Den (o)jämlika skolpengen

Debatten om utredningen om en mer jämlik skola fortsätter och som jag skrivit i tidigare inlägg så har frågan om skolval varit en av de frågor som debatterats allra mest. De som företräder och förespråkar dagens system är oroliga att om utredningens förslag blir verklighet så kommer det vara nådastöten för friskolor, och att det är fel att straffa friskolor på detta sätt. Det utredningen säger att skolvalet ska ske på lika villkor för alla och det ska ske vid samma tidpunkt.

En annan del av utredningen som vållat debatt är de förslag som rör skolpengens fördelning mellan kommunala och fristående huvudmän. Idag har vi en likvärdighetsprincip när det gäller fördelning av resurser som innebär att den skolpeng kommunala huvudmän fördelar till sina skolor ska även de fristående skolorna ersättas med.

I utredningen menar man att detta sätt att fördela skolpeng är ojämlikt eftersom kommunen har ett mer omfattande uppdrag och därmed bör de ersättas med en högre skolpeng. Man menar alltså att skolpengen ska fördelas jämlikt, precis som man skolvalet att det ska vara jämlikt oavsett huvudman. Det tog inte många minuter efter att utredningen presenterats innan förespråkarna för friskolorna kritiserade detta då de menar att detta förslag leder till att mer pengar går till dåliga skolor. Jag kommer i detta inlägg resonera kring ett av utredningen förslag, det som rör en lägre skolpeng till fristående huvudmän. Jag ska försöka hålla mig kort.

Först några grundläggande principer
I skollagens inledande kapitel slås rätten till utbildning fast och att kommunen har ansvar att säkerställa att alla barn boende i kommunen ges möjlighet att slutföra sin utbildning.
Det brukar kallas för kommunens utbudsansvar, dvs att eleven har rätt till utbildning och kommunen har skyldighet att erbjuda utbildning till alla sina invånare. Kommunen har skyldig att erbjuda skola i alla delar av kommunen. Eleverna ska ha ett skäligt avstånd till sin skola. I debatten låter det ofta som att kommunen inte alls har ett utbudsansvar, att det skulle vara en åsikt att det förhåller sig på det sättet. Det är fel, det är ingen åsikt att kommunen har ansvar för alla sina invånare, det är reglerat i lagstiftningen. Man kan givetvis tycka att det är fel men då får man bedriva opinionsbildning för att ändra på lagstiftningen.

Samtidigt som kommunen har ansvar för alla sina invånare så har vi en likvärdighetsprincip som säger att kommunen ska ersätta fristående huvudmän enligt samma princip som resurser fördelas till sina egna skolor. Det man pratar om är grundbeloppet. Kommuner har ofta ett strukturbidrag som grundar sig på socioekonomiskt index och det varierar därmed mellan skolor i kommunen beroende på elevsammansättningen. Alla kommuner räknar ut strukturbidraget på olika sätt. Det är inte denna del av skolpengen jag syftar på i min diskussion i detta inlägg utan jag diskuterar grundbeloppet, det som är samma för kommunala och fristående huvudmän.

Kommunen har ett mer omfattande uppdrag än vad fristående huvudmän har eftersom;
– Kommunen har utbudsansvar
Det får konsekvensen att den kommunala skolan kan aldrig ha en fylld maxkapacitet eftersom de har inflyttning till kommunen och om en fristående skola stänger måste kommunen skyndsamt erbjuda skolplats åt de elever som står utan skolplacering till följd av att deras skola har stängt.
– Kommunen har även hela uppdraget som regleras i kommunallagen. Detta är dock inte grundproblemet enligt utredningen. Man skriver att; sammantaget bedömer utredningen att kommunala och enskilda huvudmän generellt inte har likvärdiga förutsättningar sett till resurser i så måtto att de enskilda vanligen har en större resurs tillgänglig än vad som motiveras av uppdraget och med hänsyn taget till t.ex. elevsammansättning. Det är detta man syftar på när du hör att fristående skolor överkompenseras ekonomiskt med dagens system. När friskolereformen infördes så hade fristående skolor en lägre skolpeng av just denna anledning. Det faktum att kommunen har ett mer omfattande uppdrag än fristående huvudmän är anledningen till att man i utredningen har räknat på den skillnad i uppdrag som finns och lagt förslag som innebär att kommunen får ersättning för sitt uppdrag. Man kommer fram till att kommunen är underfinansierad med dagens system och det påverkar elevernas möjlighet till en jämlik utbildning.

Två av utredningens förslag om skolpeng
I utredningen för man ett resonemang kring vilket ansvar den kommunala respektive den enskilda huvudmannen har. Man har räknat på detta och kommit fram till att kommunen har en högre kostnad per elev. Man menar då inte bara myndighetsansvaret utan främst kommunens skyldighet att tillhandahålla skola i alla delar av kommunen. Därför lämnar man förslag att;

Hemkommunen ska vid beräkningen av det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för varje elev i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras.

Man landar i att kommunens merkostnad landar på ett snitt på 8,4% av verksamhetens kostnader till följd av utbudsansvaret. Man säger att kommunen ska beräkna ett avdrag när de ersätter fristående huvudmän och redovisa hur man beräknat avdraget. Såhär skriver man i utredningen om siffran 8,4%;

” Utredningen uppskattar att detta ansvar medför betydande merkostnader för kommunala jämfört med enskilda huvudmäns verksamhet, i genomsnitt över tid och mellan kommuner 8,4 procent av verksamhetens kostnad. Dessa merkostnader kan inte sägas vara kopplade till kommunernas myndighetsansvar utan hör snarare till kommunens huvudmannaansvar. Till exempel måste kommunen garantera täckning över hela kommunen och ha en viss beredskap att ta emot elever som är nyinflyttade eller som väljer att sluta vid en annan huvudmans skola”

Ett av de mest centrala perspektiven är enligt mig elevsammansättningen och möjligheterna till jämlik utbildning. Man tar upp detta med omsättning av elever, om 10 % av en klass slutar, så kan man inte säga upp 10 % av en lärartjänst. Om en klass minskar kan man inte minska lokalkostnaden med 25 %. Detta medför högre kostnad för kommunen eftersom man aldrig kan ha full maxkapacitet i alla sina skolor. Vi kan ta Göteborg exempel som har cirka 4000 lediga skolplatser, skolplatserna finns dock på ”fel ställen” i kommunen vilket gör att de tar resurser i anspråk. Man tar upp att detta främst drabbar frånvalsskolorna, de skolor där socioekonomiskt svaga vårdnadshavare inte ställer samma krav på skolan som man gör i socioekonomiskt starka områden.
Man tar upp att detta ofta går att kompensera för elevomsättning på stora skolenheter men inte på små enheter och då blir inte utbildningen jämlik. Man tar också upp detta med att huvudmän med ett varierat elevunderlag behöver mer resurser för att erbjuda en likvärdig utbildning.

Ett annat kontroversiellt förslag som man lägger fram i utredningen är att när elever byter skola ska skolpengen till fristående huvudmän fördröjas med två månader när en elev byter skola under läsåret. Syftet är att stabilisera resurserna i den kommunala skolan. Anledningen är den jag beskriver i stycket ovanför, nämligen att när elever slutar så kan inte rektor anpassa organisationen. Detta leder till nedskärningar vilket jag skrivit om i flera artiklar och blogginlägg tidigare.

Diskussion
Jag har tagit upp två av utredningens förslag i detta inlägg.
1. Hemkommunen ska vid beräkningen av det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för varje elev i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras

2. När en elev byter skola under läsåret ska ersättningen till den fristående huvudmannen fördröjas med två månader.

Båda förslagen har samma syfte; att göra skolan mer jämlik än vad den är idag. Utredningen för även i den här frågan ett långt resonemang kring hur finansieringen av skolan påverkar elevernas kunskapsresultat samt möjligheter till en jämlik skola. Även här måste vi fundera på den grundläggande frågan, vem är skolan till för? Man är tydlig med att finansieringen i skolan får direkt följd på elevernas resultat och att det är ett stort problem att resurstilldelningen inte är stabil på frånvalsskolorna eftersom de har en hög elevomsättning i kombination med ett varierande elevunderlag. Det är stor skillnad på en översökt populär kommunal skola, eller en friskola med lång kö och en frånvalsskola med tomma platser. Eleverna på dessa tre skolor får inte en jämlik utbildning idag eftersom förutsättningarna är så olika på de olika skolorna.
Om vi landar i att skolan är till för eleverna så är även dessa förslag rimliga. Konsekvensen av dagens system med skolpeng är att den kommunala skolan blir underfinansierad eftersom den har kostnader som inte fristående skolor har. Fristående skolor får alltså samma skolpeng som den kommunala trots att de har ett mindre omfattande uppdrag, de har ett mindre varierat elevunderlag och de kan ha fulla klasser i alla sina skolor och därmed en stabil resurstilldelning. Kommunen kan aldrig göra det. En kommun kan inte säga till en elev att ”du får inte plats i någon skola, det är fullt”
Utredningen kommer fram till det jag sagt i så många år nu, att elevomsättningen på frånvalsskolorna får direkt påverkan på elevernas utbildning eftersom rektor inte kan anpassa resurserna när några elever per klass slutar. Det gör att finansieringen för en lärare kan försvinna, men rektor kan inte ta bort läraren eftersom det sitter 22 elever i klassen. Då tar rektor bort trygghetsskapande personal och elevhälsa vilket påverkar elevernas utbildning negativt. Därför är förslaget att skolpengen ska regleras efter två månader ett välkommet förslag. Det är inte tillräckligt eftersom det kan dröja flera månader, eller kanske ett läsår innan en ny elev börjar på skolan. Detta förslag gör resurstilldelningen mer stabil än vad den är idag och det välkomnar jag. Dessa förslag för skolan lite mer jämlik om man jämför med idag. Elevomsättningen har med bostadssegregationen att göra, många elever i våra särskilt utsatta områden flyttar ofta vilket gör att de också byter skola. Då måste vi hitta sätt att kompensera för det, eftersom alla barn har rätt till samma utbildning oavsett vilka föräldrar de har, eller var de bor eller om de bor i en lägenhet med förstahandskontrakt eller kanske inget kontrakt alls. Det system vi har nu kompenserar inte i tillräckligt hög utsträckning för elevernas olika förutsättningar.

Jag förstår att förespråkarna för friskolesystemet anser att dessa förslag är djupt orättvisa eftersom skolpengen blir lägre för de fristående huvudmännen. Det kommer påverka deras vinstmarginal och antagligen minska vinsten för dem. Men, som jag skrivit innan så är skolan till för eleverna och då behöver vi säkerställa att alla elever får en jämlik utbildning. Det har framförts i artiklar den senaste tiden att ”nu ger man mer pengar till dåliga skolor” med dessa förslag. Det är enligt mig en felaktig argumentation, vi behöver prata om skolor med bra och dåliga förutsättningar. Det är enligt mig rimligt att skolor med svåra förutsättningar får mer resurser än fristående skolor med goda förutsättningar, om vi tänker att alla elever har rätt till en jämlik skola vill säga.

Utredningen har i uppdrag att komma med förslag inom nuvarande system och dessa förslag är en förbättring av nuvarande resurstilldelning, det är inte ett nytt resursfördelningssystem.

Jag hoppas jag har inspirerat till att läsa utredningens förslag om resurstilldelning i sin helhet. Utredningen ger en övergripande bild av hur fel dagens system slår idag och vilka konsekvenser det får för likvärdigheten i skolan och elevernas utbildning. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om förslaget om fördelningen av resurser men ni får läsa själva.

På återseende

/ Linnea





Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s