Internationella Engelska Skolan spränger luftslottet

Skolinspektionen har besökt Internationella Engelska Skolan i Kista. Rapporten visar med all önskvärd tydlighet att IES är ett luftslott. I och med den här rapporten spränger de sitt eget luftslott. Ingen kan, efter att ha läst rapporten säga att IES är en skolkoncern som lyckas med skolresultaten, studiero på lektionerna och trygghet för eleverna.

På IES i Kista går det i dagsläget 760 elever. Det är en stor skola med årskurserna 4-9.
Den har dock varit ännu större. Så här har elevantalet sett ut de senaste fyra läsåren.
2019/2020 – 926 elever
2020/2021 – 923 elever
2021/2022 – 859 elever
2022/2023 – 760 elever.
De har tappat i snitt 27 elever per årskurs på fyra år. Jag ser samma trend på andra skolor, att elevantalet minskar i snabb takt.

Elevunderlaget på IES i Kista
Andel flickor: 52,5 procent.
Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: 57,8 procent. Det kan jämföras med kommunala Rinkebyskolan som har 17,2 procent.
Andel elever med utländsk bakgrund: 87 procent.

Avvikelse mellan nationella prov och betyg
Matematik: 25,6 procent.
Svenska som andraspråk: 31,3 procent.
Svenska: 41,9 procent.

Det är 55,6 procent av eleverna som har betyg i alla ämnen och 87,2 procent av eleverna är behöriga till yrkesprogram.

Skolinspektionens rapport
Läs rapporten här.

Skolinspektionen har givit kritik på flera områden. Inspektörerna skriver följande:
Lärare: Se till att undervisningen i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk bedrivs av legitimerade och behöriga lärare (2 kap. 13 och 17-18 §§ skollagen). Om de aktuella lärarna inte är behöriga ska även annonser och ansökningar för de aktuella tjänsterna bifogas redovisningen. För det fall huvudmannen avser att för undervisningen använda lärare utan legitimation och/eller rätt behörighet, inkom med en motivering till varför aktuella lärare är lämpliga att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Inkom även med underlag som styrker lärarnas erfarenhet och utbildningsbakgrund (2 kap. 13 och 17-18 §§ skollagen).

Extra anpassningar: Se till att lärare och övrig personal under minst ett tillfälle innan den 24 maj 2024 ges kompetensutveckling som syftar till att ge insikt i skollagens bestämmelser om stöd i form av extra anpassningar. Huvudmannen ska dokumentera skriftligt när och hur informationen har förmedlats. Denna dokumentation ska ges in till Skolinspektionen i samband med huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder den 24 maj 2024. (2 kap. 34 § samt 3 kap. 5 och 7 §§ skollagen).

Utredning av särskilt stöd: Se till att rektorn för varje anmälan om behov av särskilt stöd för en elev som inkommer till rektorn eller den rektorn har delegerat det till, starta en utredning. Rektorn ska dokumentera hur många sådana anmälningar som inkommit under perioden den 22 februari 2024 – 20 maj 2024 och vilket datum en utredning har startats för respektive elev. Denna dokumentation ska ges in till Skolinspektionen i samband med huvudmannens redovisning av vidtagna åtgärder den 24 maj 2024 (3 kap. 7 § skollagen).

Anmälan om kränkande behandling: Se till att all personal vid minst ett tillfälle före den 24 maj 2024 ges information om att anmälan ska göras till rektor då personal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Huvudmannen ska dokumentera skriftligt när och hur informationen har förmedlats.

Skolan får kraftig kritik när det kommer till lärarnas behörighet.
Det intressanta är vad lärarna säger om sin skola.
– IES Kista erhåller undervisning av ett flertal lärare som saknar lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk (franska och tyska).

Skolan säger själv att sju lärare på skolan som undervisar i språkämnen saknar lärarlegitimation. Språkämnen ingår inte i undantaget om att ha lärare med svensk lärarlegitimation. Två av de obehöriga lärarna är tillsvidareanställda, vilket inte är tillåtet.

– I intervju med lärarna bekräftas att en lärare som har en tillsvidareanställning vid skolan och undervisar i engelska saknar svensk lärarlegitimation. Läraren uppger vidare att hen har utländsk lärarexamen och att hen har all undervisning i engelska för eleverna i årskurserna 4-5.

Skolinspektionen skriver att det framgår av inkommen komplettering att skolan inte annonserat efter behöriga och/eller legitimerade i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk (franska och tyska) under 2023.
Man ska annonsera regelbundet efter behöriga lärare om man saknar behörig lärare i något ämne.

Stöd till elever
Skolan får kritik på hur de hanterar elever som behöver stöd. I en intervju med lärarna blottas det statistiken säger, men som huvudmannen aldrig kommer våga erkänna – att IES har problem med trygghet och studiero.
Kolla här: I intervju med lärare uppger två lärare att det i årskurs 5 finns elever i varje klass som har behov, men som inte får extra anpassningar. Vidare uppger tre lärare i årskurs 6 och årskurs 7 att ungefär 20-25 elever i vardera årskurs har behov av extra anpassningar, men inte får extra anpassningar. I årskurs 8 uppskattar en lärare att det finns 4-5 elever i varje klass som skulle behöva mer extra anpassningar, men som inte får det. Vidare uppger tre lärare att de inte hinner ge alla elever det stödet de behöver. En lärare förklarar att en hel del av det som tar lärarens tid är att hantera klassen istället för att ge elever extra anpassningar. I intervjun med rektorn uppger rektorn att det kan vara så att skolan inte fångar upp alla elevers behov av extra anpassningar.

Det här är centralt. En lärare förklarar att en hel del av det som tar lärarens tid är att hantera klassen i stället för att ge extra anpassningar. Det är så stökigt att lärarna inte klarar av att ge elever den hjälp de behöver.
Vad beror det på? Om jag får gissa så skulle jag gissa att klasserna är alldeles för stora samt att många lärare är obehöriga att undervisa i svensk skola. Eleverna på IES i Kista har en kombination av utländsk bakgrund och bara hälften kommer från akademiska hem. Då behöver man ha normalstora klasser och en hög bemanning. Om man ser till antalet lärare på skolan ser det ut som att det är en lärare per klass. Då blir det stökigt.

I intervjuer med elevhälsan framkommer det att de skulle behöva utreda fler elever för särskilt stöd men att det inte hinns med. De har en lista på 35-40 elever som behöver utredas. Om man har 35-40 elever på väntelista är man för få i elevhälsan sett till elevernas behov. Eftersom IES använder undantaget om att använda lärare utan legitimation är andelen specialpedagogisk personal inte med i Skolverkets statistik.

Kränkande behandling
Skolan får kritik för att de inte anmäler kränkningar som sker mellan elever. Här är det viktigt att påtala att det gäller alla skolor i olika grad. Ingen skola anmäler vartenda fult ord eller varje situation där elever tjafsar.
På IES verkar det dock vara så att de inte anmäler allvarliga kränkningar och det framkommer i intervjuer med personal att toleransnivån för kränkningar är väldigt hög.

Läs det här stycket: I intervjuer med lärare framkommer att elever kan utsättas för kränkande behandling. Lärarna ger exempel på att slag, svordomar, nedvärderande kommentarer om sexuell läggning och rasistiska kommentarer förekommer bland eleverna. I intervju med lärare, representanter för elevhälsan och rektorn framgår vidare att alla i personalen inte alltid anmäler kränkande behandling. En lärare uppger att hen inte anmäler alla kränkningar och en annan lärare uppger att det beror på hur allvarlig kränkningen är om läraren anmäler den. I intervjun med elevhälsan uppges att toleransnivån för kränkningar är väldigt hög, vilket leder till få anmälningar från personalen. Flera representanter uppger att alla kränkningar inte anmäls samt att många situationer troligen hanteras och löses av personalen. I intervjun med rektorn uppger rektorn att han inte tror att alla kränkningar anmäls, eftersom det i så fall skulle vara fler registrerade anmälningar. Rektorn säger vidare att lärarna har blivit informerade om hur de ska göra anmälningar men han tror att personalen kanske inte orkar anmäla allt som händer.

När man säger så här om sin skola, då förekommer det systematiska kränkningar mellan eleverna. Det här ska ses av det lärarna sa om extra anpassningar och särskilt stöd, att de har fullt sjå att hålla klassen och att de därför inte kan ge eleverna stöd i klassen.

Mina slutsatser
När jag läser rapporten blir det tydligt att IES är ett luftslott. När Björn Dahlman sammanställde enkäten om trygghet och studiero fick IES sämre resultat jämfört med kommunerna, eller liknande värden. De har inte bättre trygghet och studiero än andra skolor. Det i sig är anmärkningsvärt eftersom de har ett mer lättundervisat underlag jämfört med kommunala skolor. De borde vara bättre än kommunala skolor.
IES får samma grundbelopp i skolpengen som kommunens skolor får, men trots det lyckas de inte med sitt uppdrag.

Lärare säger att de inte hinner hjälpa elever för att de har fullt upp med att hålla ordning. De säger att de inte anmäler kränkande behandling eftersom det är så vanligt förekommande. Elevhälsan har en låååång lista på elever som behöver hjälp men de verkar vara för få för att kunna hjälpa eleverna. Skolan fuskar med lärarbehörigheterna och fastanställer lärare som inte har legitimation. De struntar i undantagsreglerna och låter obehöriga lärare undervisa i ämnen som inte omfattas av undantaget.

Allt det vi som följt IES under flera år redan vet – visade sig stämma. Igen.
Alla inblickar vi får i skolan visar samma sak – att IES är skolor med hög betygskorruption, dålig trygghet och studiero och dåliga resultat. Det är otryggt och lärarna har svårt att hjälpa eleverna.

IES sprängde sitt eget luftslott. Det verkar som att föräldrar börjar förstå att IES är en skojarkoncern. Skolan i Kista har tappat 166 elever de senaste åren.

På återseende
/Linnea

Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Lyssna på min podd som sätter igång vecka 9: Så funkar skolan
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek NU (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)