rummet. Våra skolor ska aldrig kunna misstänkas för att fuska med betyg, skolpeng eller demokratiska värderingar.

Nåväl. Löften är ju till för att brytas och det skulle förvåna mig om det håller januari månad ut.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)