Vilka elever får chansen att skapa på skapaskolan i Huddinge?

Skapaskolan i Huddinge är en fristående skola som har ansökt om att få införa färdighetsprov i bild och musik inför nästa läsår. Om detta kunde vi läsa i en artikel i Stockholm Direkt den 22/8. Skolinspektionen har gett avslag på ansökan om att införa färdighetsprov i bild men de godkänner ansökan för färdighetsprov i musik i årskurs 4-6. Skapaskolan begärde överprövning igen och den 5/8 fick huvudmannen beslut att de får inför färdighetsprov även i ämnet bild för årskurs 4-6.

Ok, vi tar oss en titt på vilken utbildning de ska erbjuda eleverna. Skapaskolan anger i sin ansökan att det finns moment i utbildningen som kräver särskilda egenskaper. Det är tillexempel;
– Analys av bilder i sk ”lärpar”
– Arbete i ”lärpar” där man tillsammans skapar bilder. Vid arbete med hantverksmässiga tekniker finns oftast inte möjligheten att göra om när det blir fel enligt ansökan.
– Digitalt skapande i grupp som del av redovisning av arbetsuppgifter
Då frågar jag mig, behövs det färdighetsprov för dessa inslag i undervisningen eftersom eleverna inte kan göra om och göra rätt om det blir fel?
Enligt huvudmannen vill man bedriva undervisning på, som man säger ”osedvanligt hög nivå” samt med undervisningsformer som vilar på ömsesidigt beroende.

Syftet med att införa färdighetsprov är enligt skolans huvudman att de vill höja undervisningens kvalite. Att höja undervisningens kvalite är ju bra, om man anser att den i nuläget inte håller godtagbar kvalite. Jag undrar om det är det egentliga syftet med färdighetsproven? Vi ska titta närmare på vad detta är för en skola. Vad har skapaskolan för vision och profil, såhär skriver de själva;

Vad har skapaskolan för elevsammansättning?
Det bästa sättet att ta reda på det är att titta i Skolverkets statistik.


På Skapaskolan har cirka 20 % av eleverna utländsk bakgrund förra läsåret. Av vårdnadshavarna har 68 % eftergymnasial utbildning. Fördelningen flickor/pojkar är ganska jämn.

Hur ser resultaten ut?
Skapaskolan håller på att expandera så än finns det inte jämförbara slutbetyg att tillgå.
Om man tittar på NP resultaten i årskurs 3 så får vi en fingervisning om att eleverna har bra resultat. Det finns således goda chanser till fullständiga betyg i årskurs 9.

Vilka arbetar på Skapaskolan?
Många legitimerade lärare, de har lärare med specialpedagogisk högskoleexamen och relativt få elever per lärare.

Skapaskolan ser alltså ut att ha goda förutsättningar för att ge elever en bra utbildning. Vad tycker vårdnadshavarna om skolan? En fingervisning kan vara att titta i skolinspektionens diarium för att se hur många anmälningar skolan har fått.

I samband med att skolan ansökte om att få införa färdighetsprov i musik och bild, och det blev känt i media har det inkommit några anmälningar men annars är det inte anmärkningsvärt många anmälningar.

Det är såklart fullt förståeligt att vårdnadshavare reagerar om deras barn riskerar att tvingas sluta på sin skola för att huvudmannen bestämmer sig för att nu ska vi ha en annan profil som kräver vissa färdigheter. Det är också rimligt att skolinspektionen drar öronen åt sig och inte godkänner ansökan rakt av.

Vad säger skollagen om urval till fristående skolor? Får man ens göra såhär?

När det gäller mottagande i fristående skolor är skollagen tydlig med att skolan ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Därav begäran om flera omprövningar. Så vad säger lagen om färdighetsprov?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image.png

När man tittar på skolans hemsida idag, så framgår det följande;

För att få lite perspektiv är det bra att titta på vad det är för kunskapskrav i ämnet bild.
Om vi tittar på det centrala innehållet så ska eleverna lära sig framställning av informativa bilder, tillexempel serier och illustrationer till text. Eleverna ska arbeta med teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. De ska återanvända bilder i eget bildskapande, tillexempel collage och bildmontage. De ska arbeta med fotografering samt redigering i datorprogram. Eleverna ska arbeta med olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, tillexempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Elevernska ska arbeta med plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. De ska arbeta med bildanalys av reklam och nyhetsbilder, konst och dokumentärbilder samt artitektoniska verk från olika tider och kulturer.

Sammanfattningsvis så är Skapaskolan en skola med jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Det är ca 20 % elever med utländsk härkomst. Skolan har goda resultat på nationella provet i årskurs 3. Skapaskolan har hög andel legitimerade lärare, de har specialpedagogisk högskoleutbildad personal. De har flyttat in i en nybyggd fin skola och de håller på att expandera. Och nu har de alltså fått tillstånd att inför färdighetsprov för elever i årskurs 4-6 i ämnena musik och bild med motivering att de ska bedriva undervisning på osedvanligt hög nivå.
Är det något problem med det? Du får olika svar på den frågan beroende på vem du frågar.

Mina personliga reflektioner
När Markus Larsson delade artikeln från Stockholm Direkt på twitter i söndags så blev jag illa till mods. En skola vill alltså införa färdighetsprov för årskurs 4, barn som är 10 år gamla. De elever som redan går på skolan ska också göra dessa prov. Det innebär att de kan behöva sluta på sin skola om de inte klarar proven. Föräldrarna är arga vilket jag förstår. Det finns ett flertal studier som visar att skolbyte och lärarbyte påverkar kunskapsutvecklingen negativt. Barnperspektiv?

Jag tänker på de 20 % av eleverna som har utländsk härkomst. Vad gör detta med dessa 20 %? Kommer de klara proven? Kommer de behöva byta skola? Kommer de skiljas från sina vänner och lärare? Kommer de klara undervisningen i bild och musik på osedvanligt hög nivå?

Skapaskolan ska bedriva undervisningen i lärpar, det innebär elevaktiv undervisning i kooperativ form. Det ställer krav på god kommunikationsförmåga, det ställer krav på förmågor såsom att ta eget ansvar, att kunna leda lärandet tillsammans med en kompis. Det innebär eget arbete. Det är förmågor många barn i 10-års åldern av förklarliga skäl inte har utvecklat än. De går i skolan för att lära sig bland annat det.
Jag har arbetat i drygt 14 år med just dessa 20 % och att arbeta på egen hand i kooperativa lärpar är inte en undervisningsmetod jag tror på för dessa elever. De har andra behov. Kommer dessa behov bli tillgodosedda i den nya undervisningen?

Jag hoppas att jag har fel. Jag tror tyvärr att jag kommer få rätt.
Många av de 20 % kommer inte gå kvar på Skapaskolan hösten 2020. De kommer inte att kvala in till undervisningen på osedvanligt hög nivå. Kvar blir de som klarar av att arbeta kooperativt, de elever som klarar undervisning på osedvanligt hög nivå, de elever som kan ta ansvar för sitt eget lärande. Kommer eleverna med autism och andra npf diagnoser klara av den nya inriktningen?

Hur är detta ens möjligt? Det är möjligt eftersom vi har gjort skolan till en marknad i Sverige. Därför är det möjligt. Vi får det skolsystem vi själva skapat.
I dessa skolor platsar inte dessa 20 %. De kommer börja på frånvalsskolor och de andra 80 % går kvar på tillvalsskolan.
Dessa elever kommer gå på kommunala skolor nästa höst, där undervisningen förvisso inte ligger på osedvanligt hög nivå, men där den utformas efter eleverna som går i skolan.

All statistik från Sveriges skolor finns tillgänglig på skolverkets hemsida, fristående som kommunala så det är bara att plocka fram exempel efter exempel på varför inte marknadsstyrningen av skolan inte fungerar. Glädjebetyg, stora skillnader mellan NP och betyg, homogena elevgrupper och stora vinstuttag. Skapaskolan har inte gjort något fel, de använder det system och de lagar som finns. De gör på detta sätt eftersom de kan.

Min högst personliga åsikt är att det är djupt oetiskt att göra på detta sätt, om man tänker att man ska vara en skola för alla såsom skollagen så tydligt skriver fram. Om man anser det vara etiskt riktigt så kan man såklart särskilja elever. Det är detta system vi skapat i Sverige. Konsekvenserna blir att dessa 20 % inte får vara med på samma villkor som sina kamrater som växer upp under andra villkor. Detta handlar inte om Skapaskolan, detta är bara ett exempel. Det handlar om ett val, om vi ska ha en skola med utbildning eller kunden i fokus.

På återseende

/ Linnea

2 reaktioner till “Vilka elever får chansen att skapa på skapaskolan i Huddinge?

  1. Jag har ett barn med autism och ADHD, som går på Skapaskolan. Det finns inte en chans att han kommer klara proven. Eller överhuvudtaget gå med på att göra dem, så han är en av dem som rensas bort.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s