Nu har äntligen regleringsbreven för 2025 publicerats på Ekonomistyrningsverkets hemsida, avdelning statsliggaren. Det är nästa lika pirrigt som kvällen innan julafton var när jag var barn. Vi smög ner i köket där granen stod och klämde och kände på alla paket. Eftersom jag är en vän av rättvisa så räknade jag alltid hur många paket jag och mina syskon skulle få, och vem som fick det största paketet.
I det här inlägget sammanfattar jag uppdragen som Skolforskningsinstitutet, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen har fått 2025. Häng med!
Skolforskningsinstitutet
Ramen för 2024 är cirka 47 miljoner varav 36 ska användas till praktiknära skolforskning.
Det är ungefär det som står vilket betyder att regeringen inte styr vad myndigheten ska göra, annat än att den ska fokusera på praktiknära forskning. Det hade varit bra om regeringen styr den här myndigheten och vilka typer av studier de ska fokusera på, till exempel yngre barns läsning och matematikutveckling för elever som inte talar svenska hemma. De hade kunnat fokusera på best practice vad gäller undervisning i strukturerad phonics och matematik som grundar sig i den samlade vetenskapen. Nåväl. Det finns viktigaste myndigheter.
Skolverket
I regleringsbrevets inledning står det att Statens skolverk ska redovisa vilka utvecklingsinsatser i verksamheten som myndigheten har vidtagit och planerar att vidta när det gäller att stärka den egna organisationen, styrningen och uppföljningen. Syftet med utvecklingsinsatserna ska vara att erbjuda skolväsendet ett ännu mer relevant och ändamålsenligt stöd som utgår från målgruppernas behov och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Fritidshemmet: Skolverket ska genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Inom ramen för uppdraget ska Skolverket genomföra insatser som särskilt fokuserar på elever med utländsk bakgrund.
Skolverket ska även analysera och lämna förslag på vilka uppgifter från patientregistret som bör samköras med de individbaserade uppgifter som Skolverket tar in enligt myndighetens föreskrifter. Det rör specifikt elever med funktionsnedsättningar och syftet är att kunna samla kunskap om hur det går för eleverna i skolan.
Skolverket ska även följa upp Kunskapsbidraget som är det före detta likvärdighetsbidraget. Det är ett stort statsbidrag på ett par miljarder som syftar till att minska resultatskillnaderna mellan elevgrupper. Eftersom resultatskillnaderna ökar och nu är störst i hela OECD så är det bra att man följer upp hur pengarna används. Det går inte att bara kompensera för elevers förutsättningar med mer pengar. Vi måste också se över hur vi undervisar och framför allt organiserar undervisningen. Jag skrev nyligen en krönika om just det.
Utöver det så ska man även arbeta med att implementera läslistorna, ge insatser för att stärka barns språk – och matematikutveckling och genomföra fortbildningsinsatser.
En nyhet är att uppdraget om föreskrifter om det systematiska kvalitetsarbetet upphör
att gälla. Det var på tiden!
Jag är nog inte den enda som beklagar att Sverige ska få ett professionsprogram. Det vi som arbetar i skolan behöver är ett reglerat uppdrag, en reglerad, likvärdig skola och långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Skolverket har fått i uppdrag att att genomföra insatser för att förbereda professionsprogrammet, de ändras dock på så sätt att Skolverk även ska erbjuda fortbildning för lärare för att dessa ska stärka sin kompetens inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering i klassrummet. Problemet är inte att lärare inte har kunskap om ledarskap, problemet är att eleverna struntar högaktningsfullt i vad lärarna säger. Inget professionsprogram i världen kommer att komma till rätta med elever som bryter mot skolans ordningsregler.
Tyvärr fortsätter satsning på fortbildning i specialpedagogik. Myndigheten får 61 miljoner 2025. Det avslutas dock till halvårsskiftet 2025 enligt utbildningsdepartementet. Bra!
Sen var det detta med alla bidrag. Regeringen slår sig för bröstet och säger att de tar antisemitismen på största allvar. Nästa år firar vi 250 år av judiskt liv i Sverige. Med det sagt är det lite märkligt att IVA, Kungliga vetenskapsakademien får 19 miljoner av Skolverket medan Forum för levande historia får 5 miljoner.
Det blir ris och ros för regeringens styrning av Skolverket. Nästa år hoppas jag att regeringen tar tillbaka bemyndiganden som Skolverket har idag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
Precis som Skolforskningsinstitutet så får inte SPSM några stora förändringar 2025. De ska bland annat följa upp funktionshinderspolitiken under 2021–2031. De har i uppdrag att genomföra fortbildning i specialpedagogik tillsammans med Skolverket. Här är det läge att höja ett varningens finger eftersom tidigare satsningar varit ovetenskapliga och direkt skadliga för svensk skola. De har även i uppdrag att ge insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. De ska även ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har omfattande frånvaro ska få mer stöd samt att de ska utveckla det brottsförebyggande arbetet. Här finns det ju redan bra program, till exempel PAX som är väl beforskat. Jag hoppas att de inte uppfinner hjulet på nytt.
Skolinspektionen
Skolinspektionen ska öka sin tillsyn säger regeringen. Utökningen ska vara med tyngdpunkt på tillsynen. De ska ska redovisa hur huvudmän och rektorer arbetar för att säkerställa att behöriga lärares arbetsuppgifter i så stor utsträckning som möjligt är undervisning och uppgifter som hör till undervisningen samt hur huvudmän och rektorer säkerställer att
personal får nödvändig kompetensutveckling. Det kommer bli en tillsyn på gynnar skolans inre marknad eftersom rektorer har en förkärlek för konsulter när lärare ska fortbildas.
De ska även underlätta och effektivisera tillståndsprocessen för enskilda huvudmän, ta reda på hur skolor med låga resultat granskas och vilka åtgärder som rektorer och huvudmän vidtar. Ett viktigt uppdrag är att motverka välfärdsbrottslighet, där skolan är en utmärkt arena för de som vill sko sig på skattemedel. Skolinspektionen ska redovisa vilka insatser som gjorts för att motverka att kriminella eller på annat sätt olämpliga aktörer verkar inom
skolväsendet. Syftet är att inom ramen för Skolinspektionens uppdrag bidra till att skydda Sverige mot välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet.
Uppdraget om skolor med problematik avseende våldsbejakande extremism m.m. ändras på så sätt att Skolinspektionen även ska förstärka sin granskning över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar och sin ägar- och ledningsprövning över enskilda förskolor och annan
pedagogisk verksamhet.
Ett tips till regeringen är att förbjuda utländskt ägande i skolor!
De ska även granska skolors genomförande av nationella prov. Här har jag en fråga, vem granskar Skolverkets haveri med förutsättningarna för fungerande, nationella digitala prov?
Problemet är ju att det system de byggt upp inte går att använda.
En annan bra grej är att de ska granska genomförandet av prövning och betygssättning efter lovskola i grundskolans årskurs 9. Ni vet den perversa jakten på E som obligatorisk lovskola i årskurs 9 har blivit. Det är en skam att elever kan läsa upp betyg på ca 2 veckor när en del knappt har varit på plats i skolan. Det är inte seriöst att vi håller på så här.
Ramen för 2025 är nästan 630 miljoner kronor. Hoppas att de används väl!
Detta var uppdragen för fyra av skolmyndigheterna. Det finns andra aktörer också men dessa är de viktigaste. Skolverket har en väldigt stor ekonomisk ram vilket inte är konstigt eftersom de fördelar statsbidrag och andra bidrag till kommunerna.
På återseende!
/Linnea
Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.
Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 