Gunnar Hökmarks 14 fel om skolan

Gunnar Hökmark skrev ett blogginlägg den 1/12 som han döpte till ”Vänsterns 14 myter i kampanjen mot friskolor”

Vem är Gunnar Hökmark?
Han är en profilerad moderat som var ordförande för moderaternas ungdomsförbund 1979-1984.
Han har varit riksdagsledamot 1982-2004, varit partisekreterare 1991-1999 samt europaparlamentariker 2004-2019.
Han är ordförande för tankesmedjan Frivärld sedan 2017, flera i tankesmedjan har kopplingar till moderaterna. Gunnar Hökmark är även senior advisor på Kreab, en PR-byrå som startades av Peje Emilsson, som även grundade Kunskapsskolan. Det finns alltså täta band mellan Gunnar Hökmark och skolkoncerern Kunskapsskolan/friskolelobbyn.

”Peje Emilssons skolbolag Kunskapsskolan, som har 16 000 elever, ska om 25 år utbilda 100 000 elever. ”Utbildning är av en av världens mest snabbväxande branscher”, säger Peje Emilsson och pekar ut Indien och Saudiarabien som prioriterade marknader” Dagens Industri 30/5 2014

Detta citat är drygt 6 år gammalt, och vi vet hur det blev.

Åter till Gunnar Hökmarks 14 fel om skolan.  
Gunnar Hökmark driver tesen (såklart att han gör) att problemet är de dåliga kommunala skolorna. Han driver tesen att kritiken mot marknadsskolan är en vänsterfråga. Redan har har han två fel.

Problemet är inte att kommunala skolor är dåliga och att det är därför som elever går i friskolor. Problemet är att förutsättningarna för den kommunala skolan försämras eftersom skolan är marknadsutsatt. När friskolor etablerar sig skapar det tomma bänkar i den kommunala skolan vilket är kostnadsdrivande, då försvinner resurser som borde ha gått till speciallärare, trygghetsskapande personal och ökad bemanning i klassrummen. Jag skrev om det i det här blogginlägget.

Gunnar Hökmark skriver att kritiken mot marknadsskolan är en vänsterfråga. Där har han fel igen. Skolan berör hela Sverige, och problemen som marknadsstyrningen skapar drabbar alla.
Den senaste tiden har allt fler liberaler och människor på högerkanten tagit ställning mot de problem som marknadsskolan skapar, koncernskolornas expansion, segregationen och problemen med finansieringen.
Jag är inte emot frihet – jag är inte emot friskolor men jag vill att det ska vara likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen. Därför måste vi införa Björn Åstrands förslag.
Problemet är inte vinsten i sig – utan hur vinsten blir till.

Gunnar Hökmarks blogginlägg
I blogginlägget skriver han om 14 myter som, det han kallar för vänstern för fram om marknadsskolan. Vi ska ta en närmare titt på hans myter.

1.
”En är att friskolorna bara ”plockar russinen ur kakan” – ett nedsättande uttryck om elevers egna val. Numera är det legitimt för alla att elever vill välja bästa möjliga skola för sin framtid, utom för vänstern. Nu är emellertid denna myt fel eftersom alla kan söka till och har råd att välja en friskola, till skillnad från andra länder. Många friskolor har utvecklat en inriktning mot att hjälpa elever med särskilda behov. Något som skolverket i en numera rätt gammal studie har påpekat, i strid med aktionsrörelserna mot friskolors felaktigheter”

Sanningen är att friskolorna plockar russinen ur kakan eftersom friskolor generellt har:
– högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar en skolas resultat.
– låg andel nyanlända elever
– låg andel elever med utländsk bakgrund
– fler flickor än pojkar

Internationella Engelska Skolan har ca 40 % elever med utländsk bakgrund, men av de 40 % har 70 % av vårdnadshavarna eftergymnasial utbildning. Bland elever med utl bakgrund i kommunala skolor är det 35% av föräldrarna som har eftergymnasial utb, i snitt. Alla elever med utländsk bakgrund kommer inte från samma land. Bland elever från Afghanistan är det 2 % som går i friskola, bland elever från Syrien är det 6 % av eleverna som går i friskola medan det är 28% av eleverna från USA som går i en friskola, 27 % av eleverna från UK och 25 % av eleverna från Tyskland.

Bland de 20 skolor i Göteborg med lägst andel nyanlända elever är 18 fristående, av de 10 skolor med högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är 9 stycken fristående.

Gunnar Hökmark skriver om skolval och att alla elever kan välja. Det är en sanning med modifikation. Vi har ett fritt skolval, men eftersom friskolorna har kö som urvalskriterie så är inte skolvalet öppet för alla. När elever ställs i kö vid tidig ålder skapar det segregerande effekter eftersom det i praktiken bara är elever som har påläsa och resursstarka föräldrar som kan välja. Det här vill Björn Åstrand rätta till med ett reformerat skolval. Du kan läsa mer om hans förslag i det här inlägget.

En annan faktor som påverkar skolresultaten är fördelningen av flickor och pojkar. Såhär ser fördelningen ut på koncernskolorna:
På IES skolor är det fler flickor än pojkar på 18 av skolorna (29 skolor)
På Kunskapsskolan är det fler flickor än pojkar på samtliga skolor (28 skolor)
På Jensens skolor är det fler flickor än pojkar på 5 av skolorna (6 skolor)
På Thoren är det fler flickor än pojkar på 2 av skolorna (4 skolor)
På Vittra är det fler flickor än pojkar på 7 av skolorna (14 skolor)

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

2
”En annan myt är att bara barn till rika föräldrar kan välja. Det är som sagt fel eftersom Sverige till skillnad från andra länder, där bara barn till rika föräldrar kan välja, gör det möjligt för alla. Oavsett inkomst, oavsett var man bor och oavsett var man kommer ifrån”

Jag har aldrig hört någon kritiker av marknadsstyrningen säga att det bara är rika föräldrar som kan välja skola. Vi har fritt skolval men skolvalet är organiserat med inbyggd segregation och det är det vi kritiserar. Vi måste skapa en likvärdigt skolval för att öka valfriheten för alla elever.
Björn Åstrands förslag kommer leda till mer valfrihet, inte mindre. Hans förslag kommer göra att alla elever önskar skolplacering på samma premisser.

IFAU studerade detta med skolpendling och vilka som använder det fria skolvalet och deras slutsats är att det främst barn till resursstarka föräldrar som skolpendlar. Det fria skolvalet har alltså ökat segregationen, den har inte minskat den. Det är fortfarande så att de resurskrävande eleverna går kvar i den kommunala skolan.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

3
”En tredje är att fristående skolor ger glädjebetyg till skillnad från kommunala skolor. Problemet här är att vi inte har fungerande kontroller som gör att allas kunskaper kan jämföras med varandra och mot de krav vi ställer. När olika skolresultat har jämförts med varandra tenderar friskolor att klara sig bättre. När kommuner som har en stor andel friskolor jämförts med kommuner utan friskolor så ser skolresultaten överlag bättre ut där det finns friskolor”

Det är ett faktum att, främst koncerndrivna friskolor är sämst i klassen på betygssättning. Det finns en utbredd betygsinflation. I somras tittade jag på betygen i slöjd, bild, musik samt hem och konsumentkunskap och jag såg orimliga betyg. Du kan läsa inlägget här.
Det är klart att friskolor utmärker sig med höga resultat när de:
1. Har ett lättundervisat underlag
2. Omfattande betygsinflation
Vi kan ta Pops Academy som exempel, där drygt 96 % av eleverna får högre betyg i matematik, än betyget på Nationella Provet. Eller Internationella Engelska Skolan i Täby där alla elever fick A i musik, eller en skola i uppsala där alla elever utom en fick A i bild.

Gunnar Hökmark skriver (väntat) att det behövs mer kontroll. Jag menar att vi behöver mindre marknad och mer skola som samhällsinstitution.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

4.
”En fjärde myt är det mer marxistiska argumentet som förenar vänsterns friskolemotståndare med många andra och det är att vinst är stöld – i alla fall när det gäller friskolor. I det argumentets förlängning tar friskoleföretag resurser ut ur skolan på elevernas bekostnad och berikar sig själva med hänsynslösa, eller som det heter ”oreglerade vinster” som gör skolan sämre”

Här menar Hökmark att den marxistiska vänstern säger att vinst är stöld. Det har jag inte hört någon säga – men faktum är att en stor del av Sveriges befolkning är emot vinster i skolan.
Det finns människor i hela den politiska skalan som är kritiska till att det är tillåtet att plocka ut obegränsat med vinst på våra gemensamma skattemedel.
Problemet är inte vinstens storlek, problemet är hur vinsten blir till. Eftersom friskolor generellt har ett mer lättundervisat elevunderlag kan de göra vinst på varje elev eftersom vi ersätter per elev. De resurser som plockas ut i vinst hade behövts i klassrummen.
Hökmark drar paralleller till Saab och industrin, att vinst är en förutsättning för utveckling och expansion. Problemet är just expansionen.
Skolkoncernerna använder vinst till att öppna nya skolor – vilket skapar allt större problem för den kommunala skolan. Expansionen är ett av de centrala problemen för den kommunala skolan eftersom konsekvensen blir sämre förutsättningar för oss att bedriva skola. Vi måste skilja på ”dålig skola” och dåliga förutsättningar. Det är förutsättningarna vi måste prata om och rätta till. Där har Åstrands utredning många bra förslag som kommer skapa mer likvärdighet.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

5
”Den femte myten är just påståendet om den oreglerade vinsten. Den är vare sig oreglerad till sin form eller till sin omfattning. Aktiebolagslagen anger mycket noggrant vad som är vinst och hur den ska regleras. Vinsten beskattas, till skillnad från vad vänstern påstår om friskolorna, och utdelningen till aktieägare beskattas också, till skillnad från vad vänstern hävdar”

Problemet här är att skolkoncernerna ägs till viss del, ibland stor del av utländska riskkapitalister. Faktum är att det inte finns någon begränsning av hur mycket vinst en skolkoncern får göra.
Jag är inte tillräckligt insatt i skattereglerna för att uttala mig om de specifika påståendena om hur vinst och utdelning beskattas.

Slutsats: Gunnar Hökmark har kanske rätt om beskattningen och jag har rätt i att det är ett problem att man får plocka ut obegränsat med vinst ur skolan.

6
”En sjätte myt är att friskolorna har hemligstämplat sina resultat och sin verksamhetsinriktning. Det är fel. Det är SCB som plötsligt gjorde detta våren 2019. Detta mot friskolornas vilja. För friskolor är det en självklar fördel att redovisa resultat, än mer självklart är det för elever och föräldrar att man ska kunna jämföra. Det ingår däremot i den aktivistiska vänsterns budskap att demonisera friskolor som hemliga vinstmaskiner som aktivt förstör skolan och struntar i elever, ungefär som man alltid brukar gestalta marknadsekonomin och idolisera planekonomin. Även här är avståndet mellan myt och verklighet stort”

Här har Hökmark fel, det stämmer att friskolorna vill att betygen ska vara offentliga och många koncerner publicerade sina betygsresultat i våras.
Men, den här frågan handlar inte bara om hemligstämplande av betyg och andra data. Det handlar om offentlighetsprincipen som inte omfattar enskilda huvudmän. Betygen i sig är inte den viktigaste datan att publicera, eftersom betygen inte säger något om man inte har data på elevunderlaget. Det handlar även om möjligheten att granska enskilda huvudmän, möjligheten att ta del av handlingar och alla data som förklarar resultat.
Eftersom vi finansieras av skattemedel, offentliga medel är det rimligt med samma förutsättningar för kommunala och enskilda huvudmän. Tyvärr motsätter sig C, L, M, KD och SD offentlighetsprincip. De värnar skolkoncernerna.

Det som han skriver, att friskolorna har hemligstämplat sin data är taget ur luften.
jag har inte sett någon som påstår att friskolorna har hemligstämplat något. Alla vet att det är efter ett juridiskt beslut. Det är fult av Hökmark att göra ett sådant påstående.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

7
”En sjunde myt är att friskolor tar sina pengar till skatteparadis, varför de nu skulle göra det. Det har inte kunnat visas och om det är penningtvätt och skatteflykt är det ett lika allvarligt brott som i alla andra fall och ska åtgärdas genom rättsstaten istället för påhittade rykten”

Här har Hökmark fel igen. Det är ingen som påstår att friskolor tar sina pengar till skatteparadis. Var pengarna går står i deras redovisningar. Det är friskolorna som har ägare i olika delar av världen.
När kritiker till marknadsskolan skriver om ägarskapet gör vi det utifrån friskolornas egna rapporter. Jag har inte läst en enda debattartikel där någon för fram att friskolorna skulle tvätta pengar eller pyssla med skatteflykt.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

8
”En åttonde myt är att friskolesystemet tillåter islamistiska skolor och skolor som förvrider barnens sinnen. Så är inte fallet. Tvärtom. Skollagen är friskolornas grundläggande utgångspunkt, och de som bryter mot lagen ska straffas och som konsekvens ska skolorna förlora sitt tillstånd. Tyvärr är det sant att det finns friskolor av detta slag, men det beror inte på friskolesystemet utan på att de inte övervakats och kontrollerats inom ramen för skollagen. Det är lika illa oavsett om det är en fristående skola eller en kommunal skola som bryter mot skollagen. De som begår brott ska straffas istället för att man avskaffar de lagar som ger det stora flertalet möjlighet att bidra till elevers möjligheter”

Här gör Hökmark felaktiga påståenden. Det är ingen så vitt jag vet som har påstått att det är friskolornas fel att vi har friskolor som drivs av islamister. Problemet är den fria etableringsrätten som gör att vem som helst kan ansöka om att starta en friskola. Eftersom ansökan sker skriftligt, och med eventuella intervjuer/samtal är det lätt att runda regelverket. Det är lätt att lära sig att säga rätt saker och skriva rätt saker. Det är samma sak när skolinspektionen kommer på besök, det är lätt att visa tjusiga dokument och säga rätt saker, och tillrättalägga de dagarna inspektörerna är på plats.
Problemet är att vi har fri etableringsrätt – och att vi tillåter att skolan är marknadsutsatt. Det är också så att flera av de skolor som uppmärksammats inte har konfessionell inriktning och då är det svårare att granska.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

9
”En nionde myt är att friskolorna har en orättfärdig intagning, så därför bör man lotta ut platser istället för att tillåta köer. Det är ett argument som går på tvärs mot alla argument om att friskolor är dåliga och därför bör avvecklas. Nu är de plötsligt så bra att de ska lottas ut. Problemet med lottning är att man tar ifrån föräldrar och elever möjligheterna att välja och låta sina egna val och ansträngningar ge resultat. Ett annat problem är att om man lottar ut platser lottar man också ut sämre skolplatser till dem som vill få en plats som man anser är bättre för dem”

Här har Hökmark fel. Om vi tänker att vi ska ha ett fritt skolval – måste det vara fritt för alla.
Kö är segregerande och därför måste kö ersättas med något annat. Det kommer alltid vara så att alla elever inte får plats på den skola deras föräldrar önskat eftersom alla skolor har begränsningar i antal platser. Då måste man ha likvärdiga och rättssäkra principer för att hantera det.
Kö får segregerande effekter men det får inte lottning. Det är också så att utredningen vill ge huvudmännen ett ansvar att verka för en allsidig elevsammansättning och då är lottning bra eftersom då sker inte skolvalet bara utifrån föräldrarnas kunskap om systemet och om de varit snabba nog att ställa sig i kö tidigt.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

10
”En tionde myt är att offentlighetsprincipen borde gälla för friskolor lika väl som för kommuner. Det är missförstå vad offentlighetsprincipen handlar om. Den handlar om den offentliga maktutövningen. Privata företag står utanför den offentliga maktutövningen och den politiska styrningen. Det är en förutsättning för mångfald och ett samhälle utanför den styrande maktens omedelbara kontroll. Privata företag som levererar till stat och kommun står inte under offentlighetsprincipen, så ej heller LKAB eller något annat statligt företag. Däremot står de under den insyn som aktiebolagslagen kräver och de lagar som Riksdagen stiftar. Inom skolområdet ska självfallet gälla transparens och öppenhet vad gäller verksamhetens innehåll och resultat i form av betyg.  Det är en förutsättning för konkurrens, nya satsningar och innovationer liksom valfriheten”

Jag anser att detta är ett häpnadsväckande uttalande. Offentlighetsprincipen handlar om den offentliga maktutövningen och att den ska kunna granskas. I skolan utför vi myndighetsutövning. Jag i min roll som kommunal tjänsteman fattar beslut som kan överklagas i förvaltningsdomstolar om den jag fattar beslut kring motsätter sig beslutet eller anser att det fattats på felaktiga grunder.
Gunnar Hökmark förstår alltså inte att även friskolor sysslar med myndighetsutövning?
Betyg är myndighetsutövning, likaså att stänga av en elev, ändra timplanen för en elev eller andra åtgärder som vi rektorer har mandat att vidta. Eftersom alla skolor, oavsett huvudman arbetar med myndighetsutövning – och vi finansieras av offentliga medel ska givetvis alla huvudmän verka under offentlighetsprincipen. Idag är betyg både myndighetsutövning – och konkurrensmedel mellan skolor vilket jag anser vara vansinne. Hökmark jämför skolan med LKAB. Även det är häpnadsväckande. Skolan handlar om att utbilda barn, vi ska enligt skollagen bedriva utbildningen likvärdigt.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.
Det är även så att det här påståendet än en gång visar varför inte personer som Gunnar Hökmark och hans kompisar i friskolelobbyn/Kreab ska ha med skolan att göra. De är inte tillräckligt kompetenta för att få det förtroendet.

11
”En elfte myt är att möjligheten att välja skola skapar segregation. Det är en direkt förvanskning av verkligheten som möjligtvis kan framstå som sant ur den priviligierades perspektiv som inte ser och upplever de konsekvenser som social segregation och utanförskap vuxit fram i Sverige. En skolgång som följer den sociala segregationen och bostadsområdenas utanförskap dömer unga människor till en i allra högsta grad segregerad skola, som de inte kan bryta sig ut ur genom egna val”

Mitt svar till Gunnar Hökmark på den här myten är, läs Åstrands utredning SOU 2020:28 och sluta upprepa dig. IFAU har visat att fritt skolval är segregerande eftersom det är de resursstarka som använder skolvalet. Åstrand förklarar väldigt tydligt på vilket sätt dagens skolvalssystem skapar/ökar segregationen.
Jag har länkat till mitt inlägg om skolval tidigare i inlägget, men här kommer det igen.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

12
En tolfte myt är att Sverige är unikt genom att vi har en stor omfattning av friskolor som många går i. Det är fel. Det som däremot är sant är att Sverige skiljer ut sig från andra länder genom att alla elever kan välja skola, oavsett föräldrarnas rikedom eller inkomster. Därför har vi inte två olika system där priviligierade barn går i skolor vid sidan om den offentligt finansierade skolan utan ett system där alla skolor är möjliga att välja för alla elever. Det tar inte bort köproblematiken men just den belyser just att det fria skolvalet inte är förunnat bara några få utan alla. I så fall hade vi inte haft några köer

Det är ca 15 % av grundskoleeleverna som går i friskolor, i gymnasiet är siffran högre.
Det stämmer att alla i teorin kan söka skola, men eftersom vi skapat en segregerad skola som slits isär allt mer där elever med stark socioekonomisk bakgrund går i vissa skolor och elever med socioekonomiskt svag bakgrund går i andra skolor fungerar inte skolan som det var tänkt. Sverige är unikt eftersom vi tillåter obegränsad vinst på skattemedel – vi är unika som har marknadsutsatt skolan. Vi har ett skolsystem som inget annat land tagit efter. Vi har ett skolsystem som andra länder skakar på huvudet och skrattar åt. Jag förstår dem.
Vi är världsunika, på sämsta tänkbara sätt.

OECD har kritiserat Sverige vid flera tillfällen där deras utbildningsdirektör har sagt att
– lärare i Sverige är mer servicepersonal är lärare
– Svensk skola är en marknad
– skillnaden mellan de som klarar skolan och de som inte gör det ökar.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

13
”En trettonde myt är att skolpengen innebär en fri dragningsrätt på statens pengar. Så är det inte. Skolpengen motsvarar den kostnad som faller på varje elev i ett samhälle med skolplikt och där skolan är till för alla. Den följer eleven. Den blir inte större för att man väljer en skola som man anser vara bättre för att man anser den vara bättre för eleven. Skolpengen är en del av de skattepengar vi betalar och följer i det här fallet den enskildes val istället för politikernas beslut”

Här har Hökmark några fel. Jag redogör för ett fel i taget.
Han skriver att skolpengen följer eleven – vilket i och för sig är sant men att vi ersätter per elev betyder inte att kostnaden ska redovisas per elev. Vi räknar fram ersättningen per elev men vi bedriver skola på gruppnivå. Vi är farligt ute om vi ska redovisa vad vi gör varje elev – och varje skolpeng. Skolan är en kollektiv verksamhet där vi undervisar klassvis.

Han skriver att det är en myt att skolpengen innebär fri dragningsrätt på statens pengar.
Skolkoncernerna älskar vårt system med skolpeng per elev – eftersom de har ett mer lättundervisat elevunderlag kan de göra vinst på varje elev. Sveriges skolpengssystem är en våt dröm för skolkoncernerna. De kan inte misslyckas eftersom de är garanterade vinst per elev.
Om jag får 60.000 per elev och år behöver jag förutom lokaler, lärare, läromedel även erbjuda eleven tid med speciallärare i svenska, specialpedagog, mindre klasser och trygghetsskapande personal för att träna sociala förmågor. Jag använder således 60.000 per i elev i snitt på hela skolan.
På en koncernskola som också får 60.000 per elev kan bedriva skola för i snitt 45.000 kronor per elev eftersom de kan ha större klasser eftersom klasserna har en mer homogen elevsammansättning, de behöver inte lika mycket socialt stöd och hjälp av speciallärare. De kan således göra vinst på 15.000 / elev. I Stockholm är snittet på de kommunala skolorna 25 elever per klass, medan friskolorna har ett snitt på 29 elever per klass. De 4 extra eleverna de har per klass blir till ren vinst.

Det är också så att kommunen har utbudsansvar vilket innebär att vi måste erbjuda skolplacering till alla invånare i kommunen. Eftersom skolpengen är likvärdig blir den kommunala skolan underfinansierad. Friskolorna får ersättning för ett uppdrag de inte har med dagens system.
I skolverkets statistik ser det ut som att friskolor får 10.000 kr mindre än kommunala skolor. Siffrorna stämmer, men dessa 10.000 är ett snitt på skolskjutskostnader och socioekonomiska faktorer – och inte ersättning för kommunens utbudsansvar.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

14
”En fjortonde myt, och den är på sätt och vis den mest allvarliga, är att det är friskolorna i Sverige som är problemet med skolväsendet. Då har man inte sett och förstått den svenska skolans kris vad gäller ordning och förmågan att ge elever de kunskaper de behöver för att läsa vidare, bli en del av samhället och kunna få de jobb som arbetsmarknaden erbjuder”

Hökmark menar (såklart) att skolans problem inte har med marknadsstyrningen att göra.
Problemet är inte friskolor. Jag har själv arbetat på friskola, problemet är:

  • Skolpengens konstruktion som får konsekvensen att skolkoncernerna expanderar i snabb takt.
  • Skolvalets konstruktion
  • Den fria etableringsrätten
  • Att skolan är en marknad som bland annat får konsekvensen med:
    – Betygsinflation
    – Tystnadskultur

Vi kan aldrig lösa problemet i skolan med mer kontroll och mer och bättre systematiskt kvalitetsarbete. Vi måste rätta till felen på systemnivå – först, sedan kan vi börja med finliret.

Slutsats: Gunnar Hökmark har fel och jag har rätt.

Avslutningsvis
Jag är djupt oroad för skolan om vi inte genomför Björn Åstrands förslag. Jag tror tyvärr att vi är rökta om inte förslagen blir verklighet. Då är snart hela skolmarknaden uppköpt av skolkoncerner.

Vi får inte glömma att Björn Åstrands förslag leder till mer valfrihet, inte mindre.

På återseende
/Linnea

En reaktion till “Gunnar Hökmarks 14 fel om skolan

  1. Du formulerar dig så väl och så väl underbyggt. Synd att de borgerliga inte verkar ta in vad du, Åstrand eller inte ens Dagens Nyheter skriver. Tala om faktaresistens. Hur skall det gå för vårt land som glider isär mer och mer? Förstår inte de som har det hyfsat bra att en dåligt fungerande skola bidrar till ökad kriminalitet (Ja det är inte enda förklaringen men en delförklaring.). En kriminalitet som gör att de välsituerade snart känner att de vill bo med vakter och taggtråd runt sina kvarter (Gated communities) och ständigt vara oroliga för att deras barn ska kidnappas på vägen till skolan. Det räcker med att åka till Frankrike för att se glaskrosset på de höga murarna och schäfrarna som gläfser när vi går runt i villakvarteren.

    Måtte något få borgerligheten att lyssna. SD:s agerande är ju obegripligt med tanke på att partiet stöder en politik som försämrar för många sina väljares barn. Men vad gör inte partiledningen för att få chansen att få vara med att regera ihop med M och KD. Och gratis luncher finns ju inte. Friskolorna väntade sig en payback på den berömda lunchen med SD och har de fått och det med råge.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s