Eleverna flyr IES

Det har inte undgått någon att elevkullarna minskar i snabb takt på grund av att det föds för få barn. Då är det lätt att tro att det även drabbbar friskolorna. Det finns en viktig skillnad när det kommer till kommunala skolor och friskolor. Friskolor har inte något ansvar för kommunens elever och eftersom de är företag kan de snabbt lägga ner verksamheten om den inte är lönsam.

För drygt ett år sedan skrev jag om IES i Kista. Läs gärna det inlägget. IES säger själva att de har flera tusen elever i kö till sina skolor. Det borde innebära att de inte är drabbade av minskade elevkullar. När man får ha kö som det inte finns någon insyn i så är det bara att ta in nya elever om någon slutar. Trots den kilometer långa kön lyckas man inte behålla eleverna, eller fylla skolorna.

När jag går igenom statistiken för innevarande läsår är det tydligt att eleverna fortsätter att fly från IES. Det handlar inte om minskade elevkullar utan om bristerna i skolornas verksamhet. IES har, som ni vet vid det här laget fått skarp kritik från Skolinspektionen på flera av skolorna. Det handlar om att man mörkar ofredande mot elever, fusk med behörighetsregler och fördelningen av undervisning på engelska. SVT rapporterade att alla skolor inom koncernen bryter mot lagen.

Det är dessutom stökigt på IES. Många av skolorna har sämre trygghet och studiero jämfört med kommunala skolor.

Kort och gott: Internationella Engelska Skolan är ett luftslott som nu börjar krackelera.
Eleverna flyr.

Nu ska jag ge ett exempel på hur elevunderlaget minskat på skolorna. Trots att de öppnar fler skolor så minskar alltså antalet elever. På sikt kommer det att driva upp genomsnittskonaden per elev. Trots det ska överskott från varje skola levereras till huvudkontoret. Det betyder mindre resurser till eleverna vilket kommer öka kravet på att bara ta in elever som är lätt att undervisa, om man ska kunna fortsätta putsa varumärket vill säga. De kommer alltså behöver anstränga sig mer för att locka till sig ”rätt elevunderlag”. Det är därför Facebook och andra kanaler är spammade med reklam från IES.

Internationella Engelska Skolans skolor i Stockholms kommun
Läsåret 2020/2021 hade skolorna totalt 6456 elever fördelat på åtta skolor.
Läsåret 24/25 har skolorna totalt 5574 elever fördelat på samma skolor.
IES i Kista står för det största tappet på 308 elever.
Totalt har IES-skolorna som ligger i Sthlms kommun tappat 882 elever.

Om vi tar ett annat exempel, Internationella Engelska Skolan i Gävle.
Läsåret 24/25 har de 765 elever
Läsåret 23/24 hade de 960 elever
Läsåret 22/23 hade de 1 090 elever
Läsåret 21/22 hade de 1 197 elever
Läsåret 20/21 hade de 1 195 elever

De har alltså tappat 430 elever. Det betyder att elever på två Hammarkullsskolor har slutar under fem läsår. Det är en häpnadsväckande elevflykt.

Ett annat exempel är skolan i Lund.
Läsåret 24/25 har de 686 elever
Läsåret 23/24 hade de 716 elever
Läsåret 22/23 hade de 711 elever
Läsåret 21/22 hade de 731 elever
Läsåret 20/21 hade de 717 elever

De har alltså 45 elever färre jämfört med läsåret 21/22. Det betyder 1,5 klass färre elever utspritt på alla klasser.

Finn fem fel
På IES hemsida skriver de att de har över 31 000 elever. Det stämmer inte.
Enligt den statistik de själva rapporterat in har de 29 476 elever + 559 elever på deras gymnasieskola (som de snart stänger). Det blir 30 032 elever.
Det är skillnad på 30 032 elever och att säga att man har drygt 31 000 elever.

Så vad ska IES göra för att öka elevantalet i befintliga lokaler? Enligt den senaste årsrapporten ska de utöka med F-3 enheter inom befintliga skolor. Det betyder att elever inte kommer få en bra utveckling i svenska språket under sina första skolår. Det är en fullständig katastrof att vi tillåter att skolor tillåts undervisa hälften på engelska. De behöver lära sig svenska språket för det är i Sverige många av dem kommer att bo.

Det man inte får glömma är att eleverna flyr IES och trots sin kilometerlånga kö lyckas de inte fylla klasserna och få eleverna att stanna på skolorna. Det skulle kunna ha att göra med att de lajvar internationell skola där de använder gig-jobbande lärare på korta kontrakt, som inte har kunskap om svensk läroplan och bedömning/betygssättning. De säger att de har en internationell atmosfär när de undervisar till hälften på engelska, utifrån svensk läroplan med obehöriga lärare. I Sverige har vi legitimerade lärare och inte ”certifierade” lärare.

Det finns inget internationellt med IES. Man får inte glömma att cashen ska in till huvudkontoret oavsett hur det går för skolenheterna. IES skickade drygt 268 miljoner i koncernbidrag till det holdingbolag där Barbara Bergström är ledamot, enligt den senaste årsrapporten. SVT har rapporterat att de har skickat drygt en halv miljard av skolpengen i koncernbidrag. Det var i december 2020 som riskkapitalfonden Paradigm Capital, med största fonden i Luxemburg, köpte ut Engelska skolan från börsen för drygt tre miljarder kronor.
Att Barbara inte har något med IES att göra längre är med andra ord en sanning med stor dos av modifikation. Holdingbolaget har en vinstmarginal på 63 procent. Holdingbolaget äger även ett spanskt bolag som heter International Education Partnership. När Hans och Barbara sålde IES startade de Hans and Barbara Bergström Foundation. De har bland annat skickat pengar till Näringslivets medieinstitut som hängt ut journalister som granskar skolsystemet. De har även finansierat Rebecka Uvell som skrivit många blogginlägg om mig och Tankesmedjan Balans. Så kan man ju också använda skolpeng.

Hans och Barbara Bergström har fått sin förmögenhet från svenska skattebetalare. Var och en får själva avgöra om det har varit en bra investering för Sverige.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer cirka tre avsnitt per månad.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)
Barnet och boken, perspektiv på ungas läsning (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)