I fredags sände Kvartal programmet Fredagsintervjun.
Veckans gäst var Damian Brunker, rektor på Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna.
Den bild som sattes i programmet är att IES i Eskilstuna verkar i ett utsatt område, med ett tufft elevunderlag. Det var något som skavde när jag lyssnade på intervjun så jag gjorde som jag alltid gör – går till statistiken.
Den kommunala skolan Fröslundaskolan har 79 procent elever med utländsk bakgrund.
Det är 13,6 procent elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.
Internationella Engelska Skolan har 77,4 procent elever med utländsk bakgrund.
Det är 53,6 procent av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.
Vi går till klasstorleken. Det är viktig parameter för att förstå hur tufft elevunderlaget är. Om en skola har låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning går det inte att ha stora klasser eftersom det blir svårt att hålla ordning, och eleverna behöver mycket akademiskt stöd.
På den kommunala Fröslundaskolan har de små klasser.
Åk 1: 90 elever
Åk 2: 48 elever
Åk 3: 70 elever
Åk 4 har 20 elever
Åk 5 har 17 elever
Åk 6 har 24 elever
De har ett snitt på 11,3 elever per lärare.
På IES har de stora klasser.
F-3 är 28 elever per klass.
Åk 4-5 är det 30 elever per klass.
Åk 6-9 är det 32 elever per klass.
De har ett snitt på 16,5 elever per lärare.
IES Eskilstuna hade misstänkt betygsinflation läsåret 2018/2019.
Då fick 68,3 procent av eleverna högre betyg i matematik, jämfört med betyget på nationella proven. I svenska var siffran 38,7 procent.
De verkar ha skärpt till sig i år, kanske på grund av all uppmärksamhet i media om att IES är de en av de värsta aktörerna när det kommer till att fuska med betygssättningen.
Så skapas överskott
Damian Bunker är ärlig med att skolan går med vinst.
Nu ska jag berätta hur friskolor skapar överskott.
Det enklaste sättet att göra överskott är att bedriva skolan till lägre kostnad per elev jämfört med kommunens snitt. Om IES får 100 000 kr per elev och år gör de överskott om de bedriver skola till en kostnad på 80 000 kr per elev och år. Då blir överskottet 20 000 kr per elev och år. En del av det skickas till huvudkontoret och pengarna används främst för expansion. Det är eleverna som går på IES skolor som betalar för expansionen. Resurser som hade kunnat gå till mindre klasser, fler lärare, mer lästräning och mer tryckt läromedel.
Det är för att kunna göra överskott som det är viktigt för IES (och andra friskolor) att ha ett lättundervisat elevunderlag. Om drygt hälften av föräldrarna har eftergymnasial utbildning så har man ett gynnsamt elevunderlag. I Eskilstuna är det 16 skolor som har ett svårare elevunderlag än vad IES har. Det är 17 skolor som har en lite enklare elevunderlag.
IES i Eskilstuna ligger i mittenskiktet i kommunen. De har alltså inte särskilt stora utmaningar.
IES påstådda ”internationella” profil lockar till sig elever som kommer från akademiska hem. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte finns något internationellt i att anställa obehöriga lärare som undervisar på engelska, enligt svensk läroplan.
Det är intressant att titta på vilka som ingår i personalstyrkan på IES i Eskilstuna. Det hade varit intressant om rektorn fått frågan varför han har en mediekreatör på heltid. IES känner sig antagligen hotade av att luftslottet är på väg att rasa ihop. För att rädda det som räddas kan anställs en mediekreatör för skolpengen. De har även en academic coordinator som har i uppdrag att se till att höja betygen.
Damian Bunker har tidigare arbetat på huvudkontoret så det hade varit intressant att få en kommentar på den strategi IES använder för att skapa överskott. På en del skolor byter man aktivt ut elevunderlaget och sedan skryter man i media om att man vänt resultatet. Det är synd att journalister som intervjuar företrädare för IES inte läser på och gör research inför intervjuerna. Då hade det kunnat bli intressanta samtal. Nu blir det bara gratis reklam för ett luftslott.
Två exempel på skolor som bytt ut elevunderlaget
IES i Järfälla.
Läsåret 2009/2010 hade 57 procent av eleverna föräldrarna eftergymnasial utbildning.
Det var 53 procent av eleverna som hade utländsk bakgrund.
Läsåret 2020/2021 hade 81 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Det var 31 procent av eleverna som hade utländsk bakgrund.
IES Sundsvall
Läsåret 2009/2010
Det var 56 procent av eleverna hade föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Det var 25 procent av eleverna hade utländsk bakgrund.
Läsåret 2020/2021 hade 82 procent av eleverna hade föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Det var 15 procent av eleverna hade utländsk bakgrund
Det är en lätt match att höja resultaten om man samtidigt byter ut eleverna, som man gjort i Järfälla och i Sundsvall. Min mamma brukade säga – det är ingen konst att skita när arslet är fullt. Det stämmer väl in på IES.
Lyssna på gärna på intervjun men var kritisk. Det är sällan som det låter.
Allt gott!
/Linnea
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek NU (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 