Skolinspektionens skräckrapport

Jag brukar läsa Skolinspektionens årsrapporter varje år. 2023:s rapport är inte något undantag. Dom som skiljer rapporten för 2023 från tidigare år är graden av skräck som levereras.
Vad menar jag med skräck? Jo, myndigheten beskriver på ett skrämmande sätt hur kontrollen över svenskt skolväsende i allt högre grad flyttas till utländska ägare.

Under 2023 har Skolinspektionen granskat cirka 300 huvudmän vilket bara är 10 procent av huvudmännen inom skolväsendet. Skolinspektionen har sett brister på 70 procent av de granskade skolorna. De områden där skolor brister är extra anpassningar och särskilt stöd. Det är främst dokumentationen som brister, till exempel att lärare inte tillräckligt skyndsamt anmäler till rektor att en elev riskerar att inte nå målen. När det kommer till kränkningar anmäler inte lärare i tillräckligt hög utsträckning om händelsen är utagerad när den ägde rum.

Rapporten i siffror
Under 2023 återkallade Skolinspektionen sex tillstånd att bedriva skola. Det är till exempel skolor där Säpo har larmat om elever som riskerar att radikaliseras. Skolinspektionen har även givit skarp kritik mot skolor som ensidigt påverkat elever i en särskilt trosåskådning.
I rapporten kan man läsa att under åren 2010-2023 har Skolinspektionen återkallat tillstånden för 53 skolor hos sammantaget 43 enskilda huvudmän. De flesta återkallanden är gjorts från 2018 och framåt. Under 2023 är det Västerås Citygymnasium, Cordobaskola International School, Studemaskolan, Thoren Business School Solna och Thoren Innovation School Malmö 2, TAU Hantverksskola Gymnasium som fått tillståndet återkallat.

Inspektörerna har gjort 1 050 fysiska skolbesök, under året har myndigheten fattat 373 beslut inom ramen för riktad tillsyn på generell nivå. I nära 70 procent av fallen fanns flera brister. Regelbunden tillsyn har ersätts med planerad tillsyn. Urvalet gör de genom riskanalyser och utifrån vad som framkommer i Skolinspektionens enkäter.
De fattade 64 beslut inom planerad tillsyn och 81 procent av utredningarna visade på brister. Inom ramen för kvalitetsgranskning har de granskat och fattat beslut för 410 skolor inom grund- och gymnasieskolan samt den anpassade grund- och gymnasieskolan. Det är en ökning med cirka 140 procent jämfört med förra året, då Skolinspektionen granskade 170 skolor.

Skolinspektionens slutsatser om enskilda huvudmän (friskolor)
Det här är den mest intressanta delen av rapporten.
Det finns cirka 750 enskilda huvudmän som bedriver fristående skola. Av dem drivs 55 procent som aktiebolag. Resterande huvudmän är relativt jämnt fördelade på stiftelser samt ekonomiska och ideella föreningar. Det är 80 procent av eleverna som går i en friskola som är ett aktiebolag och mer än hälften av eleverna går i en skola som tillhör de tio största koncernerna på skolmarknaden.

Läs det här stycket noga.
”Under de senaste åren kan vi se en relativt tydlig trend där antalet aktörer inom friskoleområdet har minskat. Det sker en konsolidering som innebär att de större friskoleaktörerna tar andelar inom friskolesektorn. Sveriges största skolkoncern hade under hösten 2022 cirka 70 000 elever, att jämföra med Göteborgs kommuns skolor som vid samma tidpunkt hade knappt 60 000 elever.

Flera av de större aktörerna inom friskolesektorn växer, både genom att ansöka om godkännande för att starta nya skolenheter eller utöka befintlig verksamhet och genom att köpa befintliga enskilda huvudmän som redan innehar godkännande och bedriver skolverksamhet. Köpet sker genom att aktierna i bolaget förvärvas. I 2023 års ansökningsomgång kan vi se att antalet tillståndsansökningar från sökande som ingår i en koncern mer än halverats från föregående år. Samtidigt ingår fortsatt merparten av de som ansöker och får godkänt i en koncern. Vidare är det främst befintliga huvudmän som ansöker och får godkänt.

Under 2023 var 98 procent av antalet godkända ansökningar lämnade av redan befintliga huvudmän, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Omkring 70 procent av de godkända ansökningarna hade koppling till en koncern. Under de senaste åren har Skolinspektionen noterat en ökande trend där koncernerna utökar sin verksamhet genom att förvärva aktier i ett aktiebolag som redan bedriver skolverksamhet. Det kan finnas flera skäl till att aktörer väljer uppköp i stället för att ansöka om tillstånd att etablera en ny skolenhet. I kommuner där det inte finns ett tillräckligt elevunderlag för att etablera en ny skola har aktörer på så sätt möjlighet att växa. I ansökningsomgången 2023 var just ”påtagliga negativa följder” för kommunen en av de vanligaste avslagsgrunderna.

Vi har också noterat att aktörer som tidigare har fått avslag vid tillståndsansökan, med anledning av allvarliga eller återkommande brister i redan befintlig skolverksamhet, i stället kan utöka sin verksamhet genom att förvärva aktier i bolag som redan bedriver skola.

Skolinspektionen menar att det inte är tillfredsställande att aktörer som uppvisat allvarliga brister i verksamheten på så sätt ändå kan utöka sin verksamhet med fler skolor. Nuvarande reglering innebär att väsentliga förändringar kan genomföras i både ägarförhållandena och verksamheten utan att en ny ansökan om godkännande krävs. I praktiken innebär detta att en ny ägare exempelvis kan placera skolan i en annan del av kommunen och utöka elevantalet kraftigt utan att något krav på ett nytt godkännande krävs. Under 2023 lämnade Skolinspektionen en framställan till Utbildningsdepartementet där vi föreslår att regeringen överväger att ta initiativ till att ändra skollagen, så att en ny ansökan om godkännande ska krävas då en huvudman helt eller till väsentlig del byter ägare samt då en huvudman helt eller till väsentlig del ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet.

Min kommentar
Det här är en förändring om man jämför med tidigare år. När jag läste alla beslut för ett par år sedan avslog inte Skolinspektionen i ett enda fall med hänvisning till påtagliga negativa följer för kommunen. Det är glädjande att myndighetens praxis verkar ha ändrats. Det är ett problem att tillståndet följer med om man köper en skola. Jag skrev en text om det i Altinget förra året. Det är som att köpa en bil där körkortet ingår, som en klok person på Twitter skrev. Det gör att skolkoncerner expanderar utan att behöva bygga en ny skola eller genomgå hela ansökningsprocessen. Valfriheten minskar eftersom skolmarknaden likformas till ett fåtal stora skolkoncerner. Det är bra att Skolinspektionen har påtalat det här systemfelet till regeringen. Nu måste regeringen agera. Det är inte rimligt att en aktör med stora brister ska kunna köpa nya skolor, utöka elevantalet utan att behöva ett nytt tillstånd.

Vi fortsätter läsa om utländskt ägande.
”Det finns inga bestämmelser i skollagen som begränsar möjligheten till utländskt ägande eller möjligheten för en huvudman att bedriva verksamhet i andra länder. Flera av de större skolkoncernerna expanderar i andra länder genom att köpa upp utländska bolag som redan bedriver förskole- och skolverksamhet. Skolinspektionens erfarenhet visar också att det förekommer utländskt ägande av enskilda huvudmän inom friskoleområdet i Sverige, även om det är relativt ovanligt sett till antalet huvudmän.

Omkring en tredjedel av alla elever som går i en fristående skola går dock i en skola som ingår i två av de största skolkoncernerna i Sverige. I båda dessa koncerner har det utländska ägandet sammantaget uppgått till mer än 50 procent under 2023. Utöver dessa två koncerner förekommer utländskt ägande även hos andra aktörer. Exempelvis har en relativt stor skolkoncern norskt ägande och det finns flera exempel på enskilda huvudmän som ingår i koncerner med börsnoterade moderbolag som delvis har utländskt ägande. Ägandet av de enskilda huvudmännen inom friskoleområdet är rörligt och kan förändras snabbt, inte minst bland de börsnoterade bolagen.

Enligt skollagen ska huvudmännen anmäla förändringar i ägar- och ledningskretsen till Skolinspektionen. Under 2023 har myndigheten mottagit 250 sådana anmälningar. Vår erfarenhet från tillsynen av befintliga huvudmän är dock att många inte har anmält sådana förändringar, trots är de är skyldiga att göra. Kombinationen av att ägandet kan förändras hastigt och att många huvudmän inte anmäler dessa förändringar bidrar, förutom att detta är en skyldighet som inte uppfylls, till att det är svårt att ha en fullständig bild över det utländska ägandet inom friskolesektorn vid en viss tidpunkt. Vidare genomför Skolinspektionen ägar- och ledningsprövning endast av ägare som anses ha ett väsentligt inflytande över verksamheten. Likväl kan kartläggningen av det utländska ägandet utgöra en stor del av utredningen, även om slutsatsen blir att den utländska ägaren inte har ett väsentligt inflytande. Det finns vissa utmaningar för Skolinspektionen när uppgifter behöver inhämtas från myndigheter i andra länder för att fastställa ägar- och ledningskretsen och bedöma lämpligheten bland personerna i kretsen. Exempelvis kan det vara tidskrävande och uppgifterna kan ibland vara svåra att tolka. Många gånger är det svårt och inte alltid ens möjligt att säkerställa tillförlitligheten i dokumentationen.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerade under 2023 en studie över det utländska ägandet i den svenska skolan och konstaterade bland annat att det inte är osannolikt att en utländsk antagonist skulle kunna investera i svenska skolor med syfte att påverka det demokratiska samhället. Sårbarheter som FOI identifierade var bland annat att skollagstiftningen är en ramlagstiftning som medger olika tolkningar och att det förekommer komplexa ägarförhållanden i privata bolag som försvårar fastställande av vem som faktiskt äger och har kontrollen över verksamheten. Omvärldsläget understryker behovet av att uppmärksamma vilka aktörer som har möjlighet att verka inom skolområdet. Skolinspektionen välkomnar därför att Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08), via regeringens tilläggsdirektiv, ska utreda om det utländska ägandet till viss del bör begränsas.

Min kommentar
Jag skrev ett blogginlägg om FOI rapport om friskolesystemet förra året. De skriver bland annat att det inte är friskolor i sig som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet utan att det är systemets konstruktion som är farligt. Precis som Skolinspektionen skriver är det svårt, för att inte säga omöjligt att följa skolpengen och vad den går till. Att leta efter investerare i fonder som i sin tur äger skolor i Sverige är som att leta efter en nål i en myrstack. Den enda slutsats som är rimlig att dra är att skolsystemets konstruktion gör att vi inte har kontroll över vilka som äger skolor i Sverige. Det i sin tur gör att krafter som inte vill oss väl, kan operera i Sverige utan att vi märker det. Vi vet inte om antidemokratiska aktörer äger delar av fonder och bolag, som i sin tur äger skolor, och har inflytande över skolor i Sverige.
Skolsystemets konstruktion är inte bara ett hot mot vår framtida kompetensförsörjning, det är även ett hot mot rikets säkerhet. Det borde få politikerna att ligga sömnlösa om nätterna.

En annan, inte oviktig aspekt är skolpengen. I rapporten skriver myndigheten att det inte finns något krav på att skolpengen ska gå till utbildning. Läs det igen.
Det finns inte något krav på att skolpengen ska gå till utbildning. Det betyder att man kan använda skolpengen till vinstutdelning, köpa skolor i andra länder, eller i Sverige. Fristående huvudmän kan använda skolpengen till att skicka pengar mellan olika bolag i koncernen. Detta menar Skolinspektionen är en risk eftersom vi inte kan följa skolpengen. När den lämnar kommunen har vi inte någon rådighet över skattemedlen.

Slutsatser
Efter att ha läst Skolinspektionens rapport 2023 går det inte att dra någon annan slutsats än att skolmarknaden måste avskaffas helt och hållet. Vi kan inte lappa och laga i ett genomkorrupt skolsystem. Det räcker inte med justeringar.

Vi måste få ett nytt skolsystem på plats. Ett skolsystem som inte är vidöppet för korruption och som inte är ett hot mot rikets säkerhet.

Jag hoppas att politikerna vaknar på rätt sida snart och att de förstår att det är hög tid att agera. Villfarelsen om ”valfrihet” kan inte vara viktigare än rikets säkerhet och vår framtida kompetensförsörjning. Gör om och gör rätt.

På återseende
/Linnea

Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Lyssna på min podd: Så funkar skolan
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek NU (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)