Centerpartiet och skolkoncernerna

Centerpartisten Fredrik Christenssom m.fl har skrivit en kommittémotion till riksdagen (2020/21:3286) som handlar om skolan.
Motionen innehåller 51 förslag som rör skolan, bland annat hårdare tag, ökade befogenheter för skolinspektionen, ifrågasättande av BEO roll och en del annat.
Den innehåller även en del som rör skolmarknaden, om de förslagen handlar det här blogginlägget.

Förslagen som rör skolmarknaden
Nummer 19
”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det fria skolvalet och tillkännager detta för regeringen”

Nummer 20
”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett aktivt skolval och tillkännager detta för regeringen”

Nummer 22
”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en översyn av kösystemet till skolor och tillkännager detta för regeringen”

Nummer 23
”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mer rättvist och mer sammanhållet antagningssystem där kommunala och fristående huvudmän ges likvärdiga förutsättningar, och tillkännager detta för regeringen”

Nummer 24
”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett generellt bidrag öronmärkt för skolan istället för riktade statsbidrag och tillkännager detta för regeringen”

Nummer 25
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skolpengen i syfte att säkra lika villkor för alla huvudmän och tillkännager detta för regeringen”

Motivering till förslagen
Under avsnittet ”Finansiering och styrning som främjar kvalité, likvärdighet och mångfald” skriver man något intressant. Läs följande stycke extra noga.

”Skolpengen är en förutsättning för det fria skolvalet, men dagens utformning skapar också ekonomisk osäkerhet hos skolorna då skolpengen försvinner rakt av om elever väljer att hoppa av utbildningen. Det gör att budgeterade pengar för utbildningen försvinner och det blir svårt för skolan att bedriva undervisning till utlovad kvalité. Ytterligare ett problem är att skolpengen, som ska fördelas lika oavsett om eleven väljer en kommunal eller fristående skola, missgynnar fristående aktörer. I snitt får elever på friskolor lägre ersättning per elev än elever som går på kommunala skolor. Det beror dels på socioekonomisk fördelning av resurser, vilket är bra eftersom resurser ska gå dit de behövs som mest, men det finns även skillnader som inte går att förklara. Samtidigt har kommunen ett särskilt ansvar för elevers skolplikt, vilket fristående huvudmän inte har.

De fortsätter ”Det finns bland annat problem med beräkningen då hänsyn inte tas till faktiska lokal – och administrationskostnader vilket sänker nivån på skolpengen till fristående aktörer.

Och sedan skriver man ”Skolpengen är en förutsättning för det fria skolvalet”
”Bland annat behöver transparensen öka, systemet uppvisa en viss tröghet och kommuner ges tydligare nationella riktlinjer för att säkerställa beräkningen av skolpengen”

Avslutningsvis skriver man ”Det fria skolvalet har ökat utbudet, stärkt kvalitén och gjort att fler kan välja skola oberoende av vad deras föräldrar tjänar eller har för utbildningsbakgrund”

Mina reflektioner
Jag ställer mig frågande till det Centerpartiet skriver i den här motionen.
Jag ställer mig frågande till det de skriver, dels för att de har fel i sak i påståendet att friskolorna skulle drabbas negativt av vår skolpeng. Det är precis tvärtom. Det är alla förutom Centerpartiet och friskolelobbyn överens om. Vi har en princip om lika skolpeng mellan kommunala och enskilda huvudmän. Det Centerpartiet skriver om att enskilda huvudmän får lägre skolpeng är helt enkelt inte sant. I statistiken ser det ut som att kommunala skolor får 10.000 mer per elev, men de 10.000 som är redovisade i skolverkets statistik är kostnader för skolskjuts och socioekonomi. Kostnader och intäkter är olika saker. De 10.000 har inget med skolpengen att göra.

Sanningen är denna:
– Grundbeloppet per elev är lika för alla elever oavsett huvudman
– Utöver grundbeloppet för enskilda huvudmän del av strukturbidraget som viktas utifrån socioekonomiska variablar. Dock är ofta den ersättningen lägre till enskilda huvudmän eftersom de har färre elever med utländsk bakgrund, fler föräldrar med eftergymnasial utbildning och färre nyanlända.
– Enskilda huvudmän får momskompensation och ett administrativt bidrag, ofta ett schablonbidrag.
– Enskilda huvudmän får ofta hyreskompensation eftersom det är tillåtet enligt skolförordningen att ge hyressubvention/hyresbidrag till enskilda huvudmän. Om en kommunal skola ska renovera sina egna skolor ökar hyreskostnaden per elev och därmed ersättningen till friskolor. Det gör att kommunala skolor får betala sin renovering dubbelt.

Kommunala huvudmän har en högre administrativ kostnad eftersom kommunen lyder under förvaltningslagarna, offentlighetsprincip mm vilket skapar ökad administration. Enskilda huvudmän har ett mindre administrativt uppdrag – och de har inte utbudsansvaret för kommunens invånare.

I motionen skriver de att det finns skillnader som inte går att förklara. Kommer ni ihåg var vi hört det? I den här rapporten från Svenskt Näringsliv som är uppdaterad i nov 2020 skriver Gabriel Heller Sahlgren att utredningen SOU 2020:28 har räknat fel i simuleringarna av skolpengen. Heller Sahlgren anlitas flitigt av Svenskt näringsliv och Timbro.
Det blev replikskiften
Läs den här först, sen läser du den här och sedan denna.

Man skriver att skolpengen gynnar kommunala huvudmän, om man sätter sig in i skolans styrning vet man att det är precis tvärtom. Det är inte en åsikt, det är fakta.
Det är bara att läsa en kommunal budget. Här kommer några klipp från kommunala budgetar om det någon som tvivlar på vad jag säger.

De har rätt i att det är ett problem att intäkter minskar så fort en elev byter skola, men det är ett problem för kommunala huvudmän, inte för enskilda huvudmän eftersom de har kö och därmed kan friskolor fylla på med en ny elev dagen efter en elev har slutat. Det kan inte kommunala huvudmän göra eftersom de inte har kö – och för att kommunen måste ha skolor i alla geografiska delar av kommunen. En friskola kan placera en skola centralt i en kommun och därmed maximera elevantalet. Det kan inte kommunen som har utbudsansvaret göra.

I motionen skriver de om skolval. Döm om min förvåning när jag läste debattartikeln från Academedias VD om hur de ser på ett förändrat skolval.
Du kan läsa den debattartikeln här.
Om du läser de förslag Academedias VD lyfter fram, och förslagen i motionen från Centerpartiet ser du att förslagen påminner om varandra även om de inte ordagrant är samma förslag.

Man skriver i motionen att det fria skolvalet har gjort att elever kan välja skola oavsett deras socioekonomiska bakgrund – att det har ökat utbudet och stärkt kvalitén. Detta stämmer inte, IFAU undersökte detta 2015 och kom fram till att det är de resursstarka eleverna som väljer skola – och som skolpendlar till en skola i ett annat område. I rapporten slår de fast att det fria skolvalet har ökat skolsegregationen. All fakta finns tillgänglig, ändå väljer företrädarna för Centerpartiet att skriva en motion som tyvärr slirar på sanningen i flera av förslagen. Långtidsutredningen som kom 2019 slår fast att skolsegregationen har ökat och att 40 % av ökningen går att härröra till det fria skolvalet. Det är viktigt att förstå att Björn Åstrands förslag om ett gemensamt skolval är en valfrihetsreform. Valfriheten ökar om alla elever och föräldrar, inte bara i teorin utan även i praktiken får samma möjlighet att önska skolplacering. Det finns inget som begränsar valfriheten så mycket som friskolornas kö. Centerpartiet driver en linje för minskad valfrihet medan Björn Åstrand lägger förslag som kommer att öka valfriheten för alla.

Skolkoncernerna och Centerpartiet har träffats, de har haft samtal om skola och utbildning i världsklass. Titta här:

Ni kan dra slutsatser själva. Jag är besviken på Centerpartiet.
Jag är besviken på att de ignorerar den fakta som ligger på bordet, från Björn Åstrands utredning, från långtidsutredningen, jämlikhetskommissionen, skolkommissionen, OECD, all forskning om betyg som finns och alla konsekvensbeskrivningar från kommunerna som finns tillgängliga.

Kvar finns bara ideologi. Förlorarna att alla Sveriges rektorer, lärare och elever som får en allt sämre skola för varje år.
Jag hoppas att de tar sitt förnuft till fånga och ställer sig bakom Björn Åstrands förslag. Det är enda sättet att börja skapa en mer likvärdig skola eftersom förslagen kommer att ge de kommunala skolorna avsevärt bättre förutsättningar jämfört med idag.

På återseende
/Linnea