Skolbibliotek nu!

Jonna Bruce vill ta med dig på ett tankeexperiment.

Tänk dig att…..
Du är sex år gammal. Du är uppvuxen i ett hem med många syskon. Kanske delar du rum med tre av dem. Dina föräldrar har inga jobb, behärskar inte svenska språket och det finns inte några böcker hemma. Du börjar förskoleklass. Det är ditt egentliga första möte med svenska språket. Du har inte gått i förskola så du har inte lärt dig att hålla i en penna, skriva ditt namn eller lärt dig enkla uppmaningar som att gå på toaletten, ta på dig jackan och skorna för att gå ut på rast.

På din nya skola finns det ett skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie som du träffar regelbundet. Du har en iver att lära dig nya saker, men det är svårt när du inte förstår vad de säger. Din nya lärare har inrett klassrummet med en massa böcker och hen läser högt varje dag. En gång i veckan går ni med klassen till skolbiblioteket för att ha lektion. Skolbibliotekarien läser en bok med mycket bilder, hon läser den flera gånger, varje vecka. Du får leka med karaktärer ur boken och boken finns även i klassrummet och på ditt modersmål. Du vill låna böcker att ha vid din bänk. Det får du, du får låna hur många du vill. Du vill läsa alla tjocka, långa, stora och krångliga böcker som finns i skolbiblioteket.

I klassrummet ljudar ni bokstäver och försöker forma dem med en penna. Plötsligt har du ljudat ett helt ord! Du går med din lärare till skolbiblioteket och tillsammans med skolbibliotekarien hittar ni en bok som är perfekt att träna läsning med och som handlar om precis det du tycker om. Du har lärare, lärarassistenter, specialpedagoger, kuratorer, skolbibliotekarien och en massa andra människor runt dig som gör allt för att du ska utvecklas och lära dig. Framför allt att läsa. Skolan är en lugn miljö. Du kan sitta och läsa på rasten i skolbiblioteket och du har arbetsro i klassrummet, något som aldrig skulle hända hemma i den stora familjen i den lilla lägenheten. En dag i årskurs två går du till skolbiblioteket och bibliotekarien tipsar om en bok som hon tror att du hade tyckt om. Du säger att den nog är för svår, den har många kapitel, sidor och inte så många bilder. Du vill läsa den men du vet inte om du klarar av det. Bibliotekarien är säker på att du gör det. Det är ingen brådska säger hon, du kan ha den så länge det behövs. Du läser den. Du klarade det

Jag tror att vi alla är överens om att läsning är nyckeln till allt. Inom skolans värld pratar vi om livslångt lärande, att fostra demokratiska samhällsmedborgare, att utveckla sitt språk, fantasi och kreativitet samt att förstå sig själv i en större samhällelig kontext. Allt detta gör läsningen med oss. Utöver detta kan läsningen, om vi behärskar den, var en källa till avkoppling, glädje och njutning. På lågstadiet lägger vi grunden för många av de färdigheter och intressen som kommer att forma våra elever genom hela livet, och därför är det av största vikt att vi prioriterar en stark läskultur.

För er som inte känner till Hammarkullen är det en förort till Göteborg, ett så kallat miljonprogramsområde eller som polisen kallar det, ett särskilt utsatt område. Vi brukar dock kalla det ett särskilt roligt område! På vår lilla lågstadieskola har nästan alla elever ett annat modersmål än svenska och vårdnadshavarna har i många fall ingen eftergymnasial utbildning. Trångboddhet och fattigdom är inte ovanligt i våra elevers liv. Som ni förstår är kanske inte alltid läsning det som prioriteras.

Skolbibliotek som pedagogisk funktion
Nu kommer vi vara partiska men en stor bidragande faktor till läskulturen på Hammarkullsskolan har givetvis varit att vi har satsat på ett välutrustat skolbibliotek och en fackutbildad bibliotekarie, d.v.s. Jonna. Linnea som är biträdande rektor på skolan har också varit väldigt aktiv i att se till att skolbiblioteksverksamheten faktiskt är en integrerad och självklar del på hela skolan. Alla elever är i skolbiblioteket minst en gång i veckan i form av planerade lektioner, för att låna böcker eller att hänga på rasten. Allt detta leder till att de omges av litteratur väldigt ofta under skoldagen och vi visar eleverna att det är något vi värdesätter och prioriterar! Med en utbildad bibliotekarie på plats har även både elever och lärare börjat se en annan del av läsningen nämligen den mer tänkande och reflekterande delen. Lärarna på skolan har givetvis det främsta ansvaret i att lära eleverna läsa vad gäller avkodning och ljudning etc. men min upplevelse är att de ofta fastnar i den mer tekniska delen av läsningen. Som skolbibliotekarie har Jonna öppnat upp ögonen för tolkningen av texter, att inte fastna i en och samma bokserie och att utmana eleverna att faktiskt reflektera kring helheten. Vi vill också påstå att läsningen nu är en större del av alla ämnen, exempelvis som ingång till olika teman i såväl, idrott som NO och SO. Läsning följs i större utsträckning av samtal nu och genom att eleverna får diskutera, reflektera och testa sina tankar om det lästa skapar vi delaktighet.

Oavsett om man är förälder, lärare eller skolbibliotekarie har vi alla en viktig roll att spela i att främja läskultur och delaktighet hos våra barn och elever. Vi måste vara förebilder genom att visa att vi själva värdesätter läsning och genom att skapa tid och utrymme för läsning i våra liv. Vi måste också stödja och uppmuntra våra barn och elever genom att lyssna på deras tankar och idéer om det lästa, och genom det även ge dem möjligheter att utforska och fördjupa sina kunskaper. I ett samhälle där många elever har olika språkliga bakgrunder är det avgörande att vi erkänner och värdesätter mångfalden av språk och kulturer som berikar våra klassrum. Att arbeta med flerspråkighet innebär att se varje språk som en tillgång och att skapa en inkluderande miljö där alla elever känner sig bekräftade och sedda.

Vidare kan vi integrera flerspråkiga strategier och resurser i våra läsaktiviteter för att stödja elevernas förståelse och tolkning av texter. Det kan innebära att använda rekvisita, gestaltning, bilder och symboler för att underlätta för eleverna att förstå innehållet och att koppla det till sina egna erfarenheter och kunskaper. Ibland dansar och sjunger vi också. När det handlar om delaktighet är det avgörande att vi skapar en miljö där alla elever känner sig inkluderade och respekterade oavsett deras språkliga bakgrund. Det kan innebära att ge eleverna möjlighet att dela sina egna berättelser och erfarenheter och att uppmuntra till öppenhet och respekt för olikheter.

Som ni alla vet ska det som händer i skolan vara mätbart och hur mäter man läskultur? Det är ju i princip omöjligt utan är mer av en känsla att det pratas om litteratur, diskuteras mer kring det lästa och att det synliggörs på olika sätt vilket vi är på god väg med på Hammarkullsskolan.

Jonna får ofta frågan om hur hon gör för att skapa läslust hos barn och svaret är alltid att vi hellre pratar om läsengagemang och att gällande engagemanget behöver inte Jonna göra särskilt mycket. Eleverna vill lära sig. De vill läsa. De vill berätta. Men om det inte finns någon som kan möta upp deras engagemang med ett lika stort engagemang, blir det inte lika lustfyllt. Och på Hammarkullsskolan kryllar det av vuxna som möter eleverna med det engagemanget.

Det är exakt detta som händer när skolbiblioteket med sin fackutbildade bibliotekarie får lov att fungera som en pedagogisk funktion. När skolbiblioteket är en integrerad del av skolan, och lärarna samplanerar med skolbibliotekarien visar vi att läsandet är viktigt.
Det är viktigt att skolledningen viktiggör skolbiblioteket genom att schemalägga lektioner och ge förutsättningar att hålla beståndet relevant och uppdaterat. Helt ärligt, snacket om att man inte har råd med böcker håller inte. Om man anställer en skolbibliotekarie för cirka 600 000 kr per år, då har man råd med litteratur.

Hur gör man skolan till en läsande skola?
Det, och mycket mer skriver vi om i boken Skolbibliotek nu.
Läs den, ge den till dina lärar – och bibliotekarievänner. Men framför allt, sätt den i handen på din rektor.

Du kan beställa boken här.

Tack för att du läste ända hit.
På återseende!
/
Linnea & Jonna