Blir vi bättre av karriärtjänsterna?

Få reformer har varit så omdebatterad som förstelärarreformen. Det finns ingen hejd i hur kreativa skolor är i vad lärare blir förstelärare inom. En del är förstelärare i skolutveckling, andra i demokrati, andra i förhållningssätt och några är det i ämnen i timplanen.

Sen finns det förstelärare i utanförskapsområden. Sedan 2016 finns det även karriärtjänster för skolledare i särskilt utsatta områden. Nu i somras beslutade regeringen att tillägget för förstelärare i utsatta områden skulle höjas till 10.000 kronor istället för 5.000 kr som tillägget varit hittentils. Regeringen menar att de bästa lärarna ska arbeta i de skolor med svårast förutsättningar. Regeringen menar att detta bidrag på 10.000 kronor ska göra att fler lärare stannar kvar på dessa skolor.
Det är inte alla förstelärare i utsatta områden som får sitt tillägg höjt utan man har valt ut några få områden utifrån SCB fastställda SAMS-koder.

Vad är ett särskilt utsatt område? Polisen har gjort en definition av vad som ska anses vara ett särskilt utsatt område samt att de har litstat att särskilt utsatta områden i Sverige. Detta är vad som enligt polisen kännetecknar ett utsatt område.

Hur många utsatta och särskilt utsatta områden finns det i Sverige?

Det är viktigt att inte bara titta på polisens definition utan vi behöver titta på skolresultaten.
Jag tar scbs statistik på Biskopsgården, Rinkeby-Kista, Rosengård, Araby och Vivalla.
Det är stora skillnader mellan staden i sin helhet och dessa områden. Det här är siffror på den andel elever som lämnar årskurs nio med gymnasiebehörighet till nationella programmen.

Det är detta glapp mellan staden i helhet och det utsatta området i synnerhet som regeringen vill komma till rätta med genom att skapa incitament för lärare att stanna kvar på dessa skolor. Nu har förstelärarreformen funnits i många år, men resultaten är fortfarande skrämmande låga. Då kanske det är dags att byta strategi och använda pengarna till reformer som leder till bättre studieresultat för eleverna.

År 2016 fick 200 skolledare i särskilt utsatta områden möjlighet att få 10.000 extra i månaden om de stannar kvar på sin skola. Tillägget är knutet till skolan och inte rektorn. De rektorer som har detta tillägg arbetar på skolor som av regeringen anses vara de allra tuffaste skolorna i Sverige. Jag tycker också att vi ska stanna kvar på våra skolor, det är förödande för våra skolor när rektorer lämnar skolan. Frågan är om 10.000 kronor i månaden är lösningen?
Döm om min förvåning när jag läste om att förstelärare i utsatta områden ska få 10.000 kronor i månanden, och de områden som blivit utvalda inte är samma områden där rektorn har lönetillägget. Nu har rektorn 10.000 extra i månaden, men inte förstelärarna. På andra skolor har lärarna 10.000 kronor mer i månaden men inte rektorn trots att de arbetar på samma skola.

Jag började rota i detta och hur det kan komma sig att den ena handen inte vet vad den andra gör. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte rektor och förstelärarna har samma tillägg, om den skola de båda arbetar på anses vara en av Sveriges tuffaste skola.

När man har tagit fram kriterierna för skolledare så har man tittat på om skolan har samverkan med skolverket inom ramen för samverkan för bästa skola. Man har även tagit med skolor med många nyanlända samt skolor med särskilt svåra förutsättningar. Villkoren för skolledare är dessa;

När man har tittat på vilka lärare som ska få uppdraget har man tittat på SAMS-koderna som anger hur områdenas befolkning är sammansatt, tex utbildningsbakgrund, andelen invandrande invånare mm.

Jag förstår varför det är så att förstelärare och skolledare som arbetar på samma skola inte har samma tillägg. Man har olika kriterier och urvalsgrunder. Det tycker jag är fel, det rör samma skolor och det borde då vara samma urvalsgrunder. Ett av regeringens syfte med reformen är att minska omsättningen på lärare och skolledare men nu kan en förstelärare gå till grannskolan och höja sin lön med 5.000 kronor. Samma sak gäller för skolledarna som kan gå till grannskolan och få 10.000 kronor extra i månaden.

Sen behöver vi fundera på, vad är en särskilt yrkesskicklig skolledare?
Vem avgör det? Det gör huvudmannen.
Detta med att vara särskilt yrkesskicklig är problematiskt, det går inte att definiera och därmed finns det risk att det blir godtyckligt.
Kvalite’ i ledarskap är svårt (omöjligt?) att mäta. Det enda vi kan mäta är skolresultaten, har de blivit bättre eller sämre?
Mig veterligen finns det inget fastställt tydligt samband mellan förstelärarreformen och förbättrade skolresultat i de särskilt utsatta områdena. Det finns studier som visat att reformen har lett till ökat kollegialt samarbete, och det finns studier som visar att reformen har slitit isär kollegiet.

Vad vill jag säga med detta inlägg?

Jag är orolig för att detta gör att omsättningen på förstelärare och skolledare ökar vilket är motsatsen till vad regeringen ville med reformen.

Jag tycker att det är problematiskt att man har olika urvalsgrunder för lärare och skolledare. Förstelärare och skolledare arbetar på samma skola och har då rimligtvis lika svåra förutsättningar utifrån sin profession.

Jag ska ta ett exempel;

Det är svårt att förstå logiken i att ett område som inte anses vara ett särskilt utsatt område längre får det extra bidraget för förstelärarna men inte det område som är ett av Sveriges mest utsatta områden. Två av det särskilt utsatta områdets skolor har tillägget för skolledare, men nu inte det extra tillägget för lärarna.

Det område som inte anses vara särskilt utsatt har tillägget för lärarna, men inte för skolledarna. Vilken skola tror ni att lärarna väljer att arbeta på, en skola som inte anses vara särskilt utsatt men med det extra tillägget, eller den skola som har särskilt svåra förutsättningar men inget extra lönetillägg? Fundera på det, och fundera också på om det inte är dags att skrota detta med karriärtjänster?

Jag vill ha stabilitet i lärarkåren på de mest utsatta skolorna. Jag vill ha stabilitet bland skolledarna i de mest utsatta skolorna. Det tror jag vi löser med bra arbetsmiljö, bra förutsättningar och en stabil finansiering över tid. Vi vet hur vi behöver arbeta för att ge eleverna den utbildning de har rätt till. För att kunna göra det arbete vi vet behövs, behöver vi främst förutsättningar.

På individnivå är det såklart trevligt med 10.000 kronor extra i månaden, men på skolnivå gör det ingen skillnad. Vi blir inte bättre generellt för att några på skolan får högre lön. Jag har aldrig träffat någon lärare som arbetar i de särskilt utsatta skolorna av lönemässiga skäl. Vi arbetar i dessa skolor för att det är roligt, för att det utvecklar oss och för att vi med vår kunskap och erfaremhet vet att vi kan göra skillnad för våra elever.

2 reaktioner till “Blir vi bättre av karriärtjänsterna?

  1. Hej Linnéa,

    Jag heter Eva Lundgren och arbetar på Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som projektledare för vår skolsatsning. Jag vill gärna komma i kontakt m dig, kan du skicka din mailadress?

    Med vänlig hälsning, Eva

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s